...
Ända sedan någon gång i juli har jag varit noga med vad jag äter. För att göra en lång historia kort har pizza varit en maträtt som inte varit en del av min kostcirkel. Tills idag då Tony lurade med mig på kasinots pizzabuffé. Det finns egentligen ingenting intressant med den, såvida ni inte sett vad jag såg.
Efter att vi ätit en stund tillkom några gäster. Det var en familj med 2 döttrar i 11 års åldern. Alternativt 1 dotter och en kompis. Vilket snarare är sannolikt eftersom ena barnet var blont och det andra rödhårigt. Bägge var aningen rultiga. Inte tjocka just nu, men kommer säkert att bli det en vacker dag.
Tjejerna gick lite försynt fram till disken och spanade in födan. För jämförelsens skull kan sägas att jag åt cirka 8 slicar, eller ungefär en pizza. Inte någon rekord-portion, men så är jag oxå på diet och har minskat mitt matintag betydligt.
Småtjejerna tog sina första bitar och återvände till bords. Det var inte förrän dom var på sin 5:e retur-resa som jag och Tony började fundera på vad som stod på. Den ljusa tjejen fick ge sig ungefär då, men det rödhåriga matmonstret var garanterat fram till buffén 8-10 ggr, och vid varje besök lastade hon på 2 slicar. Totalt bör hon alltså ha ätit nästan 20 pizza-bitar. En portion som skulle räcka till medalj i ätartävlingar för vuxna.
Jag känner mig lyckosam som fått beskåda ett sådant idrottsämne. Hatten av för det. Jag undrar vad hon har för namn? Sällan har Grill-Britt känts så passande...
måndag 31 augusti 2009
söndag 30 augusti 2009
Inga idéer på rubrik
...
Den här dagen hade sedan förra veckan bestämts att vigas åt umgänge med min familj i sommarstugan. Med tillhörande övernattning.
Fast efter att funderat kring hur bra action det egentligen är på kasinot den här helgen, kom jag fram till att alternativkostnaden för att hålla mig därifrån är alltför stor. Så den planerade sleep-overn förvandlades hastigt och lustigt till en eat-over. Vi åt gott och hade himla trevligt fram till kl 22 då jag inledde mitt försök att köra 2 mils-distansen hem så fort att hjulen inte ens berörde marken. Det gick sådär, men jag kom åtminstone tillbaka till stan i ett stycke.
Väl på kasinot var väntelistan gigantisk och jag fick inte plats vid bordet förrän kl 12:30. Rätt värdelöst eftersom jag ogillar korta spelpass. Man hinner inte få så många händer och hinner inte börja kapitalisera på tendenser hos dom andra spelarna. Efter 2 timmar av att titta på kort som inte är släkt, fastställdes resultatet till minus en hundring. Klart överkomligt rent ekonomiskt. Däremot hade jag gärna varit kvar i stugan istället.
Men.....
Förutom stug-seansen gav den här dagen ett bestående minne.
Tidigare på eftermiddagen pratade jag i telefon med Gurra. Han var på travbanan och ägnade sig åt 2 saker som ligger honom varmt om hjärtat. Spel och drickning. Mitt i vår konversation, som handlade om allt annat än spel, utbrister han förtvivlat:
"HELVETE, där galopperade min tusenlapp"
En kommentar som är rolig på så otroligt många sätt. Skrattade högt för mig själv i bilen efter vi lagt på. Jag har berättat den dels i sommarstugan och dels för en dealer-fröken på kasinot. Alla skrattade så bevisligen håller den klass. Ta med den i dina memoarer vettja.....
Nu blir det ett litet onlinepass innan sängen. Imorgon väntar squash i gryningen. 14:00 måste jag vara ombytt och klar.
Den här dagen hade sedan förra veckan bestämts att vigas åt umgänge med min familj i sommarstugan. Med tillhörande övernattning.
Fast efter att funderat kring hur bra action det egentligen är på kasinot den här helgen, kom jag fram till att alternativkostnaden för att hålla mig därifrån är alltför stor. Så den planerade sleep-overn förvandlades hastigt och lustigt till en eat-over. Vi åt gott och hade himla trevligt fram till kl 22 då jag inledde mitt försök att köra 2 mils-distansen hem så fort att hjulen inte ens berörde marken. Det gick sådär, men jag kom åtminstone tillbaka till stan i ett stycke.
Väl på kasinot var väntelistan gigantisk och jag fick inte plats vid bordet förrän kl 12:30. Rätt värdelöst eftersom jag ogillar korta spelpass. Man hinner inte få så många händer och hinner inte börja kapitalisera på tendenser hos dom andra spelarna. Efter 2 timmar av att titta på kort som inte är släkt, fastställdes resultatet till minus en hundring. Klart överkomligt rent ekonomiskt. Däremot hade jag gärna varit kvar i stugan istället.
Men.....
Förutom stug-seansen gav den här dagen ett bestående minne.
Tidigare på eftermiddagen pratade jag i telefon med Gurra. Han var på travbanan och ägnade sig åt 2 saker som ligger honom varmt om hjärtat. Spel och drickning. Mitt i vår konversation, som handlade om allt annat än spel, utbrister han förtvivlat:
"HELVETE, där galopperade min tusenlapp"
En kommentar som är rolig på så otroligt många sätt. Skrattade högt för mig själv i bilen efter vi lagt på. Jag har berättat den dels i sommarstugan och dels för en dealer-fröken på kasinot. Alla skrattade så bevisligen håller den klass. Ta med den i dina memoarer vettja.....
Nu blir det ett litet onlinepass innan sängen. Imorgon väntar squash i gryningen. 14:00 måste jag vara ombytt och klar.
lördag 29 augusti 2009
AMATÖR!!!!!
...
Den här helgen går Sundsvall Open Trot av stapeln på Bergsåkers-travet i Sundsvall. Många inresta travspelare bidrar till en rätt stor folkfest för degenererade gamblers och öldrickare.
Av samma anledning är den här helgen den bästa helgen på kasinot. Alla fall om man är ute efter lönsamma pokerspel.
För en gångs skull tillbringade jag open-trot-fredagen i nykterhetens tecken. Allt för att ge mig själv så stor chans som möjligt att hitta ett uppslag. Plus att det går hand i hand med mitt nya hälsosamma leverne.
Spelade från kl 21 fram till stängning. Under den tiden fick jag inte många händer av värde. Men dom få händer jag fick gick min väg. Eftersom min blogg innehållit väldigt lite pokerspel på slutet tänkte jag redogöra för några av händerna jag spelade.
- Efter att foldat i en timme i sträck (o hade en ubertight image) passade jag på att öppna till 140 kr strax innan knappen, med den stolta handen 86o. Syn av SB samt av en limpare.
Flop 963 regnbåge, check check och jag betar 300 kr. SB synar. Han hade spelat rätt tight och jag misstänkte en ganska stark hand, men när han inte slog om mig på flopp kändes det som 2 höga kort, typ AQ eller AK kanske.
Turn 7 vilket ger mig öppen stege. Han checkar och jag checkar bakom.
River 9 och han betar 600. Efter mycket om och men tog jag syn, även fast magkänslan var usel.
Fast när han sa "du har mig nog" kändes det bättre. Tyvärr hade han TT och uttryckte sin oro över att jag skulle haft ett högre par. Som den handen blev spelad kommer jag i princip aldrig att ha ett överpar, såvida jag inte är djupstackad.
- Efter ytterligare en halvtimmes av att folda snyggt raisar jag UTG med 22 till 120 kr. Syn av han direkt bakom mig och det kändes som ett mellanpar av något slag. Bara vi till flop.
Flop 996 med 2 ruter, jag betar 200 kr o han synar. Fortfarande kändes det som ett mellanpar.
Turn 5, jag betar 400 kr och han synar rätt snabbt. Jag var inte orolig för stege och jag trodde inte heller han hade flushdrag. Tron på något i stil med 77-88 var fortfarande stark.
River ruter 4 vilket möjliggör flush. Men eftersom jag var rätt säker på att han hade ett par under 9 bestämde jag mig för att skjuta ett tredje skott. Den rivern kommer göra det ännu svårare att syna ner. Bet 800 kr. Han tänker väldigt länge och såg ut att gå igenom ett mentalt krig med sig själv.
Till slut synar han och jag är rätt tämligen säker på att bli visad ganska exakt 77 eller 88. Fast jag brukar ha som hobby att, även när det är tomt, se riktigt självsäker ut och vända upp min hand snabbt. Precis som om jag hade nöten. Så han alla fall får våndas lite. Döm om min förvåning när han muckar handen. Tydligen hade han A hög. Synen var jättebra eftersom jag, precis som han misstänkte, var ute på bluffstigen. Dock tror jag inte jag skjutit turnen med 2 blanka överkort såvida jag inte haft tillägg med ruterdraget. Vilket gör att mitt riverbet väldigt sällan kommer vara med sämre kort än A hög. Fast det kunde förvisso inte han veta.
- Nästa hand blev mot Eliasson, som i väntan på plats vid Omaha-bordet satt och slaskade för fullt. Efter att han potten innan torskat mot en springande flush, höjde han upp till 240 kr och verkade rätt tiltad. Jag sitter direkt bakom med AKs och slog om till cirka 800 kr. Gamblingssugen som han var ställde han in, och synen var självklar. Min hand står upp mot hans A3, även om bräden kom skrämmande med allehanda knektar och tior på brädan.
Sedan spelade jag bara en hand till. Fast en intressant sådan.
Lizette, en tjej som brukar raila pokerborden på helgerna, och jag hade en mycket intressant diskussion om energikällor och auktioner. Ni vet sånt där man oftast pratar om på fredagkvällar. Det i kombination med mitt usla kortsnitt gjorde att jag var sådär engagerad i vad som hände vid bordet.
- Men jag fick TT i tidigt spår och valde att bara limpa med. När spelet är riktigt slaskigt gillar jag att limpa med den typen av händer i tidigt spår. Ifall någon i senare position slår upp kan man, ifall det känns rätt, re-raisa. Blir det bara syn är det oxå okej eftersom det oftast betalar sig bra den gången man årligen floppar triss.
Det blev alla fall ingen raise och jag vi var 5 till flop.
Flop A88 med 2 hjärter, och alla checkar till knappen som betar 140 kr. Rundfold till mig och, medan jag funderar, tror den killen att alla foldat. Tämligen snabbt lägger han således sina kort över linjen och ser sådär nöjd ut som man gör när man köpt potten enkelt.
Jag påpekar för dealern att hans kort var över linjen (förvisso bara litegrann), vilket enligt reglerna på kasinot innebär att han dödat sin hand.
Men jag brukar inte försöka angle-shoota och utnyttja sådana regler. Särskilt inte när det gäller spelare som jag aldrig sett tidigare, och som kanske inte har riktig koll på reglerna. Regeln är i mina ögon onödig eftersom jag anser att den ställer till mer problem än vad den gör nytta.
Hursomhelst såg jag att hon som var dealer mycket väl såg att korten var över linjen. Men situationen var för henne obekväm eftersom det ger upphov till jobbiga diskussioner med spelaren. Därför tog hon ingen riktig ställning i frågan utan hoppades väl att det skulle lösa sig av sig själv. Bollen över till mig med andra ord.
Jag föreslog en mellanväg. Att jag skulle syna hans 140 kr och att vi sedan skulle checka ner handen. Av någon outgrundlig anledning vägrade hand det med argumentet att hans kort aldrig var över linjen. Trots att jag sträckte ut handen och försökte vara snäll.
Men baserat på hur han såg ut när han trott att alla foldat fick mig fortfarande att tro att mina TT ledde. Att han vägrade godta mitt förslag oroade mig inte det minsta, eftersom det bara kändes som en macho-grej. Att ingen minsann ska kohandla med honom Dessutom verkade han vara en sån spelare som slowspelar starka träffar, och således inte alls borde betat potsize ifall han floppat något stort. Så jag synade med avsikten att ta ett nytt beslut på en senare gata.
Turn T, katjiiiing. Jag checkar och han checkar bakom ganska snabbt. Började här misstänka att han hade ett flushdrag. Så min plan var att överbeta ordentligt ifall det kom en hjärter på river. I synnerhet med bakgrund av diskussionen på flop. Det finns, med all rätt, inte en chans att han ger mig cred för en stark hand när jag föreslog att checka ner handen.
River hjärter 5 och jag betar 1300 kr i en pott på dryga 360 kr. Redan direkt ser jag att han kommer att syna. Märkbart irriterad. Mycket riktigt synade han. När jag vänder upp min hand EXPLODERAR han i en gigantisk kokning. Har sällan sett en så upprörd spelare. Det ena okvädes-ordet efter det andra. Jag var tidernas amatör och inte vatten värd. Efter att gjort mig uppmärksam på det faktum att han inte kommer skicka något julkort till mig, flackade hans blick runt bordet i jakt på sympatier från dom andra spelarna.
När dom valde att hålla sig utanför diskussionen riktade han återigen sin ilska mot mig. Han ville veta ifall jag tyckte att det var vettigt att syna 140 kr med en sån skithand på flop. Till vilket jag kontrade med att fråga honom ifall han tyckte sin river-syn var storartad. Med tre hjärter på bordet och ett modest bet på 1300 kr i en 300 kr pott.
Det fick jag inget svar på så jag styrde istället in diskussionen på det fina med poker. ATT ALLA HAR RÄTTIGHET ATT SPELA SOM DOM SJÄLV BEHAGAR MED SINA EGNA PENGAR. Något som jag själv försöker att alltid ha i åtanke. Ibland blir man utdragen av horribla spel. Men i grund och botten vill man ha dåliga spel mot sig. Fast man vill bara inte att dom ska vinna just den gången. Men alla vänner av sannolikhet vet att även en chans så liten som 1% kommer att inträffa ibland.
Folk blir träffad av blixten, vinner på lotto, drabbas av sällsynta sjukdomar eller möter, det struliga klientelet till trots, sitt livs kärlek på Gröne Jägaren. I en värld där allting som sker egentligen är sannolikheter (stora eller små) är det vardagsmat.
Vid sidan av några blygsamma Texas-bord pågick ett djupstackat Pot Limit Omaha-bord. Flera stycken satt med över 10.000 kr i stacken.
- En pott blev på 25.000 kr där allting åkte in på floppen A35 (2 ruter). Den ena hade nöten utan tillägg och den andra hade den fina handen 238Q utan flushdrag. Men säg det underläge som inte lite osannolikhet kan vända på. 2 klöver senare var en perfekt runner runner flush ett faktum. Härnösands-bon som torskade potten såg, med all rätt, ganska konfunderad ut.
