Gumball 3000, here I come!

Jon Olsson, som kanske lever jordens lyckligaste liv, är just nu med i Gumball 3000. Det är en biltävling för rika människor och just i år går tävlingen i USA. Team Storm Troopers, som laget kallar sig, består av 3 bilar och kostnaden ser ut att landa runt en miljon kronor. I den miljonen täcks anmälningsavgift, bilfrakt och levnadsomkostnader. Rätt dyrt nöje för 10 dagars bilkörning, det lär man säga.

Men så är han sponsrad av spelbolaget Betsafe och gissningsvis får deras spelmissbrukande tvåbarnsmammor till kunder vara med och sponsra en del av kakan.

Inspirerad av hans resa vände jag mig till min kollega Chi och frågade ifall hans familjs restaurang kan vara med och sponsra mitt deltagande i nästa års Gumball 3000. Förhandlingarna gick oväntat bra och det ser ut som att jag kommer stå på startlinjen nästa år. I det här ekipaget:

King of the road!

Som jag kommer dominera nästa års race! Ett stort tack till mina sponsorer!

Vid sidan av det börjar jag få betala priset av en hård Elitlopps-helg. Hostan blir värre för varje dag och jag är allmänt hängig. 100 cigg och lika många liter alkohol är tydligen inget hälsorecept. Men det jag inte förstår är hur sjukdomen kan dyka upp med tre dagars fördröjning.

Vid sidan av bakfyllan från helvetet har jag en trolig magsjuka på ingång. En kollega kom till kontoret igår och berättade stolt att han varit på ett barnkalas där själva festföremålen spytt ikapp, och att det var anmärkningsvärt att föräldrarna inte ställt in festen. Ungefär lika anmärkningsvärt som att han inte ställde in jobbet. En kedjereaktion av trassliga beslut.

Igår var han all smiles och idag är han hemma och kräks. Det lämnar mig med 6-8 friska timmar hostande och småfebriga timmar innan det är dags att städa fram hinken. I had a good run, det måste varit minst 5 år sedan jag var magsjuk och kräktes. Därför ska jag, likt Marshall i How I Met Your Mother, försöka leva livet innan sjukdomen tar tag i mig. Vilket i mitt fall blir genom styrelsemöte på squashen och ett sent kvällspass.

Hörs!

Hejdå racket #145

Hallå där gärsgården, vi ses igen till hösten!

Ett avancemang som inte blev av och ett racket som gick itu. Igen. Fast den här gången av misstag. Eller egentligen är nog sinnessjuk otur en bättre beskrivning på eländet.

Under värmningen mellan två set skulle jag dämpa en boll med racketet. Min motståndare noterade inte det och slog mot samma boll. Träffade mitt racket och eftersom jag föddes under en kolsvart stjärna, kan ni säkert gissa vems racket och vems tolvhundra kronor som gick åt helvete. Intressant nog det första racketet i hela mitt liv som inte går sönder av att jag vevar det med full kraft mot en vägg. Ifall jag får välja slår jag hellre sönder det med vilje, än att det går sönder av misstag.

Såhär såg det alla fall ut efter kollisionen:

För övrigt en smärre katastrof då jag älskade mitt racket och modellen inte finns kvar i shopen. Fick spela ut omgången med ett annat, tyngre racket som jag inte alls trivdes med. Jag vann ena matchen i blanka set och torskade den andra på samma vis. Inte så mycket att orda om, bägge motståndarna är duktiga spelare. Men med fungerande utrustning hade jag kanske tagit fler game och haft en trevligare idrottshöst att se fram emot.

Nu får man fokusera på sommarens fester istället.
Om det är en ölback längst bort på bilden? Ja, det kanske det är. Men det ska väl ni skita i!

Då ska det avgöras!

Ett halvår av slit i squashtvåan ska avgöras idag. Blir det avancemang eller ny säsong i gärsgården?

Läget är följande:

- Jag är fortfarande bakis efter helgens 3-dagars och "råkade" röka en cigarett i eftermiddags
- Vi ligger trea, en poäng bakom tvåan, som vi möter ikväll
- Motståndarna drack antagligen inte förra helgen och har nog heller inte rökt. Däremot kan ingen av dom sluta träna på grund av någon medfödd sjukdom

Men det gäller att hitta ljuspunkter. Dom har nog inte ätit världsnyttiga, vegetariska basilika-bullar till middag och poppat The Killers bästa hits på högsta volym. Säkert heller inte haft en produktiv, bra dag och levererat left and right.

