Stureplan för andra - Enskede Rackethall för mig

Imorse blev jag inblandad i en mailslinga om AW ikväll. Törstsammansättningen bestod av en blandning av allmänt löst folk och exil-sundsvallare. Eller egentligen TImrå-bor, men eftersom jag lagt mig till med en stockholmsk orespekt för geografiska detaljer i resten av landet, placerar jag numer Sundsvall och Timrå i samma fack.

Gruppen skulle träffas på Nosh & Chow och sedan avancera mot Riche. Det första stället känner jag inte till, men jag har svårt att tro att min folkliga uppsyn skulle gå bättre hem där, än vad den brukar göra på resten av Stureplan. Det finns alltså uteliggare klädd i tunna som dansar före mig i köerna där.

Jag tackade vänligt men bestämt nej med följande motivering:

"Jag är tyvärr inbokad på squash och grejor ikväll. Så medan ni smörjer kråset med ingen mat och sköljer ner med dryck, springer jag omkring i Enskede Rackethall med maxpuls. Däremot tackar jag ödmjukast för inbjudan och tillönskar herrskapet en riktigt blöt och trevlig kväll." 

PS. Det skulle betyda mycket för mig om samtliga deltagare rökte så in i helvete. Två cigg på varje enhet dryck låter som ett lämpligt ratio. Yes? DS."

Efter en liten stund fick jag följande svar:

"När ryktet gick att mästerläskaren Sjöberg skulle flytta till Sthlm steg genast Stureplansgruppens aktiekurs med 16%. Nu när traders har insett att allt var fabler faller aktien tungt. En mäklare på golvet skrek exempelvis nyligen ut "Karljävlen är torrare än sand. Sälj, Sälj, SÄLJ!!!"

Det är bara att inse att man är en besvikelse i alla led. Inte ens när det kommer till dekadens klarar jag av att prestera. Vilket är helt unikt, för en oförmåga att leverera på ett vettigt plan vägs alltid upp av en enorm förmåga att köra ner sig själv i botten.

Jag är regeln som bekräftar undantaget och undrar nu stilla, kan jag få betalt för den här egenskapen på något vis? Kanske som en omvänd konferencier där jag står i ett hörn på ett event och bara håller käften.

Saker att undvika i Stockholm

Nu har jag varit i Stockholm i ganska precis en vecka. Jobbat ganska hårt och haft det allmänt trevligt. Något jag tänkte återkomma till i ett eget inlägg. Men...

...i Stockholm finns det många saker man kan och kanske borde passa på att göra när man är på besök. Samt saker man ska ge blanka fan i. Som exempelvis att:

Knäppa kort på parkerade bilar med Bulgarisk registreringsplåt som har vinröd kaross och svart motorhuv, tak och baklucka.

För då kan det från närmsta frisering dyka upp en bulgarisk frisör. Med både sax och vansinne i högsta hugg. Som frågar vad i helvete man menar med att fota hennes bil. När man svarar att bilen såg annorlunda och rolig ut kan det komma en utläggning om att man flera veckor tidigare setts fotografera andra bilar. Trots att man vid tillfället befann sig på nordligare breddgrader.

Samt att man inte kan fotografera saker utan att fråga om lov. Ett invändande om att "jo, jag kan fota precis det jag vill" möts med allehanda förklaringar om att genast ta bort bilden. Av rädsla för att bli manhandlad kanske man går människan till mötes, och därmed tar bort möjligheten att publicera en skitful bulgarisk bil på sin blogg.

Så istället för en autentisk bild blir det till att publicera en bra jävla mycket stiligare Bugatti med samma färgkombination.

Och vad tar man för lärdom av en sån här incident? Jo man befäster den nyupptäcka visdomen på kontorets whiteboard, strax nedanför orden "becuase we have balls".

Med det sagt vill jag önska en trevlig helg och en förhoppning om att AW:n börjar snart! För det enda jag duger till att producera är ånga. Och det är någonting som är svårt att fakturera timmar för!