- Sasse gjorde en otrolig fold med fyrtal i ess. På brädan AKQ (alla ruter)5A efter att ha betat 5.000 på river, och blivit omslagen all-in för 10.000 kr till. Omaha är ett sjukt spel där nöten ofta är ute och det går att folda fyrtal mot ett omslag i situationer där straight-flush eller royal-flush är möjlig. Tyvärr var folden till ingen nytta eftersom personen i fråga blott hade en J hög flush.
Ett blockers-spel som han kan göra eftersom han, de facto med ruter J på handen, VET att Sasse inte kan ha nöten. Att bluffa med blockers i rätt lägen är ett lönsamt koncept i Omaha. Något som alla bra spelare behärskar. Huruvida den här spelaren hade det i åtanke eller inte låter jag vara osagt eftersom jag knappt spelat mot honom. Men det var nevertheless en sinnessjuk hand.
Nu börjar solen gå upp så det är lika bra att jag går ner. Lycka till på travet imorgon alla torskar...!!
Den här helgen går Sundsvall Open Trot av stapeln på Bergsåkers-travet i Sundsvall. Många inresta travspelare bidrar till en rätt stor folkfest för degenererade gamblers och öldrickare.
Av samma anledning är den här helgen den bästa helgen på kasinot. Alla fall om man är ute efter lönsamma pokerspel.
För en gångs skull tillbringade jag open-trot-fredagen i nykterhetens tecken. Allt för att ge mig själv så stor chans som möjligt att hitta ett uppslag. Plus att det går hand i hand med mitt nya hälsosamma leverne.
Spelade från kl 21 fram till stängning. Under den tiden fick jag inte många händer av värde. Men dom få händer jag fick gick min väg. Eftersom min blogg innehållit väldigt lite pokerspel på slutet tänkte jag redogöra för några av händerna jag spelade.
- Efter att foldat i en timme i sträck (o hade en ubertight image) passade jag på att öppna till 140 kr strax innan knappen, med den stolta handen 86o. Syn av SB samt av en limpare.
Flop 963 regnbåge, check check och jag betar 300 kr. SB synar. Han hade spelat rätt tight och jag misstänkte en ganska stark hand, men när han inte slog om mig på flopp kändes det som 2 höga kort, typ AQ eller AK kanske.
Turn 7 vilket ger mig öppen stege. Han checkar och jag checkar bakom.
River 9 och han betar 600. Efter mycket om och men tog jag syn, även fast magkänslan var usel.
Fast när han sa "du har mig nog" kändes det bättre. Tyvärr hade han TT och uttryckte sin oro över att jag skulle haft ett högre par. Som den handen blev spelad kommer jag i princip aldrig att ha ett överpar, såvida jag inte är djupstackad.
- Efter ytterligare en halvtimmes av att folda snyggt raisar jag UTG med 22 till 120 kr. Syn av han direkt bakom mig och det kändes som ett mellanpar av något slag. Bara vi till flop.
Flop 996 med 2 ruter, jag betar 200 kr o han synar. Fortfarande kändes det som ett mellanpar.
Turn 5, jag betar 400 kr och han synar rätt snabbt. Jag var inte orolig för stege och jag trodde inte heller han hade flushdrag. Tron på något i stil med 77-88 var fortfarande stark.
River ruter 4 vilket möjliggör flush. Men eftersom jag var rätt säker på att han hade ett par under 9 bestämde jag mig för att skjuta ett tredje skott. Den rivern kommer göra det ännu svårare att syna ner. Bet 800 kr. Han tänker väldigt länge och såg ut att gå igenom ett mentalt krig med sig själv.
Till slut synar han och jag är rätt tämligen säker på att bli visad ganska exakt 77 eller 88. Fast jag brukar ha som hobby att, även när det är tomt, se riktigt självsäker ut och vända upp min hand snabbt. Precis som om jag hade nöten. Så han alla fall får våndas lite. Döm om min förvåning när han muckar handen. Tydligen hade han A hög. Synen var jättebra eftersom jag, precis som han misstänkte, var ute på bluffstigen. Dock tror jag inte jag skjutit turnen med 2 blanka överkort såvida jag inte haft tillägg med ruterdraget. Vilket gör att mitt riverbet väldigt sällan kommer vara med sämre kort än A hög. Fast det kunde förvisso inte han veta.
- Nästa hand blev mot Eliasson, som i väntan på plats vid Omaha-bordet satt och slaskade för fullt. Efter att han potten innan torskat mot en springande flush, höjde han upp till 240 kr och verkade rätt tiltad. Jag sitter direkt bakom med AKs och slog om till cirka 800 kr. Gamblingssugen som han var ställde han in, och synen var självklar. Min hand står upp mot hans A3, även om bräden kom skrämmande med allehanda knektar och tior på brädan.
Sedan spelade jag bara en hand till. Fast en intressant sådan.
Lizette, en tjej som brukar raila pokerborden på helgerna, och jag hade en mycket intressant diskussion om energikällor och auktioner. Ni vet sånt där man oftast pratar om på fredagkvällar. Det i kombination med mitt usla kortsnitt gjorde att jag var sådär engagerad i vad som hände vid bordet.
- Men jag fick TT i tidigt spår och valde att bara limpa med. När spelet är riktigt slaskigt gillar jag att limpa med den typen av händer i tidigt spår. Ifall någon i senare position slår upp kan man, ifall det känns rätt, re-raisa. Blir det bara syn är det oxå okej eftersom det oftast betalar sig bra den gången man årligen floppar triss.
Det blev alla fall ingen raise och jag vi var 5 till flop.
Flop A88 med 2 hjärter, och alla checkar till knappen som betar 140 kr. Rundfold till mig och, medan jag funderar, tror den killen att alla foldat. Tämligen snabbt lägger han således sina kort över linjen och ser sådär nöjd ut som man gör när man köpt potten enkelt.
Jag påpekar för dealern att hans kort var över linjen (förvisso bara litegrann), vilket enligt reglerna på kasinot innebär att han dödat sin hand.
Men jag brukar inte försöka angle-shoota och utnyttja sådana regler. Särskilt inte när det gäller spelare som jag aldrig sett tidigare, och som kanske inte har riktig koll på reglerna. Regeln är i mina ögon onödig eftersom jag anser att den ställer till mer problem än vad den gör nytta.
Hursomhelst såg jag att hon som var dealer mycket väl såg att korten var över linjen. Men situationen var för henne obekväm eftersom det ger upphov till jobbiga diskussioner med spelaren. Därför tog hon ingen riktig ställning i frågan utan hoppades väl att det skulle lösa sig av sig själv. Bollen över till mig med andra ord.
Jag föreslog en mellanväg. Att jag skulle syna hans 140 kr och att vi sedan skulle checka ner handen. Av någon outgrundlig anledning vägrade hand det med argumentet att hans kort aldrig var över linjen. Trots att jag sträckte ut handen och försökte vara snäll.
Men baserat på hur han såg ut när han trott att alla foldat fick mig fortfarande att tro att mina TT ledde. Att han vägrade godta mitt förslag oroade mig inte det minsta, eftersom det bara kändes som en macho-grej. Att ingen minsann ska kohandla med honom Dessutom verkade han vara en sån spelare som slowspelar starka träffar, och således inte alls borde betat potsize ifall han floppat något stort. Så jag synade med avsikten att ta ett nytt beslut på en senare gata.
Turn T, katjiiiing. Jag checkar och han checkar bakom ganska snabbt. Började här misstänka att han hade ett flushdrag. Så min plan var att överbeta ordentligt ifall det kom en hjärter på river. I synnerhet med bakgrund av diskussionen på flop. Det finns, med all rätt, inte en chans att han ger mig cred för en stark hand när jag föreslog att checka ner handen.
River hjärter 5 och jag betar 1300 kr i en pott på dryga 360 kr. Redan direkt ser jag att han kommer att syna. Märkbart irriterad. Mycket riktigt synade han. När jag vänder upp min hand EXPLODERAR han i en gigantisk kokning. Har sällan sett en så upprörd spelare. Det ena okvädes-ordet efter det andra. Jag var tidernas amatör och inte vatten värd. Efter att gjort mig uppmärksam på det faktum att han inte kommer skicka något julkort till mig, flackade hans blick runt bordet i jakt på sympatier från dom andra spelarna.
När dom valde att hålla sig utanför diskussionen riktade han återigen sin ilska mot mig. Han ville veta ifall jag tyckte att det var vettigt att syna 140 kr med en sån skithand på flop. Till vilket jag kontrade med att fråga honom ifall han tyckte sin river-syn var storartad. Med tre hjärter på bordet och ett modest bet på 1300 kr i en 300 kr pott.
Det fick jag inget svar på så jag styrde istället in diskussionen på det fina med poker. ATT ALLA HAR RÄTTIGHET ATT SPELA SOM DOM SJÄLV BEHAGAR MED SINA EGNA PENGAR. Något som jag själv försöker att alltid ha i åtanke. Ibland blir man utdragen av horribla spel. Men i grund och botten vill man ha dåliga spel mot sig. Fast man vill bara inte att dom ska vinna just den gången. Men alla vänner av sannolikhet vet att även en chans så liten som 1% kommer att inträffa ibland.
Folk blir träffad av blixten, vinner på lotto, drabbas av sällsynta sjukdomar eller möter, det struliga klientelet till trots, sitt livs kärlek på Gröne Jägaren. I en värld där allting som sker egentligen är sannolikheter (stora eller små) är det vardagsmat.
Vid sidan av några blygsamma Texas-bord pågick ett djupstackat Pot Limit Omaha-bord. Flera stycken satt med över 10.000 kr i stacken.
- En pott blev på 25.000 kr där allting åkte in på floppen A35 (2 ruter). Den ena hade nöten utan tillägg och den andra hade den fina handen 238Q utan flushdrag. Men säg det underläge som inte lite osannolikhet kan vända på. 2 klöver senare var en perfekt runner runner flush ett faktum. Härnösands-bon som torskade potten såg, med all rätt, ganska konfunderad ut.
- Sasse gjorde en otrolig fold med fyrtal i ess. På brädan AKQ (alla ruter)5A efter att ha betat 5.000 på river, och blivit omslagen all-in för 10.000 kr till. Omaha är ett sjukt spel där nöten ofta är ute och det går att folda fyrtal mot ett omslag i situationer där straight-flush eller royal-flush är möjlig. Tyvärr var folden till ingen nytta eftersom personen i fråga blott hade en J hög flush.
Ett blockers-spel som han kan göra eftersom han, de facto med ruter J på handen, VET att Sasse inte kan ha nöten. Att bluffa med blockers i rätt lägen är ett lönsamt koncept i Omaha. Något som alla bra spelare behärskar. Huruvida den här spelaren hade det i åtanke eller inte låter jag vara osagt eftersom jag knappt spelat mot honom. Men det var nevertheless en sinnessjuk hand.
Nu börjar solen gå upp så det är lika bra att jag går ner. Lycka till på travet imorgon alla torskar...!!
onsdag 26 augusti 2009
Varmkorv (repeat until no more money)
...
Kvällets ord stavas otvivelaktigt UNDERHÅLLNING.
Jag var på kasinot och spelade lite cashgame. Trots tråkig tisdag var där en hel del folk. Både i baren, vid spelborden och vid pokerborden.
För en gångs skulle hade jag inte dö-tråkigt i väntan på min plats vid pokerbordet. Dels träffade jag ett par gamla lumparkamrater (Wallner och Lindkvist) som jag inte sett på länge, och dels kunde man raila upplösningen av omaha-turneringen (som vanns av Härnös stolthet Sasse).
När jag väl fick plats kom jag till ett ganska stelt bord. Inte så mycket action. Varken rent konversationsmässigt eller omsättningsmässigt. Fast efter en stund blev det lite fart och innan det var färdigt hade vi ett fullfjädrat action-bord.
Till stor del beroende på en annan av Härnösands stoltheter. Perta. En person jag bara hört hundra historier om, men aldrig riktigt träffat. Han for omkring mellan spelborden och satt sig inte ner vid vårt bord förrän runt 2-snåret.
Men kan lugnt säga att han gav action. Först och främst höjde han alla händer blint till 300 kr. Plus att han nästan skriftligt utlovade att ställa in resten av markerna ifall det var någon som vågade sig på en re-raise. Mot mig lovade och bedyrade han att spela all-in för hela stacken när som helst under kvällens gång. Bara jag tog första initiativet.
Jag hamnade i en lustig situation mot honom.
Han sitter UTG och höjer i vanlig ordning till 300 utan att titta på korten. En slaskig kille 2 positioner bakom synar 300. Foldat till mig i small blind som tittar ner på TT. Ett givet instopp för min stack på 2.000. Behöver bara vara orolig för att han som synade 300 sitter med en jättehand. Men baserat på min bild av honom förelåg det osannolikt att han skulle ha något att syna med. Perta kan såklart ha en jättehand, men det är ju mer ur ett matematiskt perspektiv. Att ha JJ, QQ, KK eller AA är cirka 1 på 55. Plus att han kan ha ett gäng händer med 2 överkort.
Direkt efter att jag ställt in mina marker, tittar Pertta på sina kort, och ställer själv in nästan 4.000 kr. Medan den tredje killen sitter och tänker frågar jag Perta ifall han har tittat och ifall han har bra. "Jag skulle inte stoppa in resten med en skithand" fick jag till svar, och jag tänkte att han kanske har en coinflip ändå. Efter mycket om och men foldar den tredje killen och vi visar upp våra händer. Perta visar J5 offsuit och i kombination med kommentaren höll jag på att skratta ihjäl mig. Väldigt, väldigt stor humor.
Innan det stängde stod jag och tittade på rouletten. Mr X, som suttit och gnetat ihop en stabil pokervinst genom framförallt tight och disciplinerat spel, gled fram och frågade: "är det okej om man lägger en nia på rött". Det var okej och 9:an var inget mindre än 9.000 kr. 10 sekunder senare stannade hjulet på 17 svart och han konstaterade på väg nerför trappen att "så kan det gå".
På sista roulettsnurret hade Gurra spelat 1.000 på rött. Han backade fem meter från bordet och formade händerna som en kikare, för att kunna smyga utfallet. Behöver jag nämna att spelet satt.
Efter att ha skjutsat hem densamme stannade jag till på Statoil (världens bästa mack och personal) för inhandling av filmjölk. Blev kvar en stund och konverserade med Hasse som intog en sen middag. Men ju längre jag blev kvar desto hungrigare blev jag. Kvällsfikaplanen om filmjölk med müsli och en proteindrink kändes inte längre så intressant.