Jag är grymt taggad och hoppas kunna prestera, min oprofessionella uppladdning till trots!

Återkommer med segersmajl eller ihopvikt racket!

Interpool Open och CL-final

Tillbaka i livet tänkte jag försöka sammanfatta helgens biljardtävling i Gävle. Men på grund av tidsbrist och personlig preferens skiter vi i att prata om hur trevligt det var, och lägger istället krutet på det ironiska och mörkt humoristiska.

Det handlar mest om tre saker. Två med bild och en utan.

Såhär såg det ut igår. 16 betalda platser i turneringen. Jag stöp på sista hindret mot en smått arrogant semi-junior som betedde sig sämre än vad jag själv gjorde i samma ålder (vilket inte är en komplimang). Likaså gjorde Huge och Crille (särskilt applåd till Crille som torskade från 10-7 med distans 11). Tre bubblor. Inte en spänn inspelat. 

Vi förflyttar oss till lördagens CL-final. Middag med Rille, Öga och några pokermiljonärsmedgångsfigurer från Borlänge. Några vid bordet hade spelat Bayern, som sprack under dramatiska och ganska orättvisa former. En av herrarna nöjde sig inte utan sökte mer bestraffning. En synnerligen respektabel insats, vilket framkallade en självsäker hållning under straffläggningen. Needless to say blev det ingen utbetalning. 

Slutligen. Min polare Montell gjorde biljardcomeback och mötte upp i Gävle med nyinköpt kö. Ingen superdyr historia men en helt okej idrottspinne för ett par tusenlappar. Efter en vunnen och en förlorad match blev det norskt motstånd. Vid ställningen 6-8 orkade han inte spela längre och sträckte sonika fram näven och gav upp. 

Där har ni bakgrunden. Det roliga hände efter matchen då han skruvade ihop kön och la tillbaka den i sitt fordral ställde kön mot en vägg och inte brydde sig om att hämta den innan hemfärd till Stockholm. Hatten av för det. Prylar ska lära sig att det blir skamvrån!

Depressed Copywriter

En av mina kurskamrater länkade till Tumblr-bloggen Depressed Copywriter. Gillar verkligen de aningen modifierade annonserna. Det är någonting humoristisk men samtidigt väldigt sorgligt över de flesta. Väldigt effektfullt. 

Sedan att det påminner om en annans liv, det är en helt annan sak och ingenting som det överhuvudtaget ska reflekteras över!

          

    

 

Tapas till Stevedore

Ännu en superhelg till ända. Himla trevligt. Allt ifrån min o Jossans fredags-tapas-AW till den mer välbesökta lördagen som började med skötsam födelsedagsfest hos Amanda, men som avslutades trassligare med shots och Bloody Mary.

Gårdagen. Not so much. Jag for fram och tillbaka och blev omhändertagen av olika konstellationer. Men nu börjar det gå till sig och jag börjar så smått längta till helgens äventyr i Gävle.

Då är det Interpool Open. För den oinvigde är det Sveriges största biljardtävling, som jag för övrigt var med och startade för några år sedan när jag fortfarande hade tillräckligt med tid för att engagera mig i projekt. Jag, Chamat och Jesse. Chamat hade idén att arrangera en tävling och tillsammans med mig och Jesse blev det faktiskt rätt lyckat. Tanken var att locka internationella stjärnor och göra det till en stor biljardfest. Vilket det blev. Och är. Många av vår tids stora spelare har besökt tävlingen.

En hel del kritik har levererats genom åren kring att de bästa spelarna alltid vinner alla pengar. Vilket stämmer. Och det går kanske att införa ett tuffare handicapsystem. En fin balansgång, för vid någon punkt blir det svårt att locka hit spelare. Sen tycker jag personligen att det är småpengar för att se några av de bästa i världen. Den dagen Tiger Woods besöker Sverige kommer det gladeligen finnas hur många golfare som helst villiga att betala skjortan av sig för att se honom spela, och ännu mer för att spela med honom. Skilda världar.

Hursomhelst tänkte jag sponsra vinnaren med min surt förvärvade anmälningsavgift. Vid sidan av tävlingen är det väldigt trevligt att mingla runt och träffa lite folk man inte sett på länge. Gävle var en gång mitt andra hem, men nu när jag blivit en working class hero går det längre och längre mellan besöken.

Ska även bli kul att se Montell tillbaka på biljardmattan. Det var trots allt med honom det började någon gång på 90-talet och jag tror att myggjagare fortfarande var moderna senast vi spelade en tävling tillsammans.

När det kommer till festligheterna är det oklart vad som händer. Så länge man är kvar i tävlingen kan det vara värt att hålla sig städad. Men jag vet att det är v75 i stan och att ett helg gäng pokerspelare från Borlänge kommer på besök och vill sprida sina miljoner på stadens etablissemang.

Vi avslutar med ordet "Stevedore". Uttalas stiv-e-dor och är slang för hamnarbetare. Kan det vara världens fulaste ord?

Min signatur

Just ja.

Igår tog jag, Olle och Matte varsin runda på Invito. Mitt val blev Hendricks & Tonic, en lite annorlunda Gin som bland annat tillverkas på gurka. Därav fick vi både en gurk- och citronskiva i glaset. Vilket sådde ett frö.

Tänk om jag alltid, oavsett drink, skulle be om en gurkskiva i glaset när det köps varannan runda. Det kan bli min Zorro-signatur, mitt sigill!

Vilken syn att se en kanonfull Olle spankulera omkring Oscar sippandes på en White Russian med gurka i. Det skulle till och med kunna få honom att framstå som ännu mer retarderad.

Horisontell söndag

Mina löften till trots blev det en liten sväng på stan igår, med små stopp både här och var, och som mynnade ut i att stänga Oscar. Det första jag hörde när jag klev in på Svenssons var insinuationer om att jag troligen förlorat en vadslagning om att gå ner i vikt. Vilket jag hade ett vagt minne av när jag blev påmind. Fast när jag och Hasse försökte bena ut detaljerna kom ingen av oss på varken insats, tredje person eller vadets exakta villkor.

På grund av gårdagens övningar har det inte varit någon hyperaktiv dag. Förutom intag av onyttig mat har jag sett exakt tio avsnitt av Californication. Nu är jag up to date och med tanke på hur mycket jag älskar karaktärerna och dialogen, är det otroligt att jag väntat så länge med att komma ikapp. Hank Moody är och förblir en legend. Även kul att Scott Michael Foster haft en framträdande roll. Trots min höga ålder skämstittade jag på Greek, där han praktiskt taget gjorde hela serien.

Kommande vecka blir ganska spännande för mig rent jobbmässigt. Det kan innebära mitt första rena in house copy-uppdrag. Vilket beroende på kundens budget kan blir mer eller mindre omfattande. Bara att hoppas att kunden vill köra en stor kampanj! Oavsett vilket ska det bli trevligt att få börja arbeta med renodlade reklamuppdrag.

Min utbildning är för övrigt klar om ganska precis en månad och det är rätt körigt den sista tiden. Vi fortsätter jobba på en uppgift som startade med att vi skapade tre koncept för en påhittad typ av mjölk, som innehåller så mycket näring att 33 cl täcker en människas hela dagsintag. Nästa dela av uppgiften är att göra en omfattande målgruppsanalys. Vår lärare föreslog att leva en dag som målgruppen.

Problemet är bara att mitt koncept riktar sig mot en målgrupp som regelbundet reser med flyg, tåg och buss. Aningen krångligt att leva sig in i den rollen, såvida jag inte hoppar på Östersundsexpressen imorgon bitti med de andra självmordsbenägna måndagspendlarna och scoutar utbudet i bistron.

Utifrån konceptet ska vi slutligen skapa en specifik kampanj i valfria medier och presentera lösningen på slutseminariet i Stockholm.

Jag har döpt min produkt till Instant och huvudbudskapet som ska genomsyra alla kampanjer är "Ditt nästa resmål". Nu gäller det bara att vara smart när det kommer till förpackning och val av media för att sy ihop en bra helhet.

Slutligen några sedvanliga ord om ångest. Ni vet det där söndagskonceptet som man inte riktigt kommer undan. En klok människa sa i somras att "bakfylleångest, det är bara en mental spärr som man måste ta sig över". Faktum är att det framstår som ganska logiskt ju mer jag tänker på det, även om det just då osade hybris. Söndagsångesten är bara en uppförstorad variant av min vardagliga ångest. Vilken jag på vardagar kan hålla full kontroll på. Tror att min sommarläxa i livs-skolan helt enkelt får bli att släppa min söndagsångest. Simple as that!