Jag började med att köpa en liten chokladkaka. Mörk choklad med 70% kakao. So far so good. Den stillade inte min hunger det minsta. Snarare väckte en sovande björn. Tillbaka till kassan och köpte en varmkorv. Med ketchup, senap och samvetskval. Min svaghet stansades för evigt in när jag ENDAST TOG EN NY PROMENAD TILL KASSAN FÖR INKÖP AV ÄNNU EN KORV. Inte undra på att man är överviktig. Tjejen i kassan fick sig ett gott skratt alla fall. Redan när jag kom med chokladkakan fnissade hon roat.
Så man kan säga att det var Perta och Sasse som stod för underhållningen på kasinot, och jag som var huvudattraktionen på Statoil. Inte mer än rättvist antar jag. 1-1 i stadskampen. Nästa ronda blir på minigolfbanan, förutsatt att vi kan hitta en lucka i våra fullproppade kalendrar.
Kvällets ord stavas otvivelaktigt UNDERHÅLLNING.
Jag var på kasinot och spelade lite cashgame. Trots tråkig tisdag var där en hel del folk. Både i baren, vid spelborden och vid pokerborden.
För en gångs skulle hade jag inte dö-tråkigt i väntan på min plats vid pokerbordet. Dels träffade jag ett par gamla lumparkamrater (Wallner och Lindkvist) som jag inte sett på länge, och dels kunde man raila upplösningen av omaha-turneringen (som vanns av Härnös stolthet Sasse).
När jag väl fick plats kom jag till ett ganska stelt bord. Inte så mycket action. Varken rent konversationsmässigt eller omsättningsmässigt. Fast efter en stund blev det lite fart och innan det var färdigt hade vi ett fullfjädrat action-bord.
Till stor del beroende på en annan av Härnösands stoltheter. Perta. En person jag bara hört hundra historier om, men aldrig riktigt träffat. Han for omkring mellan spelborden och satt sig inte ner vid vårt bord förrän runt 2-snåret.
Men kan lugnt säga att han gav action. Först och främst höjde han alla händer blint till 300 kr. Plus att han nästan skriftligt utlovade att ställa in resten av markerna ifall det var någon som vågade sig på en re-raise. Mot mig lovade och bedyrade han att spela all-in för hela stacken när som helst under kvällens gång. Bara jag tog första initiativet.
Jag hamnade i en lustig situation mot honom.
Han sitter UTG och höjer i vanlig ordning till 300 utan att titta på korten. En slaskig kille 2 positioner bakom synar 300. Foldat till mig i small blind som tittar ner på TT. Ett givet instopp för min stack på 2.000. Behöver bara vara orolig för att han som synade 300 sitter med en jättehand. Men baserat på min bild av honom förelåg det osannolikt att han skulle ha något att syna med. Perta kan såklart ha en jättehand, men det är ju mer ur ett matematiskt perspektiv. Att ha JJ, QQ, KK eller AA är cirka 1 på 55. Plus att han kan ha ett gäng händer med 2 överkort.
Direkt efter att jag ställt in mina marker, tittar Pertta på sina kort, och ställer själv in nästan 4.000 kr. Medan den tredje killen sitter och tänker frågar jag Perta ifall han har tittat och ifall han har bra. "Jag skulle inte stoppa in resten med en skithand" fick jag till svar, och jag tänkte att han kanske har en coinflip ändå. Efter mycket om och men foldar den tredje killen och vi visar upp våra händer. Perta visar J5 offsuit och i kombination med kommentaren höll jag på att skratta ihjäl mig. Väldigt, väldigt stor humor.
Innan det stängde stod jag och tittade på rouletten. Mr X, som suttit och gnetat ihop en stabil pokervinst genom framförallt tight och disciplinerat spel, gled fram och frågade: "är det okej om man lägger en nia på rött". Det var okej och 9:an var inget mindre än 9.000 kr. 10 sekunder senare stannade hjulet på 17 svart och han konstaterade på väg nerför trappen att "så kan det gå".
På sista roulettsnurret hade Gurra spelat 1.000 på rött. Han backade fem meter från bordet och formade händerna som en kikare, för att kunna smyga utfallet. Behöver jag nämna att spelet satt.
Efter att ha skjutsat hem densamme stannade jag till på Statoil (världens bästa mack och personal) för inhandling av filmjölk. Blev kvar en stund och konverserade med Hasse som intog en sen middag. Men ju längre jag blev kvar desto hungrigare blev jag. Kvällsfikaplanen om filmjölk med müsli och en proteindrink kändes inte längre så intressant.
Jag började med att köpa en liten chokladkaka. Mörk choklad med 70% kakao. So far so good. Den stillade inte min hunger det minsta. Snarare väckte en sovande björn. Tillbaka till kassan och köpte en varmkorv. Med ketchup, senap och samvetskval. Min svaghet stansades för evigt in när jag ENDAST TOG EN NY PROMENAD TILL KASSAN FÖR INKÖP AV ÄNNU EN KORV. Inte undra på att man är överviktig. Tjejen i kassan fick sig ett gott skratt alla fall. Redan när jag kom med chokladkakan fnissade hon roat.
Så man kan säga att det var Perta och Sasse som stod för underhållningen på kasinot, och jag som var huvudattraktionen på Statoil. Inte mer än rättvist antar jag. 1-1 i stadskampen. Nästa ronda blir på minigolfbanan, förutsatt att vi kan hitta en lucka i våra fullproppade kalendrar.
tisdag 25 augusti 2009
Keps helt i plåt
...
Precis som så många helger förr höll jag mig nykter hela helgen, bara för att trilla ner i en drickning på söndagen.
Blev en tillsättning på O'learys med Gurra, Tony och Hasse. Även Elfner och Patte tittade förbi och det var mycket trevligt i den ljumma kvällsluften.
Runt nio-rycket snubblade vi ner på kasinot för lite pokerspel. Vi gjorde alla en liten deal som gick ut på att den som vann en pott köpte in en runda till alla fyra. Jag fick inte en hand under hela första timmen och var alltså inte aktuell för något inköp av alkohol. Tony och Hasse gick däremot som tåget så det blev ett antal rundor på inte alls särskilt lång tid. Mestadels shots av starkaste modell.
När jag väl vann en pott var det dags att betala tillbaka. Så jag ropade på baren. Men innan jag fått iväg beställningen tyckte han som var ansvarig för pokern att jag visst hade fått i mig för mycket och inte alls borde beställa någon alkohol. Just då kändes det väldigt orättvist och jag gick åt sidan med chefen för att förklara hur fel han hade i sin bedömning. Fast exakt i det ögonblicket insåg jag att han antagligen hade rätt och att jag var precis så onykter som han gav sken av. Så min tillrättavisning kom av sig helt och hållet. Ett riktigt antiklimax. För även om han hade rätt i sak var jag fortfarande irriterad kring överförmynderiet, vilket jag inte riktigt kunde ge utlopp för. Dels för att han hade en poäng och dels för att jag var lite för berusad för att komma upp med någonting intelligent att säga.
Så vi lommade därifrån och återvände till O'learys. Men den seansen blev inte lång för min del. Jag mådde inte alls bra och runt kl 1 fick jag skjuts hem av Izzam och Dennis. Stora tack för det. Väl hemma var jag så slut att jag sätta mig på bänken utanför porten för att försöka ansamla tillräckligt med krafter att ta mig uppför trappen. Vilket dröjde bättre delen av en halvtimme. Min läskarkarriär verkar vara i rubbning och jag är orolig inför framtida tillsättningar.
För övrigt orolig över en hel massa eftersom man bakishet framkallar ångest av gigantiska proportioner. Allt bekymrar mig och det blir vanligen värre och värre, för att nå sin kulmen i ögonblicket innan jag somnar. Så den där spontana och roliga Gurk ni alla älskar så mycket, han har jag inte sett röken av på hela dagen. Han ersätts såna här dagar av en kille med hängande huvud till följd av en keps helt i plåt (tar en sida ur Montells bok som kommit upp med det uttrycket).
Viss lindring har jag fått i att vi var ut och åt på Lörudden. Fenomenal löjromstoast och fiskgryta. Serverade oss gjorde ingen mindre än Lise, tidigare en av flera väldigt duktiga personer i baren på casinot. Många av dom som jobbar där idag är trassliga någonting oerhört och det känns som om vissa anstränger sig riktigt hårt för att erbjuda undermålig service. Plus att dom flesta tillhör den där kategorin människor som har mage att, rakryggat och utan synlig ånger, ta 30 kr för en liten kopp bryggkaffe. Dag in och dag ut av stamgäster. Det, mina vänner, kräver sin man.
Nu blir det någon form av tupplur. Jag har tidig squash-match imorgon 14:30 och måste således gå upp redan vid lunch. Tänk vad skönt det vore med sovmorgon.
Precis som så många helger förr höll jag mig nykter hela helgen, bara för att trilla ner i en drickning på söndagen.
Blev en tillsättning på O'learys med Gurra, Tony och Hasse. Även Elfner och Patte tittade förbi och det var mycket trevligt i den ljumma kvällsluften.
Runt nio-rycket snubblade vi ner på kasinot för lite pokerspel. Vi gjorde alla en liten deal som gick ut på att den som vann en pott köpte in en runda till alla fyra. Jag fick inte en hand under hela första timmen och var alltså inte aktuell för något inköp av alkohol. Tony och Hasse gick däremot som tåget så det blev ett antal rundor på inte alls särskilt lång tid. Mestadels shots av starkaste modell.
När jag väl vann en pott var det dags att betala tillbaka. Så jag ropade på baren. Men innan jag fått iväg beställningen tyckte han som var ansvarig för pokern att jag visst hade fått i mig för mycket och inte alls borde beställa någon alkohol. Just då kändes det väldigt orättvist och jag gick åt sidan med chefen för att förklara hur fel han hade i sin bedömning. Fast exakt i det ögonblicket insåg jag att han antagligen hade rätt och att jag var precis så onykter som han gav sken av. Så min tillrättavisning kom av sig helt och hållet. Ett riktigt antiklimax. För även om han hade rätt i sak var jag fortfarande irriterad kring överförmynderiet, vilket jag inte riktigt kunde ge utlopp för. Dels för att han hade en poäng och dels för att jag var lite för berusad för att komma upp med någonting intelligent att säga.
Så vi lommade därifrån och återvände till O'learys. Men den seansen blev inte lång för min del. Jag mådde inte alls bra och runt kl 1 fick jag skjuts hem av Izzam och Dennis. Stora tack för det. Väl hemma var jag så slut att jag sätta mig på bänken utanför porten för att försöka ansamla tillräckligt med krafter att ta mig uppför trappen. Vilket dröjde bättre delen av en halvtimme. Min läskarkarriär verkar vara i rubbning och jag är orolig inför framtida tillsättningar.
För övrigt orolig över en hel massa eftersom man bakishet framkallar ångest av gigantiska proportioner. Allt bekymrar mig och det blir vanligen värre och värre, för att nå sin kulmen i ögonblicket innan jag somnar. Så den där spontana och roliga Gurk ni alla älskar så mycket, han har jag inte sett röken av på hela dagen. Han ersätts såna här dagar av en kille med hängande huvud till följd av en keps helt i plåt (tar en sida ur Montells bok som kommit upp med det uttrycket).
Viss lindring har jag fått i att vi var ut och åt på Lörudden. Fenomenal löjromstoast och fiskgryta. Serverade oss gjorde ingen mindre än Lise, tidigare en av flera väldigt duktiga personer i baren på casinot. Många av dom som jobbar där idag är trassliga någonting oerhört och det känns som om vissa anstränger sig riktigt hårt för att erbjuda undermålig service. Plus att dom flesta tillhör den där kategorin människor som har mage att, rakryggat och utan synlig ånger, ta 30 kr för en liten kopp bryggkaffe. Dag in och dag ut av stamgäster. Det, mina vänner, kräver sin man.
Nu blir det någon form av tupplur. Jag har tidig squash-match imorgon 14:30 och måste således gå upp redan vid lunch. Tänk vad skönt det vore med sovmorgon.
söndag 23 augusti 2009
Tillbaka på Öjen
...
Tidigare i veckan spelade jag äntligen en golfrunda på en respektabel golfbana. För första gången på flera år. Min gamla hemmabana Öjestrand skulle återigen få mig på kokning. Vittnen till den förmodade kokningen var Gurra och hans gamla arbetskollega Figge, som dagen till ära ordnat med golfbilar och hela programmet.
Tyvärr lyckades banan inte så jättebra eftersom jag spelade mycket bättre än förväntat. Eller mindre dåligt kanske jag ska säga. När jag var i sthlm på en pay-and-playbana senast fick jag några tips av Bergström. Dels att öppna klubban mera och dels att ändra greppet en aning. Vilket ledde till mycket stabilare slag och i förlängningen något som gör att jag håller mig runt 20 i hcp. Fast jag är fortfarande alldeles för ojämn för att vara nöjd. Jag är en perfektionist och det stör mig oerhört att golf är ett så pass svårt spel att man tvingas acceptera en massa brister och elände.
Tillbaka till rundan på Öjestrand. Insatsen var den här gången inga pengar. Utan precis som vid förra rundan med Gurra skulle den som vann få en hyllningsvideo från de två förlorarna. Föga oväntat hamnade jag i förlorargruppen. Tillsammans med Gurra.
Men listig som jag är lyckades jag senare på kvällen lura in honom på en golfmatch på xbox360. Där insatsen, förutom att göra hyllningsvideon, var 30 st Hitlers hund. Här har ni resultatet.
Tidigare i veckan spelade jag äntligen en golfrunda på en respektabel golfbana. För första gången på flera år. Min gamla hemmabana Öjestrand skulle återigen få mig på kokning. Vittnen till den förmodade kokningen var Gurra och hans gamla arbetskollega Figge, som dagen till ära ordnat med golfbilar och hela programmet.
Tyvärr lyckades banan inte så jättebra eftersom jag spelade mycket bättre än förväntat. Eller mindre dåligt kanske jag ska säga. När jag var i sthlm på en pay-and-playbana senast fick jag några tips av Bergström. Dels att öppna klubban mera och dels att ändra greppet en aning. Vilket ledde till mycket stabilare slag och i förlängningen något som gör att jag håller mig runt 20 i hcp. Fast jag är fortfarande alldeles för ojämn för att vara nöjd. Jag är en perfektionist och det stör mig oerhört att golf är ett så pass svårt spel att man tvingas acceptera en massa brister och elände.
Tillbaka till rundan på Öjestrand. Insatsen var den här gången inga pengar. Utan precis som vid förra rundan med Gurra skulle den som vann få en hyllningsvideo från de två förlorarna. Föga oväntat hamnade jag i förlorargruppen. Tillsammans med Gurra.
Men listig som jag är lyckades jag senare på kvällen lura in honom på en golfmatch på xbox360. Där insatsen, förutom att göra hyllningsvideon, var 30 st Hitlers hund. Här har ni resultatet.
Katjing
...
Grattis till min gode vän Marcus Chamat som idag vann säsongens första eurotourtävling i Österrike. Disciplinen var 9-ball och på vägen mot en välförtjänt fylla slog han ut två tidigare världsmästare (Ralf Souquet och Darren Appleton). Det bådar gott inför resten av säsongen.
Förstapriset är inga golfpengar, men €5,000 är bra betalt för några dagars arbete.
Vore du lika bra på tennis som på biljard skulle jag få stora problem :)
Grattis till min gode vän Marcus Chamat som idag vann säsongens första eurotourtävling i Österrike. Disciplinen var 9-ball och på vägen mot en välförtjänt fylla slog han ut två tidigare världsmästare (Ralf Souquet och Darren Appleton). Det bådar gott inför resten av säsongen.
Förstapriset är inga golfpengar, men €5,000 är bra betalt för några dagars arbete.
Vore du lika bra på tennis som på biljard skulle jag få stora problem :)
torsdag 20 augusti 2009
Bryter av från normen lite
...
Nu ska jag bjuda på nåt jag inte ofta bjuder på. Ett feelgood-inlägg.
Eftersom pokerspelet havererar sakta men säkert får man frodas i vardagens övriga beståndsdelar.
Stege-matcherna är igång på squashen igen, och jag spelade min första match tidigare ikväll. Det blev en komfortabel seger med 5-0 mot en kille jag spelat väldigt jämnt med vid våra 2 tidigare möten. Förvisso vann jag bägge, men det var väldigt jämna matcher som jag vann i skiljeset. Men idag dansade jag omkring och hade allting under kontroll.
Jag känner mig rörligare och smidigare än någonsin tidigare. Min sommar i hälsans tecken har inte bara gjort mig 5 kg lättare. Fullproppad med diverse hälsopreparat är jag dessutom okristligt pigg och alert.
Det ska bli mycket spännande att se vad det här kommer leda till i höstens seriespel. Vårt lag "Grattis" vann div 3 förkrossande i våras och kan nog räkna med betydligt tuffare motstånd i 2:an. Vad passar då bättre än en nyrekondad Gurk?
Kanske, kanske kan en framgångsrik höst och vår leda till utnämningen jag väntat på i så många år nu. Nämligen "Årets Drake 2010", med tillhörande prisutdelning och mottagande av folkets jubel vid nästa års Gatufest. Som jag ser det finns det inte många starkare kandidater just nu.
Nu ska jag bjuda på nåt jag inte ofta bjuder på. Ett feelgood-inlägg.
Eftersom pokerspelet havererar sakta men säkert får man frodas i vardagens övriga beståndsdelar.
Stege-matcherna är igång på squashen igen, och jag spelade min första match tidigare ikväll. Det blev en komfortabel seger med 5-0 mot en kille jag spelat väldigt jämnt med vid våra 2 tidigare möten. Förvisso vann jag bägge, men det var väldigt jämna matcher som jag vann i skiljeset. Men idag dansade jag omkring och hade allting under kontroll.
Jag känner mig rörligare och smidigare än någonsin tidigare. Min sommar i hälsans tecken har inte bara gjort mig 5 kg lättare. Fullproppad med diverse hälsopreparat är jag dessutom okristligt pigg och alert.
Det ska bli mycket spännande att se vad det här kommer leda till i höstens seriespel. Vårt lag "Grattis" vann div 3 förkrossande i våras och kan nog räkna med betydligt tuffare motstånd i 2:an. Vad passar då bättre än en nyrekondad Gurk?
Kanske, kanske kan en framgångsrik höst och vår leda till utnämningen jag väntat på i så många år nu. Nämligen "Årets Drake 2010", med tillhörande prisutdelning och mottagande av folkets jubel vid nästa års Gatufest. Som jag ser det finns det inte många starkare kandidater just nu.
onsdag 19 augusti 2009
Men Åke han får sitta bak
...
Pratade just med Gurra på telefon och av någon anledning började vi prata om Onkel Kånkel's väldigt elaka låt "CP-Åke". Den har man inte hört sedan man var tonåring, tjuvrökte bakom elskåpet samt framförde sin sorgliga lekamen medelst trimmad moped.
Hursomhelst styrdes diskussionen in på namn. Mer bestämt vilket namn man skulle välja åt sin son om det stod mellan Åke och Börje.
Min grabb skulle isåfall bli en Börje, för Åke är ett av dom fulaste "normala" namn jag vet. Plus att det låter ålderdomligt så det förslår. Självklart gör inte sångtitlar som den ovanför namnet mer fräsigt.
Gurra tyckte helt tvärtom och sa att ifall grabben heter Börje kan man ju ge honom flaskan direkt. Inget är säkrare än att grabben kommer bli alkoholist.
Vad skulle ni välja?
På tal om namn gjordes det en omröstning på p3 för ett tag sedan, där man utsåg det fulaste kill- och tjejnamnet. På tjejfronten vann namnet Grill-Britt. Nu vet jag inte hur många Grill-Britt det spankulerar omkring i Sverige, men vad är oddsen att någon är aerobicsinstruktör eller fotomodell? Det känns rent spontant inte som Grillbritt-kollektivet kommer innefatta några större skönheter. :) Kanske är jag bara fördomsfull?
Pratade just med Gurra på telefon och av någon anledning började vi prata om Onkel Kånkel's väldigt elaka låt "CP-Åke". Den har man inte hört sedan man var tonåring, tjuvrökte bakom elskåpet samt framförde sin sorgliga lekamen medelst trimmad moped.
Hursomhelst styrdes diskussionen in på namn. Mer bestämt vilket namn man skulle välja åt sin son om det stod mellan Åke och Börje.
Min grabb skulle isåfall bli en Börje, för Åke är ett av dom fulaste "normala" namn jag vet. Plus att det låter ålderdomligt så det förslår. Självklart gör inte sångtitlar som den ovanför namnet mer fräsigt.
Gurra tyckte helt tvärtom och sa att ifall grabben heter Börje kan man ju ge honom flaskan direkt. Inget är säkrare än att grabben kommer bli alkoholist.
Vad skulle ni välja?
På tal om namn gjordes det en omröstning på p3 för ett tag sedan, där man utsåg det fulaste kill- och tjejnamnet. På tjejfronten vann namnet Grill-Britt. Nu vet jag inte hur många Grill-Britt det spankulerar omkring i Sverige, men vad är oddsen att någon är aerobicsinstruktör eller fotomodell? Det känns rent spontant inte som Grillbritt-kollektivet kommer innefatta några större skönheter. :) Kanske är jag bara fördomsfull?
måndag 17 augusti 2009
Mindjolt
...
Innan lunch idag fördrev jag lite tid med att spela några meningslösa spel på Facebook. Via MindJolt-games applikationen. Där kan man se sina kompisars resultat och ifall man slår deras highscore kan man få det att poppa upp i status-feeden.
Jag noterade att en kompis, Martinsson, hade ett rätt högt highscore i ett av spelen. Tillräckligt högt för att han lagt ner lite tid och energi på spelet ifråga. Så jag tog mig an utmaningen och ökade på hans highscore från dryga 60.000 poäng till nästan 150.000 poäng. En markant ökning och i samma stund som jag publicerade resultatet förstod jag att detta skulle driva honom till vansinne. Mest troligt blir arbetet lidande och gissningsvis även nattsömnen.
Mycket riktigt. Efter ett par minuter utspelar sig följande chat-konversation.
Johan: En sak ska du ha klart för dig gurkan. Nu har jag en dag i kokningens tecken framför mig!
Marcus: Haha, det förstod jag väl. Jag har förutspått att du inte kommer svara på ett email på hela arbetsdagen. Ifall du slår mitt rekord, säg ingenting om det. För jag orkar inte se det där spelet nå mer.
Johan: Har i princip spelat hela tiden sen du satt rekordet. Det brinner i bröstet.
Johan: iouydtfipewdrokpes'eiorfeswtfhsdgtfdtgijhredftgjilredt'irohtgruuhgdftgjildfgkltösdklfesd
Marcus: tangentbordsvalsen ser jag (klassisk koknings-reaktion). Jag döör...
Marcus: Hasse undrar vad chefen säger?
Johan: Haha, inte mycket. Besitter man nyckelkompetens så har dom inte så mkt att säga
Innan lunch idag fördrev jag lite tid med att spela några meningslösa spel på Facebook. Via MindJolt-games applikationen. Där kan man se sina kompisars resultat och ifall man slår deras highscore kan man få det att poppa upp i status-feeden.
Jag noterade att en kompis, Martinsson, hade ett rätt högt highscore i ett av spelen. Tillräckligt högt för att han lagt ner lite tid och energi på spelet ifråga. Så jag tog mig an utmaningen och ökade på hans highscore från dryga 60.000 poäng till nästan 150.000 poäng. En markant ökning och i samma stund som jag publicerade resultatet förstod jag att detta skulle driva honom till vansinne. Mest troligt blir arbetet lidande och gissningsvis även nattsömnen.
Mycket riktigt. Efter ett par minuter utspelar sig följande chat-konversation.
Johan: En sak ska du ha klart för dig gurkan. Nu har jag en dag i kokningens tecken framför mig!
Marcus: Haha, det förstod jag väl. Jag har förutspått att du inte kommer svara på ett email på hela arbetsdagen. Ifall du slår mitt rekord, säg ingenting om det. För jag orkar inte se det där spelet nå mer.
Johan: Har i princip spelat hela tiden sen du satt rekordet. Det brinner i bröstet.
Johan: iouydtfipewdrokpes'eiorfeswtfhsdgtfdtgijhredftgjilredt'irohtgruuhgdftgjildfgkltösdklfesd
Marcus: tangentbordsvalsen ser jag (klassisk koknings-reaktion). Jag döör...
Marcus: Hasse undrar vad chefen säger?
Johan: Haha, inte mycket. Besitter man nyckelkompetens så har dom inte så mkt att säga
Sport sport sport
...
Ishockey och fotboll kommer ganska långt ner på min intresselista över idrotter jag gillar att titta på. Därför var det för mig en ganska stor idrottsdag igår.
Usain Bolt sprang på osannolika 9,58 och krossade sitt tidigare världsrekord fullkomligt. Det är något magiskt med stora friidrottstävlingar. Dels går det alltid sent på kvällen och dels blir det en grym spänning som byggs upp. Blir intressant att se vad karln har tryckt i sig för preparat. Men det dröjer nog ett par år tills vi får veta, eftersom wada säkert behöver den tiden för att komma ikapp. Skämt åsido skulle det vara en jättekatastrof för friidrotten ifall Bolt är dopad, men det känns verkligen som att han är äkta. Jamaicaner verkar inte ha ett enda bekymmer. Alltid glada och lever i nuet. Beundransvärt.
Nästa stora grej var slutrundan på PGA-mästerskapen. Som ni säkert vet är jag väldigt fascinerad över Tiger Woods. I mitt tycke den otvivelaktigt största idrottsmannen genom alla tider. Varje gång jag nämner den här åsikten brukar folk bokstavligen spy galla över mig. Men det är okej.
- I min värld måste den största idrottsmannen utöva en individuell sport. I lagsporter blir det en annan dynamik och är mer en kollektiv insats, med spår av individuella prestationer. Men inte tillräckligt för att tillskrivas den störste. Så i min värld går alla lagsports-utövare bort.
- Det som verkligen gör honom till den största är att han har idrottshistoriens otvivelaktigt starkaste psyke. Detta i en tid då konkurrensen är tuffare än någonsin. Golf kan tyckas vara en kärringsport, men sett till antalet utövare tror jag definitivt det är en av de svårare idrotterna att nå världstoppen i.
Plus att det är en sport där bra fysik och teknik bara tar dig så långt. För att nå toppen krävs alltså, till skillnad från många andra sporter som tex längdskidåkning, andra saker. Däribland talang och starkt psyke (vilket såklart även är bra egenskapar i skidåkning). Inte heller finns det många sporter där man är så utelämnad till sig själv och sina egna tankar. Under en golfrunda finns det massor med dö-tid. Tid där tvivel och negativa tankar kan smyga sig på.
Innan gårdagens runda hade Tiger osannolik statistik. I 11 majors har han varit i ledning inför sista dagen, och vunnit allihop. Totalt inklusive PGA-tävlingar tror jag det var 36 st, varav han blott har förlorat en enda.
Det som fick mig så fascinerad av Tiger Woods var när jag såg hans slutrunda under Masters -97. En ung Tiger började första rundan katastrofalt. Han gick +4 på första nio och det såg ut att bli som det brukar bli när junior-champions kliver upp och möter seniorer. Så hade det kunnat blivit om det inte vore för den lilla detaljen att han gick -7 på sista nio. Resterande tre rundor spelade han nästintill felfritt och han krossade alla tidigare rekord vad det gäller segermarginal etc.
När han för första gången tog på sig den gröna kavajen sa han "Green and black go well together, don't they?" Nästan så man blev lite tårögd.
Hursomhelst förlorade han igår och istället vann en asiat. Jag har länge flaggat för att asiaternas kommande dominans kommer bli ett stort hot för intresset för idrott. Baserat på hur tråkigt det är att se kinesiska maskiner som aldrig någonsin visar en känsla. Fast det slapp vi igår. Det var en sydkoreon som vann, o han visade massvis med glädje på banan. Kul för honom. Undra hur mycket han drack igår?
Ishockey och fotboll kommer ganska långt ner på min intresselista över idrotter jag gillar att titta på. Därför var det för mig en ganska stor idrottsdag igår.
Usain Bolt sprang på osannolika 9,58 och krossade sitt tidigare världsrekord fullkomligt. Det är något magiskt med stora friidrottstävlingar. Dels går det alltid sent på kvällen och dels blir det en grym spänning som byggs upp. Blir intressant att se vad karln har tryckt i sig för preparat. Men det dröjer nog ett par år tills vi får veta, eftersom wada säkert behöver den tiden för att komma ikapp. Skämt åsido skulle det vara en jättekatastrof för friidrotten ifall Bolt är dopad, men det känns verkligen som att han är äkta. Jamaicaner verkar inte ha ett enda bekymmer. Alltid glada och lever i nuet. Beundransvärt.
Nästa stora grej var slutrundan på PGA-mästerskapen. Som ni säkert vet är jag väldigt fascinerad över Tiger Woods. I mitt tycke den otvivelaktigt största idrottsmannen genom alla tider. Varje gång jag nämner den här åsikten brukar folk bokstavligen spy galla över mig. Men det är okej.
- I min värld måste den största idrottsmannen utöva en individuell sport. I lagsporter blir det en annan dynamik och är mer en kollektiv insats, med spår av individuella prestationer. Men inte tillräckligt för att tillskrivas den störste. Så i min värld går alla lagsports-utövare bort.
- Det som verkligen gör honom till den största är att han har idrottshistoriens otvivelaktigt starkaste psyke. Detta i en tid då konkurrensen är tuffare än någonsin. Golf kan tyckas vara en kärringsport, men sett till antalet utövare tror jag definitivt det är en av de svårare idrotterna att nå världstoppen i.
Plus att det är en sport där bra fysik och teknik bara tar dig så långt. För att nå toppen krävs alltså, till skillnad från många andra sporter som tex längdskidåkning, andra saker. Däribland talang och starkt psyke (vilket såklart även är bra egenskapar i skidåkning). Inte heller finns det många sporter där man är så utelämnad till sig själv och sina egna tankar. Under en golfrunda finns det massor med dö-tid. Tid där tvivel och negativa tankar kan smyga sig på.
Innan gårdagens runda hade Tiger osannolik statistik. I 11 majors har han varit i ledning inför sista dagen, och vunnit allihop. Totalt inklusive PGA-tävlingar tror jag det var 36 st, varav han blott har förlorat en enda.
Det som fick mig så fascinerad av Tiger Woods var när jag såg hans slutrunda under Masters -97. En ung Tiger började första rundan katastrofalt. Han gick +4 på första nio och det såg ut att bli som det brukar bli när junior-champions kliver upp och möter seniorer. Så hade det kunnat blivit om det inte vore för den lilla detaljen att han gick -7 på sista nio. Resterande tre rundor spelade han nästintill felfritt och han krossade alla tidigare rekord vad det gäller segermarginal etc.
När han för första gången tog på sig den gröna kavajen sa han "Green and black go well together, don't they?" Nästan så man blev lite tårögd.
Hursomhelst förlorade han igår och istället vann en asiat. Jag har länge flaggat för att asiaternas kommande dominans kommer bli ett stort hot för intresset för idrott. Baserat på hur tråkigt det är att se kinesiska maskiner som aldrig någonsin visar en känsla. Fast det slapp vi igår. Det var en sydkoreon som vann, o han visade massvis med glädje på banan. Kul för honom. Undra hur mycket han drack igår?
söndag 16 augusti 2009
Tabletter
...
I brist på traditionell livskamrat får man skaffa sig en annan typ av följeslagare på livets resa. Vissa gör det spirituellt genom att börja med yoga eller meditation. Somliga hänger sig åt buddhismens olika perversioner som tao eller zen.
Jag har haft en livskamrat så länge jag kan minnas. Han heter Hypokondri och har inte lämnat min sida de senaste 20 åren. Jag är fortfarande övertygad om att jag lider av en dödlig sjukdom som kommer att upptäckas lagom tills det är för sent att bota den. Min sista period kommer tillbringas med att vara bitter på läkarkåren för att dom inte tog mig på allvar. För att hålla herr hypokondri i schack och tillfreds med vardagen krävs en hel del kemiska substanser. Droger tänker ni nu. Men tyvärr inte. Utan hälsokostprodukter i alla dess former.
Här är ett axplock. När jag pratade med Tony häromdagen sa han att det åtminstone måste varit en snygg expedit som lurat på mig merparten av grejorna. Men det var det inte. En del av det här smörgåsbordet är Stoffes förtjänst, som pratat sig varm om fördelarna att slippa dö i ..... eller bli förlamad till följd av för lite ..... i blodomloppet. Jag nappar som en regnbågslax på såna här teorier. Always have been and always will.
Ginseng
Ginseng ska vara prestationshöjande och sägs ha en positiv effekt vid ett antal sjukdomar.
Rosenrot
Påverkar hela kroppen positivt och ska ta bort oro, ångest och alla stress-relaterade åkommor. Äter det inte längre eftersom jag inte upplevde dom effekterna. Snarare tvärtom, kände mig smådeppig.
Vitaminer
Vanligt vitamintillskott
Kaprylsyra
Inte ens tillverkaren själv vet nog vad dom är bra för. Googlade fram produkten för ett par år sedan. Men dom ska tillföra syra till magen och förebygga allehanda tarmrelaterade bekymmer. Lukten påminner inte om krusbärs-tårta.
Krom-tabletter
Förbättrar upptaget av protein, minskar sötsuget och ger ökad energi.
Super Magnesium
Ytterligare att mineral som hjälper muskel- och nerv vävnad att fungera normalt och bidrar till uppbyggandet av skelett och tänder.
Kolloidalt silver
Destillerat vatten och miljardvis med mikroskopiska silverpartiklar. Infektionshämmande och stärker immunförsvaret, samt rensar kroppen från ovälkomna bakterier, svampar och virus. Omdebatterad produkt som av vissa läger anses vara direkt farlig.
Mivi Total
Vanligt tillskott av vitaminer och mineraler. Dyrare per cl än riktigt fin single malt whiskey.
I brist på traditionell livskamrat får man skaffa sig en annan typ av följeslagare på livets resa. Vissa gör det spirituellt genom att börja med yoga eller meditation. Somliga hänger sig åt buddhismens olika perversioner som tao eller zen.
Jag har haft en livskamrat så länge jag kan minnas. Han heter Hypokondri och har inte lämnat min sida de senaste 20 åren. Jag är fortfarande övertygad om att jag lider av en dödlig sjukdom som kommer att upptäckas lagom tills det är för sent att bota den. Min sista period kommer tillbringas med att vara bitter på läkarkåren för att dom inte tog mig på allvar. För att hålla herr hypokondri i schack och tillfreds med vardagen krävs en hel del kemiska substanser. Droger tänker ni nu. Men tyvärr inte. Utan hälsokostprodukter i alla dess former.
Här är ett axplock. När jag pratade med Tony häromdagen sa han att det åtminstone måste varit en snygg expedit som lurat på mig merparten av grejorna. Men det var det inte. En del av det här smörgåsbordet är Stoffes förtjänst, som pratat sig varm om fördelarna att slippa dö i ..... eller bli förlamad till följd av för lite ..... i blodomloppet. Jag nappar som en regnbågslax på såna här teorier. Always have been and always will.
Ginseng
Ginseng ska vara prestationshöjande och sägs ha en positiv effekt vid ett antal sjukdomar.
Rosenrot
Påverkar hela kroppen positivt och ska ta bort oro, ångest och alla stress-relaterade åkommor. Äter det inte längre eftersom jag inte upplevde dom effekterna. Snarare tvärtom, kände mig smådeppig.
Vitaminer
Vanligt vitamintillskott
Kaprylsyra
Inte ens tillverkaren själv vet nog vad dom är bra för. Googlade fram produkten för ett par år sedan. Men dom ska tillföra syra till magen och förebygga allehanda tarmrelaterade bekymmer. Lukten påminner inte om krusbärs-tårta.
Krom-tabletter
Förbättrar upptaget av protein, minskar sötsuget och ger ökad energi.
Super Magnesium
Ytterligare att mineral som hjälper muskel- och nerv vävnad att fungera normalt och bidrar till uppbyggandet av skelett och tänder.
Kolloidalt silver
Destillerat vatten och miljardvis med mikroskopiska silverpartiklar. Infektionshämmande och stärker immunförsvaret, samt rensar kroppen från ovälkomna bakterier, svampar och virus. Omdebatterad produkt som av vissa läger anses vara direkt farlig.
Mivi Total
Vanligt tillskott av vitaminer och mineraler. Dyrare per cl än riktigt fin single malt whiskey.
onsdag 12 augusti 2009
Welcome to Sundsvall
...
Även dagens pokerpass blev avbrutet. Men den här gången av en nobel anledning. Min gode vän Marcus Chamat var på blixtvisit och ville aktivera sig. Och vem är jag att säga nej?
Så det började runt 17-rycket med en tennismatch. Min vacklande form visade sitt finaste yttre och det var särskilt serve-momentet som gick snett. Man tager vad man haver tänkte jag för mig själv och började använda underhands-servar på andraserven. Grejen är att jag har egentligen en ganska bra serve. Men problemet är att uppkastet är av yttersta vikt. Om jag inte kastar bollen bakom huvudet och slår med mycket twist, blir det dubbelfel på dubbelfel. Jag vet om det här bekymret med samtidigt har jag inte självförtroendet att slå serven så som jag vet att jag ska göra.
Chamat vann första set komfortabelt med 6-3. Men skam den som ger sig. I andra set kompenserade jag mina usla servar med många fina slag. Både forehand och backhand sitter numer ganska skönt. Forehanden med relativt mycket spinn medan min flacka backhand inte kräver någon krånglig rörelse. Ett snabbt slag. Skillnaden är ungefär att likställa med förändringen proffs gör mellan grus och gräs. På gräs slår man flackt och snabbt för att underlaget är så snabbt och motståndaren kommer få svårt att hinna med. Såvida man inte heter Nadal, för då slår man idiot-toppspin ur alla lägen.
Jag vann alla fall andra set med 6-4, efter att ha varit i ledning med 4-0. Tredje set blev en holmgång där vi bägge höll servarna fram till 4-4. Men där gick islossningen. Jag lyckades kapitalisera på några bra lägen och bröt fram till 5-4. Sista servegamet gick som en dans och jag avgjorde matchen med en fantastiskt läcker stoppboll. Chamat var grymt imponerad och nästan inte alls irriterad. Så pass glad att han med sitt racket dundrade min vattenflaska i småbitar. Min kära flaska som jag blandar protein-drinkar med är ett minne blott. Men det var det värt. Sa jag förresten att vi spelade om middagen? En middag som intogs på Ming Palace som äntligen öppnat upp poartarna igen. Biff med champinjoner, bambuskott och purjolök är the shit.
Nästa anhalt blev biljarden, där vår vän Morgan håller på att byta dukar. Eftersom han var klar med några av borden var det upplagt för en biljardmatch. Tidigare har jag väl nämnt Down Towns bristfälliga kvalité på bollar samt trianglar? Om inte så är det alla fall så, vilket jag innan matchen upplyste Marcus om. Vit boll ser ut som en prickig korv och alla andra bollar är olika stora.
Även världsstjärnor får kröka rygg ibland
Det dröjde inte lång tid innan jag hade honom på kokning och riset över förutsättningarna lät inte vänta på sig. Den vita kallade han för "golfboll" och vid ett flertal tillfällen hotade han att skicka grejorna rätt in i väggen. Den nymålade fina kortsideväggen. Innan det var klart gick vi jämnt upp efter varsin vunnen match och vi tog med oss Morgan och skyndade mot nästa station.
Pokerklubben, där vi vevade igång några tennismatcher på xbox360. Alla tre turades om att möta varandra, och innan det var färdigt var samtliga på kokning. Jag ventilerade ideligen mitt missnöje kring att ena kontrollen var trasig. Den drog liksom åt ena hållet och krånglifierade förflyttningsmomentet åt vänster något otroligt. När jag sedan förlorade en match med den andra kontrollen så tog jag förlusten som en man. Genom att påstå att även den dosan var uppfuckad. Lyckades alla fall få sista ordet när jag slog Chamat i 2 raka matcher med Roddick mot hans kära Federer.
Eftersom mitt pokerspelande idag blivit lidande ska jag genast ge mig i kast med en natt-sittning. Därför orkar jag inte korr-läsa inlägget så håll tillgodo med the raw, uncensored lyrics of Gurken.
Mañana...
Även dagens pokerpass blev avbrutet. Men den här gången av en nobel anledning. Min gode vän Marcus Chamat var på blixtvisit och ville aktivera sig. Och vem är jag att säga nej?
Så det började runt 17-rycket med en tennismatch. Min vacklande form visade sitt finaste yttre och det var särskilt serve-momentet som gick snett. Man tager vad man haver tänkte jag för mig själv och började använda underhands-servar på andraserven. Grejen är att jag har egentligen en ganska bra serve. Men problemet är att uppkastet är av yttersta vikt. Om jag inte kastar bollen bakom huvudet och slår med mycket twist, blir det dubbelfel på dubbelfel. Jag vet om det här bekymret med samtidigt har jag inte självförtroendet att slå serven så som jag vet att jag ska göra.
Chamat vann första set komfortabelt med 6-3. Men skam den som ger sig. I andra set kompenserade jag mina usla servar med många fina slag. Både forehand och backhand sitter numer ganska skönt. Forehanden med relativt mycket spinn medan min flacka backhand inte kräver någon krånglig rörelse. Ett snabbt slag. Skillnaden är ungefär att likställa med förändringen proffs gör mellan grus och gräs. På gräs slår man flackt och snabbt för att underlaget är så snabbt och motståndaren kommer få svårt att hinna med. Såvida man inte heter Nadal, för då slår man idiot-toppspin ur alla lägen.
Jag vann alla fall andra set med 6-4, efter att ha varit i ledning med 4-0. Tredje set blev en holmgång där vi bägge höll servarna fram till 4-4. Men där gick islossningen. Jag lyckades kapitalisera på några bra lägen och bröt fram till 5-4. Sista servegamet gick som en dans och jag avgjorde matchen med en fantastiskt läcker stoppboll. Chamat var grymt imponerad och nästan inte alls irriterad. Så pass glad att han med sitt racket dundrade min vattenflaska i småbitar. Min kära flaska som jag blandar protein-drinkar med är ett minne blott. Men det var det värt. Sa jag förresten att vi spelade om middagen? En middag som intogs på Ming Palace som äntligen öppnat upp poartarna igen. Biff med champinjoner, bambuskott och purjolök är the shit.
Nästa anhalt blev biljarden, där vår vän Morgan håller på att byta dukar. Eftersom han var klar med några av borden var det upplagt för en biljardmatch. Tidigare har jag väl nämnt Down Towns bristfälliga kvalité på bollar samt trianglar? Om inte så är det alla fall så, vilket jag innan matchen upplyste Marcus om. Vit boll ser ut som en prickig korv och alla andra bollar är olika stora.
Även världsstjärnor får kröka rygg iblandDet dröjde inte lång tid innan jag hade honom på kokning och riset över förutsättningarna lät inte vänta på sig. Den vita kallade han för "golfboll" och vid ett flertal tillfällen hotade han att skicka grejorna rätt in i väggen. Den nymålade fina kortsideväggen. Innan det var klart gick vi jämnt upp efter varsin vunnen match och vi tog med oss Morgan och skyndade mot nästa station.
Pokerklubben, där vi vevade igång några tennismatcher på xbox360. Alla tre turades om att möta varandra, och innan det var färdigt var samtliga på kokning. Jag ventilerade ideligen mitt missnöje kring att ena kontrollen var trasig. Den drog liksom åt ena hållet och krånglifierade förflyttningsmomentet åt vänster något otroligt. När jag sedan förlorade en match med den andra kontrollen så tog jag förlusten som en man. Genom att påstå att även den dosan var uppfuckad. Lyckades alla fall få sista ordet när jag slog Chamat i 2 raka matcher med Roddick mot hans kära Federer.
Eftersom mitt pokerspelande idag blivit lidande ska jag genast ge mig i kast med en natt-sittning. Därför orkar jag inte korr-läsa inlägget så håll tillgodo med the raw, uncensored lyrics of Gurken.
Mañana...
måndag 10 augusti 2009
Del 2 i historien från 2+2
Matchen med PerkySmerky fortsätter, ifall det är någon som är intresserad. Jag finner det högst underhållande hur dom agerar mot varandra.
"Fun hand thus far.
I 4-bet (re-re-raisar) 93o fr button. Perky has been respecting my 4-bets, but never folds to a 3-bet, ever. He quick calls the $5,000 more ($6,700 total). Effective stacks ~$200,000k
Flop Q84 rainbow (olika färger).
Perky check-raise my $6,000 bet to $14,000. I pause for 5 seconds and call.
Turn 4 he bets like $20,000 I min raise to $40,000. He tanks and calls.
River blank and he checks, I fire $70,000 he tanks for 3 minutes and finally folds. I show him my hand. Within 4 seconds he's outside having a smoke, pacing back and fourth telling someone on the phone in a frantic voice "how bad this guy is, and he's so lucky to always happens to bluff when i dont have a hand".
After 8 mins of steam release he returns and raises the button. I call with 89s.
Flop T76 which gives me a flopped straight. I then check-raise flop, bet the turn and bet the river and he calls me down with KT on the 76T33 board.
I announce "I missed". He happily flips his hand over and I say "you were due to win a pot, nice hand." He starts scooping the chips and I throw my hand down and SCREAM, "we never said I cant slow roll. Ship me all of that shit". The pot was about $100,000.
He goes outside for another smoke, after 15 minutes I go lookin for him and can't find him. I call him and he answers the phone saying "I left, be back in an hour, you are putting me on raging suicide tilt. DONT CALL, DONT TEXT, I'll be back soon"
LOL
So im just sittin here pickin my nose while he cools off
"Fun hand thus far.
I 4-bet (re-re-raisar) 93o fr button. Perky has been respecting my 4-bets, but never folds to a 3-bet, ever. He quick calls the $5,000 more ($6,700 total). Effective stacks ~$200,000k
Flop Q84 rainbow (olika färger).
Perky check-raise my $6,000 bet to $14,000. I pause for 5 seconds and call.
Turn 4 he bets like $20,000 I min raise to $40,000. He tanks and calls.
River blank and he checks, I fire $70,000 he tanks for 3 minutes and finally folds. I show him my hand. Within 4 seconds he's outside having a smoke, pacing back and fourth telling someone on the phone in a frantic voice "how bad this guy is, and he's so lucky to always happens to bluff when i dont have a hand".
After 8 mins of steam release he returns and raises the button. I call with 89s.
Flop T76 which gives me a flopped straight. I then check-raise flop, bet the turn and bet the river and he calls me down with KT on the 76T33 board.
I announce "I missed". He happily flips his hand over and I say "you were due to win a pot, nice hand." He starts scooping the chips and I throw my hand down and SCREAM, "we never said I cant slow roll. Ship me all of that shit". The pot was about $100,000.
He goes outside for another smoke, after 15 minutes I go lookin for him and can't find him. I call him and he answers the phone saying "I left, be back in an hour, you are putting me on raging suicide tilt. DONT CALL, DONT TEXT, I'll be back soon"
LOL
So im just sittin here pickin my nose while he cools off
American Inventor
...
Såg just en snutt av tv-programmet "American Inventor". Ett program där deltagarna tävlar om 1 miljon dollar för att utveckla och marknadsföra sin uppfinning. Innan finalen finns det en semi-final där ett fåtal av deltagarna erhåller $50,000 för att vidareutveckla sin produkt . Pengar som används till marknadsundersökningar, utveckling av produktens design samt till förberedelse av en snygg pitch för den avgörande presentationen.
Ett sånt här program är såklart intressant för en civilekonom som mig. Marknadsföring och entreprenörsskap har alltid tilltalat mig. Men jag kunde ändå inte undgå att kräkas litegrann. Om själva tv-programmet skulle vara med i tävlingen skulle det inte bli en cent utbetalt!
Maken till sentimental sörja har sällan skådats. Jag såg tre deltagare, som alla erhållit $50,000. En som tillverkat en upphängningsanordning för cyklar, en som tillverkat någon typ av te-kokare som passar till alla kaffebryggare samt en som uppfunnit en brandsläckare inbyggd i en julgran.
Jag säger ingenting om produkterna. Dom var fiffiga och har säkert en funktion att fylla. Det är ju bara att titta på vilka simpla uppfinningar som blivit storsäljare genom åren. Allt kan sälja om man skapar ett behov hos konsumenten och når ut med sitt budskap.
Problemet, i mina ögon, är att hela tv-produktion flyttade fokus från själva momentet där man analyserar produktens potential till att uteslutande spela på tittarens sentimentalitet. Allt till tonerna av ljuv musik, på ett sätt som bara amerikanska tv-program orkar med.
Två av deltagarna pratade om sin älskade respektive och att det är deras fantastiska kärlek till varandra som drivit fram produkten. KÄRLEK!!!!!!! Jag spyr lite till. Eller han som tillverkade brandsläckaren som varmhjärtat förklarade att han är stolt far till 6 barn, och bara tanken på att dom skulle brinna inne gjorde honom illa till mods. Och visst, det är ingenting jag heller vill ska hända. Men för den sakens skull kommer han inte att sälja 250 miljoner vattenspridare.
Grabbarna med cykelupphängningsanordningen hade intervjuat 250 cyklister och i deras statistiska urval skulle 1 av 5 köpa produkten. Vidare räknade dom ut att det finns 75 miljoner cyklister i USA, vilket i runda slängar innebär 15 miljoner sålda enheter. Inte ett ljud om på vilket sätt dom planerade att nå ut med sitt budskap till varenda hushåll. Jag har ett förslag på hur dom ska lyckas med detta. Dom kan åka gata upp och gata ner och dela ut reklamblad. PÅ EN SKATEBOARD DRIVEN AV DERAS EGEN IDIOTI. Den brädan kommer aldrig sluta att rulla och av bara farten har dom uppfunnit varje uppfinnares våta dröm. Evighetsmaskinen.
Mitt i alla dravlande presentationer sitter en av jurymedlemmarna och nickar instämmande och kläcker ur sig att han skulle köpa 4 upphängnings-anordningar. Samma jurymedlem blev nästan tårögd kring presentationen om julgrans-brandsläckaren och nämnde sina egna barn som oskyldigt ligger och sover på övervåningen. Det var ju verkligen en man på rätt plats. En ja-sägare som antagligen skulle köpa ett paraply av en försäljare i Gobi-öknen.
Som risk-kapitalist vill man väl satsa sina pengar på den produkt som har störst chans att tjäna pengar. Och det är väl här litegrann av problemetiken ligger. I den svenska och den engelska versionen är det riktiga risk-kapitalister i juryn, som satsar sina riktiga pengar och i utbyte får riktiga andelar i företaget. Medan det i det här programmet är tv-bolaget som betalar ut stålarna och högaktningsfullt skiter i om den vinnande produkten är luft, paketerad i ingenting. Bara varannan amerikan sitter och bölar i sitt vardagsrum och till följd av syndafloden inte mäktar med att byta kanal under reklamavbrotten.
Nu vet jag inte om alla tänker som jag. Antagligen gör ingen det. Men det är nog en effekt av att jag studerade ekonomi i fyra år, där vi många gånger brottades med kniviga case-studier inom eget företagande och marknadsföring.
En spykopp med automatisk tömnings- och städningsfunktion skulle alla fall sälja i mitt hushåll.
Såg just en snutt av tv-programmet "American Inventor". Ett program där deltagarna tävlar om 1 miljon dollar för att utveckla och marknadsföra sin uppfinning. Innan finalen finns det en semi-final där ett fåtal av deltagarna erhåller $50,000 för att vidareutveckla sin produkt . Pengar som används till marknadsundersökningar, utveckling av produktens design samt till förberedelse av en snygg pitch för den avgörande presentationen.
Ett sånt här program är såklart intressant för en civilekonom som mig. Marknadsföring och entreprenörsskap har alltid tilltalat mig. Men jag kunde ändå inte undgå att kräkas litegrann. Om själva tv-programmet skulle vara med i tävlingen skulle det inte bli en cent utbetalt!
Maken till sentimental sörja har sällan skådats. Jag såg tre deltagare, som alla erhållit $50,000. En som tillverkat en upphängningsanordning för cyklar, en som tillverkat någon typ av te-kokare som passar till alla kaffebryggare samt en som uppfunnit en brandsläckare inbyggd i en julgran.
Jag säger ingenting om produkterna. Dom var fiffiga och har säkert en funktion att fylla. Det är ju bara att titta på vilka simpla uppfinningar som blivit storsäljare genom åren. Allt kan sälja om man skapar ett behov hos konsumenten och når ut med sitt budskap.
Problemet, i mina ögon, är att hela tv-produktion flyttade fokus från själva momentet där man analyserar produktens potential till att uteslutande spela på tittarens sentimentalitet. Allt till tonerna av ljuv musik, på ett sätt som bara amerikanska tv-program orkar med.
Två av deltagarna pratade om sin älskade respektive och att det är deras fantastiska kärlek till varandra som drivit fram produkten. KÄRLEK!!!!!!! Jag spyr lite till. Eller han som tillverkade brandsläckaren som varmhjärtat förklarade att han är stolt far till 6 barn, och bara tanken på att dom skulle brinna inne gjorde honom illa till mods. Och visst, det är ingenting jag heller vill ska hända. Men för den sakens skull kommer han inte att sälja 250 miljoner vattenspridare.
Grabbarna med cykelupphängningsanordningen hade intervjuat 250 cyklister och i deras statistiska urval skulle 1 av 5 köpa produkten. Vidare räknade dom ut att det finns 75 miljoner cyklister i USA, vilket i runda slängar innebär 15 miljoner sålda enheter. Inte ett ljud om på vilket sätt dom planerade att nå ut med sitt budskap till varenda hushåll. Jag har ett förslag på hur dom ska lyckas med detta. Dom kan åka gata upp och gata ner och dela ut reklamblad. PÅ EN SKATEBOARD DRIVEN AV DERAS EGEN IDIOTI. Den brädan kommer aldrig sluta att rulla och av bara farten har dom uppfunnit varje uppfinnares våta dröm. Evighetsmaskinen.
Mitt i alla dravlande presentationer sitter en av jurymedlemmarna och nickar instämmande och kläcker ur sig att han skulle köpa 4 upphängnings-anordningar. Samma jurymedlem blev nästan tårögd kring presentationen om julgrans-brandsläckaren och nämnde sina egna barn som oskyldigt ligger och sover på övervåningen. Det var ju verkligen en man på rätt plats. En ja-sägare som antagligen skulle köpa ett paraply av en försäljare i Gobi-öknen.
Som risk-kapitalist vill man väl satsa sina pengar på den produkt som har störst chans att tjäna pengar. Och det är väl här litegrann av problemetiken ligger. I den svenska och den engelska versionen är det riktiga risk-kapitalister i juryn, som satsar sina riktiga pengar och i utbyte får riktiga andelar i företaget. Medan det i det här programmet är tv-bolaget som betalar ut stålarna och högaktningsfullt skiter i om den vinnande produkten är luft, paketerad i ingenting. Bara varannan amerikan sitter och bölar i sitt vardagsrum och till följd av syndafloden inte mäktar med att byta kanal under reklamavbrotten.
Nu vet jag inte om alla tänker som jag. Antagligen gör ingen det. Men det är nog en effekt av att jag studerade ekonomi i fyra år, där vi många gånger brottades med kniviga case-studier inom eget företagande och marknadsföring.
En spykopp med automatisk tömnings- och städningsfunktion skulle alla fall sälja i mitt hushåll.
söndag 9 augusti 2009
Söndags-rant
...
Precis som jag anade vann Rille turneringen och det finfina förstapriset på 77.000 kr (dom gjorde en liten deal och jämnade ut skillnaden mellan 1:a och 2:a pris). Stora grattis till honom som blev helgens stora vinnare.
Idag har jag varit ut på en liten golfrunda med HedersGurra. Förvisso en 7-håls historia på Sveriges sämsta pay-and-play bana, men jag stod ändå som vinnare efter sista urhålningen. Som bonus lyckades jag producera fram ett par filmer på min kära motståndare. Se här bara.
Efter golfrundan tog jag en liten tripp för inköp av matvaror. När jag kom hem och skulle packa in prylarna i frysen visade det sig att hela helvetet var fyllt av is och snö. Blev, trots min gigantiska hunger, tvungen att ägna närmsta två timmarna åt att frosta av frysen. Tony påpekade att om jag ställde in kastruller med kokande vatten skulle hela projektet bara ta en halvtimme. Vilket skitsnack. Som jag fick slita med att parallellt koka upp nytt vatten samt torka upp den vattenansamling som valde att rinna på sidan av själva avfrostnings-munstycket. Kan meddela att jag var på hygglig kokning. Eller rättare sagt är på kokning fortfarande.
Kylde ner mig med att spela 3 turneringar som ingår i en veckolång turneringsserie på sidan där jag spelar. Varje turnering ger poäng och i slutet av veckan finns det några totalpriser att lägga vantarna på. Det var 20 st deltagare samt 4 betalda platser i var och en av turneringarna. Jag kom till finalbordet i samtliga genom stabilt spel och inget risktagande. På finalbordet funkade inte längre den taktikten eftersom blindarna blivit skyhöga. Så jag var tvungen att skeppa in pengarna och be till den där guden som spottat på mig i alla år.
Med facit i hand var det böner till ingen som helst nytta. Imorgon ska jag prova att be till han ett par trappor ner istället. Det kan åtminstone inte bli sämre. Såhär gick det alla fall i varje turnering.
- Med 6 spelare kvar hamnade jag all-in med JJ mot AK och AQ. Turn Q och river K. Jag kom alla fall trea i mål.
- Med 8 kvar hade jag hyfsat short stack och fick in det med KK mot AT. Flop AT3 och tack för mig.
- Med 8 kvar i den dyraste turneringen förlorade jag först en all in på flop med KQ mot A6 på brädan AKQ. Resterande pengar (10 big blinds) ställde jag in från knappen med AJ. BB hittade AQ och såklart köpte jag inte ut.
Kom alltså inte till pengarna i någon av turneringarna och planerar inte att göra det imorgon heller. Däremot fick jag hyggligt med poäng i total-serien. Fast ändå inte tillräckligt eftersom man spelar mot demoner. Han som ligger bäst till efter dag 1 kom 1:a, 2:a samt 3:a. ENDAST! Nu hade han inte någon speciell tur, för jag tror inte karljäveln vann mer än kanske 100 coinflips i rad plus att han hamnade i perfekt medriggade situationer i alla viktiga lägen. HEJJA TURNERINGSPOKER!!!
Nu är jag i valet och kvalet ifall jag ska joina Jonas på O'learys eller om jag ska sparka igång lite cashgame. Bäst för plånboken vore antagligen krogen med tanke på det jag beskrev nyss. Det är faktiskt inte ofta krogen är det billigaste alternativet. Vara bakis på en måndag är dock en hyfsad turn-off och ingenting som någon egentligen borde behöva uppleva.
Precis som jag anade vann Rille turneringen och det finfina förstapriset på 77.000 kr (dom gjorde en liten deal och jämnade ut skillnaden mellan 1:a och 2:a pris). Stora grattis till honom som blev helgens stora vinnare.
Idag har jag varit ut på en liten golfrunda med HedersGurra. Förvisso en 7-håls historia på Sveriges sämsta pay-and-play bana, men jag stod ändå som vinnare efter sista urhålningen. Som bonus lyckades jag producera fram ett par filmer på min kära motståndare. Se här bara.
Efter golfrundan tog jag en liten tripp för inköp av matvaror. När jag kom hem och skulle packa in prylarna i frysen visade det sig att hela helvetet var fyllt av is och snö. Blev, trots min gigantiska hunger, tvungen att ägna närmsta två timmarna åt att frosta av frysen. Tony påpekade att om jag ställde in kastruller med kokande vatten skulle hela projektet bara ta en halvtimme. Vilket skitsnack. Som jag fick slita med att parallellt koka upp nytt vatten samt torka upp den vattenansamling som valde att rinna på sidan av själva avfrostnings-munstycket. Kan meddela att jag var på hygglig kokning. Eller rättare sagt är på kokning fortfarande.
Kylde ner mig med att spela 3 turneringar som ingår i en veckolång turneringsserie på sidan där jag spelar. Varje turnering ger poäng och i slutet av veckan finns det några totalpriser att lägga vantarna på. Det var 20 st deltagare samt 4 betalda platser i var och en av turneringarna. Jag kom till finalbordet i samtliga genom stabilt spel och inget risktagande. På finalbordet funkade inte längre den taktikten eftersom blindarna blivit skyhöga. Så jag var tvungen att skeppa in pengarna och be till den där guden som spottat på mig i alla år.
Med facit i hand var det böner till ingen som helst nytta. Imorgon ska jag prova att be till han ett par trappor ner istället. Det kan åtminstone inte bli sämre. Såhär gick det alla fall i varje turnering.
- Med 6 spelare kvar hamnade jag all-in med JJ mot AK och AQ. Turn Q och river K. Jag kom alla fall trea i mål.
- Med 8 kvar hade jag hyfsat short stack och fick in det med KK mot AT. Flop AT3 och tack för mig.
- Med 8 kvar i den dyraste turneringen förlorade jag först en all in på flop med KQ mot A6 på brädan AKQ. Resterande pengar (10 big blinds) ställde jag in från knappen med AJ. BB hittade AQ och såklart köpte jag inte ut.
Kom alltså inte till pengarna i någon av turneringarna och planerar inte att göra det imorgon heller. Däremot fick jag hyggligt med poäng i total-serien. Fast ändå inte tillräckligt eftersom man spelar mot demoner. Han som ligger bäst till efter dag 1 kom 1:a, 2:a samt 3:a. ENDAST! Nu hade han inte någon speciell tur, för jag tror inte karljäveln vann mer än kanske 100 coinflips i rad plus att han hamnade i perfekt medriggade situationer i alla viktiga lägen. HEJJA TURNERINGSPOKER!!!
Nu är jag i valet och kvalet ifall jag ska joina Jonas på O'learys eller om jag ska sparka igång lite cashgame. Bäst för plånboken vore antagligen krogen med tanke på det jag beskrev nyss. Det är faktiskt inte ofta krogen är det billigaste alternativet. Vara bakis på en måndag är dock en hyfsad turn-off och ingenting som någon egentligen borde behöva uppleva.
lördag 8 augusti 2009
Historia från 2+2
...
Ibland hittar man guldkorn på www.twoplustwo.com, ett amerikanskt pokerforum.
Personen det handlar om kallas PerkySmerky och är en stor donator både live och online. Tror storyn är att han kommer från en extremt rik familj och, istället för att försöka göra något av sitt liv, spelar han bort stora summor på poker. Dom få gånger han vinner håller han ofta på att slowrolla (dröja med att visa sin hand med avsikten att få motståndaren att tro att han vunnit potten) samt håna motståndaren.
Vet att det någon gång pratats om att en av online-proffsen, efter en vinstrik session mot Perky, köpte en ny BMW M5 och skickade ett mms på fordonet till Perky bara för att upplysa om att det var han som betalade kalaset.
Här är anekdoten alla fall. Med vissa redigeringar så det blir lättare att hänga med för er som inte är bekant med vokabulären.
100/200 NL at Commerce Casino, Regular player shows up drunk at like 3am, Perky is stuck maybe $150,000 and uber tilted. Regular player buys in for $80,000. Perky is down to $15,000 maybe... doubles thru the reg on a suicide/tilted over shove with like T high and pulls a "I have nothing so show ur hand" for 30 seconds maybe....they get it all-in next hand when Perky has an airball again and again 30 seconds rant about "I missed to slow roll".... Regular player reloads and warns Perky not to do that sht again... Regular player is drunk and NOT HAPPY. Everyone else is laughing hysterically.... very next hand they again get it all-in PreFlop...
Reg "how many times u wanna run it" (ibland lägger man upp flera brädor för att minska variansen och om man tex vinner 2 av 2 så tar man hela potten, medan man delar potten ifall man vinner varsin)
Perky "Only once since I have the nuts"
Reg "I have queens"
Perky "once, run it now"
Flop KTX
Perky "I lied, I have a Ten, do you really have queens?"
Reg flips over QQ, turn X river X (alltså oväsentliga kort som inte hjälper någon)
Perky "nice hand"
Reg "Fuck you, what do you really have"
Perky "air" this goes back and forth for a full min until Perky starts yellin at dealer to give regular player the because he has air. Dealer starts shipping the pot and Perky junps up and throws his cards down and screams "king ball" K4 offsuit! He starts doing laps around the room fist pumping "nutter butters w the king ball".
Story doesn't tell that well, but some of us were crying we were laughing so hard
Ibland hittar man guldkorn på www.twoplustwo.com, ett amerikanskt pokerforum.
Personen det handlar om kallas PerkySmerky och är en stor donator både live och online. Tror storyn är att han kommer från en extremt rik familj och, istället för att försöka göra något av sitt liv, spelar han bort stora summor på poker. Dom få gånger han vinner håller han ofta på att slowrolla (dröja med att visa sin hand med avsikten att få motståndaren att tro att han vunnit potten) samt håna motståndaren.
Vet att det någon gång pratats om att en av online-proffsen, efter en vinstrik session mot Perky, köpte en ny BMW M5 och skickade ett mms på fordonet till Perky bara för att upplysa om att det var han som betalade kalaset.
Här är anekdoten alla fall. Med vissa redigeringar så det blir lättare att hänga med för er som inte är bekant med vokabulären.
100/200 NL at Commerce Casino, Regular player shows up drunk at like 3am, Perky is stuck maybe $150,000 and uber tilted. Regular player buys in for $80,000. Perky is down to $15,000 maybe... doubles thru the reg on a suicide/tilted over shove with like T high and pulls a "I have nothing so show ur hand" for 30 seconds maybe....they get it all-in next hand when Perky has an airball again and again 30 seconds rant about "I missed to slow roll".... Regular player reloads and warns Perky not to do that sht again... Regular player is drunk and NOT HAPPY. Everyone else is laughing hysterically.... very next hand they again get it all-in PreFlop...
Reg "how many times u wanna run it" (ibland lägger man upp flera brädor för att minska variansen och om man tex vinner 2 av 2 så tar man hela potten, medan man delar potten ifall man vinner varsin)
Perky "Only once since I have the nuts"
Reg "I have queens"
Perky "once, run it now"
Flop KTX
Perky "I lied, I have a Ten, do you really have queens?"
Reg flips over QQ, turn X river X (alltså oväsentliga kort som inte hjälper någon)
Perky "nice hand"
Reg "Fuck you, what do you really have"
Perky "air" this goes back and forth for a full min until Perky starts yellin at dealer to give regular player the because he has air. Dealer starts shipping the pot and Perky junps up and throws his cards down and screams "king ball" K4 offsuit! He starts doing laps around the room fist pumping "nutter butters w the king ball".
Story doesn't tell that well, but some of us were crying we were laughing so hard
Det vankas livepoker.....från läktaren
...
Imorgon avslutas höstpoker-veckan här på kasinot i Sundsvall med finalbordet av main event. Inköpet var 5.000 kr och jag tror det var runt 50 spelare till start.
Chip-trea ligger Rille och han har chansen att lägga ytterligare en fin titel till sitt redan otroliga track-record i live-turneringar. Det nobla förstapriset på 90.000 kr skulle väl antagligen smaka fågel i den skånska truten. Han ska spela i en av våra love2rake-tröjor och jag gissar att det kommer innebära lite extra medgång. Det är ju bara att titta hur långt det har tagit mig. Här har ni karljäveln i all sin prakt.
Förutom ett otal turneringar på cosmopol i Sundsvall (senast en i förrgår för 27.000 kr) har han vunnit många av dom större turrarna på klubben i Gävle. Plus finalbord på SM i stockholm tidigare i år. Samt en tredjeplats i Nordic Light för ett par år sedan för finfina 150.000 kr. Dessutom har han på 5 starter i sidoturneringar under WSOP kommit in the money 4 ggr, varav ett var finalbord.
Nyss satt vi och pratade om att han verkligen borde ut på EPT-touren och ta sig an utmaningen att vinna dom riktigt stora pengarna. Tror faktiskt att det är få som har bättre förutsättningar. I synnerhet med den extra bra strukturen det innebär att spela events med €10.000 i buyin.
Så imorgon laddar vi upp med en squash-match runt lunch och sedan blir det till att railbirda finalbordet som drar igång kl 16. Det är 2 lokala spelare kvar och krigar. Min nemesis Stephen och Magnus. Bägge duktiga spelare som vunnit sin beskärda del av turneringar. Väl mött...
Imorgon avslutas höstpoker-veckan här på kasinot i Sundsvall med finalbordet av main event. Inköpet var 5.000 kr och jag tror det var runt 50 spelare till start.
Chip-trea ligger Rille och han har chansen att lägga ytterligare en fin titel till sitt redan otroliga track-record i live-turneringar. Det nobla förstapriset på 90.000 kr skulle väl antagligen smaka fågel i den skånska truten. Han ska spela i en av våra love2rake-tröjor och jag gissar att det kommer innebära lite extra medgång. Det är ju bara att titta hur långt det har tagit mig. Här har ni karljäveln i all sin prakt.
Förutom ett otal turneringar på cosmopol i Sundsvall (senast en i förrgår för 27.000 kr) har han vunnit många av dom större turrarna på klubben i Gävle. Plus finalbord på SM i stockholm tidigare i år. Samt en tredjeplats i Nordic Light för ett par år sedan för finfina 150.000 kr. Dessutom har han på 5 starter i sidoturneringar under WSOP kommit in the money 4 ggr, varav ett var finalbord.
Nyss satt vi och pratade om att han verkligen borde ut på EPT-touren och ta sig an utmaningen att vinna dom riktigt stora pengarna. Tror faktiskt att det är få som har bättre förutsättningar. I synnerhet med den extra bra strukturen det innebär att spela events med €10.000 i buyin.
Så imorgon laddar vi upp med en squash-match runt lunch och sedan blir det till att railbirda finalbordet som drar igång kl 16. Det är 2 lokala spelare kvar och krigar. Min nemesis Stephen och Magnus. Bägge duktiga spelare som vunnit sin beskärda del av turneringar. Väl mött...
fredag 7 augusti 2009
Till tonerna av...........
...
ASHA ALI!
Hur jävla bra är den här låten egentligen? Enda problemet är att den inte går att finna på Spotify ännu. Artisten är för mig okänd och jag vet således ingenting om hennes tidigare alster, men det här är riktigt rejäl fredagskvalité.
Så grattis...
ASHA ALI!
Hur jävla bra är den här låten egentligen? Enda problemet är att den inte går att finna på Spotify ännu. Artisten är för mig okänd och jag vet således ingenting om hennes tidigare alster, men det här är riktigt rejäl fredagskvalité.
Så grattis...
tisdag 4 augusti 2009
Pippi på uppgjorda situationer
...
Vissa människor hamnar ofta i prekära situationer. Händelser där otur och tillfällighet samverkar för att skapa osannolikheter som oftar roar omgivningen. Andra människor hamnar inte i såna här situationer utan utnyttjar istället sina tillfälligheter för att hamna i lyckosamma lägen, tex vinna på lotto.
Ni kan själva gissa vilken av kategorierna jag tillhör. Ifall ni är osäker kan jag dra en ny liten händelse i mitt alldeles normala liv, som kanske kan hjälpa er fram till en gissning.
Idag när jag kom hem luktade det konstigt i lägenheten. Egentligen kom jag hem igår men jag tillbringade natten nere på pokerklubben. Öppnade kylen men fann inget speciellt vidrigt där. Alla fall inte mer vidrigt än normalt. Vidare mot vardagsrummet och jag tror det var där den aningen unkna doften kom ifrån. Eftersom den varma eftermiddagssolen ligger på där kan flera dagar utan vädring genererat doften.
Så jag öppnade balkongdörren. En snabb titt ut och på balkong-golvet låg något som fick mig att rygga tillbaka. En död fågel. Hur han hamnat där vet jag inte. Men eftersom den låg ganska långt ut på balkongen borde den inte flugit in i rutan, eftersom den då måste haft en väldig fart för att studsa så långt. Plus att mina fönster inte är putsade på evigheter och även den blindaste av fåglar bör se att det är läge att dra i handbromsen. Men död var den alla fall och genast började jag fundera kring hur länge den egentligen legat där. Teoretiskt sett kan den varit där i över en vecka. Ett lik som är en vecka gammalt är inte fräscht och jag började fundera på vad jag skulle göra med kroppen.
Att lägga den i soptunnan var inte att tänka på. Alldeles för äckligt. Kort och gott var alla alternativ som innefattade min lägenhet som mellanstation innan sluthantering, helt otänkbara. Kvar var bara att fösa den över räcket. Men jag hade ingenting att lyfta upp den med. Istället kom jag på att jag kunde putta den mot kanten där själva golvet och balkongens yttersida möts. Där finns nämligen en 10 cm lång glipa. Sagt och gjort. Med en pinne puttade jag honom mot ett fritt fall från 3:e våningen.
Väl framme vid kanten fick jag trycka till honom litegrann eftersom glipan var aningen smal. Det gick som en dans och han påbörjade resan neråt. Men resan blev ganska kort eftersom han istället föll inåt och rakt ner på balkongen nedanför. Där bor en nyinflyttad tjej som jag ännu inte träffat, men att döma av en förfest därnere lät det som en söt och fnittrig tjej. Kanske en framtida fru? Jag kände direkt att fågeln utgjorde ett gigantisk belastning för vår kommande relation.
Så vad skulle jag göra nu? Låtsas som det regnade eller gå ner och ringa på och förklara läget. Som en riddare på en vit springare. Fast iklädd gummihandskar istället för bröstharnesk. Efter en mental debatt valde jag att göra det nobla. Promenerade nerför trappen och ringde på klockan. Ingen öppnade och jag såg sedan från gatan att alla persienner var nerdragna. Jag antar att fröken är på semester. När hon kommer hem kommer hon alltså bli lika chockad som jag blev. Fast med ett lik som åldrats ytterligare. Plus att hennes balkong är finare med ett svart filtliknande golv. Som säkert kommer bli vidrigt. Så jag har bestämt mig för att prova att ringa på imorgon igen och, ifall hon inte öppnar, aldrig nämna det här igen. Aningen fegt men vad ska man egentligen göra? Jag försökte ju alla fall.
På tal om söta tjejer fick jag igår stifta bekantskap med den här ljuvliga människan igen. Autumn Reeser som spelade den bitchiga Taylor Townsend i O.C. En av världens bästa ungdomsserier som jag var tvungen att följa trots att jag var närmare 25 år gammal vid tillfället.
Hon var med i det senaste avsnittet av Entourage och spelar en assistent på MGA (Miller-Gold Agency). Hon är en fruktansvärd skönhet som har den där oskyldiga looken samtidigt som hon tar för sig av allt det goda i livet. Underbart. Hoppas hon kommer medverka i fler avsnitt.
På hennes hemsida kunde man läsa att hon har både make och husdjur. Lyckliga sate som snärjt henne. Istället för fågel-debaclet kunde jag gärna skippat lotto-vinsten och stött på henne på Coop här i Haga. Ensam i ett främmande land och i skrikande behov av någon som visar henne runt stan.
Men näe då. Det blir till att bli utfryst i bostadsrättsföreningen istället. Det dröjer väl inte många nätter innan man vaknar upp bredvid en helt annan typ av skönhet. Ett hästhuvud.....
Au revoir så länge....
Vissa människor hamnar ofta i prekära situationer. Händelser där otur och tillfällighet samverkar för att skapa osannolikheter som oftar roar omgivningen. Andra människor hamnar inte i såna här situationer utan utnyttjar istället sina tillfälligheter för att hamna i lyckosamma lägen, tex vinna på lotto.
Ni kan själva gissa vilken av kategorierna jag tillhör. Ifall ni är osäker kan jag dra en ny liten händelse i mitt alldeles normala liv, som kanske kan hjälpa er fram till en gissning.
Idag när jag kom hem luktade det konstigt i lägenheten. Egentligen kom jag hem igår men jag tillbringade natten nere på pokerklubben. Öppnade kylen men fann inget speciellt vidrigt där. Alla fall inte mer vidrigt än normalt. Vidare mot vardagsrummet och jag tror det var där den aningen unkna doften kom ifrån. Eftersom den varma eftermiddagssolen ligger på där kan flera dagar utan vädring genererat doften.
Så jag öppnade balkongdörren. En snabb titt ut och på balkong-golvet låg något som fick mig att rygga tillbaka. En död fågel. Hur han hamnat där vet jag inte. Men eftersom den låg ganska långt ut på balkongen borde den inte flugit in i rutan, eftersom den då måste haft en väldig fart för att studsa så långt. Plus att mina fönster inte är putsade på evigheter och även den blindaste av fåglar bör se att det är läge att dra i handbromsen. Men död var den alla fall och genast började jag fundera kring hur länge den egentligen legat där. Teoretiskt sett kan den varit där i över en vecka. Ett lik som är en vecka gammalt är inte fräscht och jag började fundera på vad jag skulle göra med kroppen.
Att lägga den i soptunnan var inte att tänka på. Alldeles för äckligt. Kort och gott var alla alternativ som innefattade min lägenhet som mellanstation innan sluthantering, helt otänkbara. Kvar var bara att fösa den över räcket. Men jag hade ingenting att lyfta upp den med. Istället kom jag på att jag kunde putta den mot kanten där själva golvet och balkongens yttersida möts. Där finns nämligen en 10 cm lång glipa. Sagt och gjort. Med en pinne puttade jag honom mot ett fritt fall från 3:e våningen.
Väl framme vid kanten fick jag trycka till honom litegrann eftersom glipan var aningen smal. Det gick som en dans och han påbörjade resan neråt. Men resan blev ganska kort eftersom han istället föll inåt och rakt ner på balkongen nedanför. Där bor en nyinflyttad tjej som jag ännu inte träffat, men att döma av en förfest därnere lät det som en söt och fnittrig tjej. Kanske en framtida fru? Jag kände direkt att fågeln utgjorde ett gigantisk belastning för vår kommande relation.
Så vad skulle jag göra nu? Låtsas som det regnade eller gå ner och ringa på och förklara läget. Som en riddare på en vit springare. Fast iklädd gummihandskar istället för bröstharnesk. Efter en mental debatt valde jag att göra det nobla. Promenerade nerför trappen och ringde på klockan. Ingen öppnade och jag såg sedan från gatan att alla persienner var nerdragna. Jag antar att fröken är på semester. När hon kommer hem kommer hon alltså bli lika chockad som jag blev. Fast med ett lik som åldrats ytterligare. Plus att hennes balkong är finare med ett svart filtliknande golv. Som säkert kommer bli vidrigt. Så jag har bestämt mig för att prova att ringa på imorgon igen och, ifall hon inte öppnar, aldrig nämna det här igen. Aningen fegt men vad ska man egentligen göra? Jag försökte ju alla fall.
På tal om söta tjejer fick jag igår stifta bekantskap med den här ljuvliga människan igen. Autumn Reeser som spelade den bitchiga Taylor Townsend i O.C. En av världens bästa ungdomsserier som jag var tvungen att följa trots att jag var närmare 25 år gammal vid tillfället.
Hon var med i det senaste avsnittet av Entourage och spelar en assistent på MGA (Miller-Gold Agency). Hon är en fruktansvärd skönhet som har den där oskyldiga looken samtidigt som hon tar för sig av allt det goda i livet. Underbart. Hoppas hon kommer medverka i fler avsnitt.
På hennes hemsida kunde man läsa att hon har både make och husdjur. Lyckliga sate som snärjt henne. Istället för fågel-debaclet kunde jag gärna skippat lotto-vinsten och stött på henne på Coop här i Haga. Ensam i ett främmande land och i skrikande behov av någon som visar henne runt stan.
Men näe då. Det blir till att bli utfryst i bostadsrättsföreningen istället. Det dröjer väl inte många nätter innan man vaknar upp bredvid en helt annan typ av skönhet. Ett hästhuvud.....
Au revoir så länge....
måndag 3 augusti 2009
Meles meles
...
Ibland händer det sjuka saker.
Efter att varit i Västerås på dagen tillbringade vi kvällen med att spela ps3 hemma hos Gibson. Självklart spel som jag aldrig tidigare spelat. Först fick jag jättestryk i FIFA09 mot både Gibson och Robban. Sedan blev det Call of Duty 4 och man-mot-man matcher. Även där slutade 80% av duellerna med att jag låg och sprattlade i leran. Jag gillar inte såna här våldsspel eftersom jag blir livrädd varje gång. Vilket ytterligare förstärktes av att vi spelade på en 100 tums projektorduk med fullt surround-ljud.
Så när jag runt midnatt allena vandrade mot Skanstulls t-bane station var jag redan uppskakad. Men det gör väl inget tänker ni nu. För vad kan egentligen hända på en så fridfull gata som Ringvägen?
Jo det ska jag tala om. Jag mötte en grävling. En stor grå-vit best. Lika stor som en golden retriever fast betydligt bredare. Och han såg inte glad ut. Eftersom jag inte upptäckte karljäveln i tid kom vi rätt nära varandra. Låt säga att det var 2 meters avstånd. Han tittade argt på mig och backade litegrann. Man riktigt såg hur han gjorde en snabb risk-kalkyl och planerade sin öppnings-stöt. Vid det här laget var jag orolig om livet och den svåra chocken gjorde att jag inte kunde förmå mig till annat än att stå helt still. Jag vet inte hur grävlingar har det med sympati, men just den här alfahanen valde den här söndagen att bespara mig livet. Istället satte han fart på mördarbenen och sprang vidare nerför gatan.
Man undrar vart han kom ifrån samt var han var på väg. Ett som är säkert är att han inte är toto-favorit till att vinna årets grävlings-mästerskap i lokalsinne...
Ibland händer det sjuka saker.
Efter att varit i Västerås på dagen tillbringade vi kvällen med att spela ps3 hemma hos Gibson. Självklart spel som jag aldrig tidigare spelat. Först fick jag jättestryk i FIFA09 mot både Gibson och Robban. Sedan blev det Call of Duty 4 och man-mot-man matcher. Även där slutade 80% av duellerna med att jag låg och sprattlade i leran. Jag gillar inte såna här våldsspel eftersom jag blir livrädd varje gång. Vilket ytterligare förstärktes av att vi spelade på en 100 tums projektorduk med fullt surround-ljud.
Så när jag runt midnatt allena vandrade mot Skanstulls t-bane station var jag redan uppskakad. Men det gör väl inget tänker ni nu. För vad kan egentligen hända på en så fridfull gata som Ringvägen?
Jo det ska jag tala om. Jag mötte en grävling. En stor grå-vit best. Lika stor som en golden retriever fast betydligt bredare. Och han såg inte glad ut. Eftersom jag inte upptäckte karljäveln i tid kom vi rätt nära varandra. Låt säga att det var 2 meters avstånd. Han tittade argt på mig och backade litegrann. Man riktigt såg hur han gjorde en snabb risk-kalkyl och planerade sin öppnings-stöt. Vid det här laget var jag orolig om livet och den svåra chocken gjorde att jag inte kunde förmå mig till annat än att stå helt still. Jag vet inte hur grävlingar har det med sympati, men just den här alfahanen valde den här söndagen att bespara mig livet. Istället satte han fart på mördarbenen och sprang vidare nerför gatan.
Man undrar vart han kom ifrån samt var han var på väg. Ett som är säkert är att han inte är toto-favorit till att vinna årets grävlings-mästerskap i lokalsinne...
söndag 2 augusti 2009
Tröstlös tillvaro
Här har ni två herrar som inte hade behövt byta om. Kvarten kvar och slut på byten. Maybe next time, son.
Gurkan mot gurkstaden
Vad gör man en helt vanlig bakis-söndag? Jo, med italiensk deli-glass i näven packar man sig in i Gibsons bil och åker till Västerås. Där är det fotbollsmatch i ettan och Robbans lillebror spelar i bortalaget Skellefteå. Återstår att se om matchen blir en kavalkad i felpassar och misslyckade löpningar. Så brukar det bli. Om inte annat är sällskapet trevligt.
lördag 1 augusti 2009
Uggs o regnbågsfärgat fjäderskrud köpes till minoritets-festival
...
En snabb uppdatering.
Är i stockholm och har spenderat dom senaste dagarna med mina gamla studiekamrater. Vilket har varit väldigt trevligt. Livliga diskussioner har varit den huvudsakliga sysselsättningen. Ämnena har varierat och vi har alla rätt snabbt hittat in i det vanliga diskussions-lunket. En stor del av det är att alla pratar samtidigt. Som i Seinfeld ungefär. Alltifrån seriösa karriärsdiskussioner och moraliska dilemman till gamla anekdoter.
Imorgon är det pride-festivalen i sthlm och tydligen ska Robban, Johan o Kim titta på den. Jag slipper eftersom jag ska spela golf kl 13. Med Montell, Bergström o en annan kille. Vi ska spela lag och det blir en bra och en dålig spelare i varje lag. Bergström och hans kompis är excellenta spelare och ligger och simmar runt 5 i hcp, medan jag och Montell ligger runt 105. Det kommer bli riktigt roligt där psykningar och elaka skratt kommer utgöra en stor del av underhållningen. Precis som sig bör.
Sedan blir det fest på ett eller annat vis. Med den stora fjäderboan på för att smälta in i den här helgens blomkruksaktiga stockholms-klimat.
Jag avslutar med ett stycke musik. Av den gamla amerikanska visdiktaren Woodie Guthrie. En väldigt tidig folksångare som inspirerat många stora artister. Dylan och Springsteen för att nämna några. Den här låten är fantastisk. Eller äkta, som ett riktigt pretto skulle ha uttryckt det.
En snabb uppdatering.
Är i stockholm och har spenderat dom senaste dagarna med mina gamla studiekamrater. Vilket har varit väldigt trevligt. Livliga diskussioner har varit den huvudsakliga sysselsättningen. Ämnena har varierat och vi har alla rätt snabbt hittat in i det vanliga diskussions-lunket. En stor del av det är att alla pratar samtidigt. Som i Seinfeld ungefär. Alltifrån seriösa karriärsdiskussioner och moraliska dilemman till gamla anekdoter.
Imorgon är det pride-festivalen i sthlm och tydligen ska Robban, Johan o Kim titta på den. Jag slipper eftersom jag ska spela golf kl 13. Med Montell, Bergström o en annan kille. Vi ska spela lag och det blir en bra och en dålig spelare i varje lag. Bergström och hans kompis är excellenta spelare och ligger och simmar runt 5 i hcp, medan jag och Montell ligger runt 105. Det kommer bli riktigt roligt där psykningar och elaka skratt kommer utgöra en stor del av underhållningen. Precis som sig bör.
Sedan blir det fest på ett eller annat vis. Med den stora fjäderboan på för att smälta in i den här helgens blomkruksaktiga stockholms-klimat.
Jag avslutar med ett stycke musik. Av den gamla amerikanska visdiktaren Woodie Guthrie. En väldigt tidig folksångare som inspirerat många stora artister. Dylan och Springsteen för att nämna några. Den här låten är fantastisk. Eller äkta, som ett riktigt pretto skulle ha uttryckt det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)