Interpool Open och CL-final

Tillbaka i livet tänkte jag försöka sammanfatta helgens biljardtävling i Gävle. Men på grund av tidsbrist och personlig preferens skiter vi i att prata om hur trevligt det var, och lägger istället krutet på det ironiska och mörkt humoristiska.

Det handlar mest om tre saker. Två med bild och en utan.

Såhär såg det ut igår. 16 betalda platser i turneringen. Jag stöp på sista hindret mot en smått arrogant semi-junior som betedde sig sämre än vad jag själv gjorde i samma ålder (vilket inte är en komplimang). Likaså gjorde Huge och Crille (särskilt applåd till Crille som torskade från 10-7 med distans 11). Tre bubblor. Inte en spänn inspelat. 

Vi förflyttar oss till lördagens CL-final. Middag med Rille, Öga och några pokermiljonärsmedgångsfigurer från Borlänge. Några vid bordet hade spelat Bayern, som sprack under dramatiska och ganska orättvisa former. En av herrarna nöjde sig inte utan sökte mer bestraffning. En synnerligen respektabel insats, vilket framkallade en självsäker hållning under straffläggningen. Needless to say blev det ingen utbetalning. 

Slutligen. Min polare Montell gjorde biljardcomeback och mötte upp i Gävle med nyinköpt kö. Ingen superdyr historia men en helt okej idrottspinne för ett par tusenlappar. Efter en vunnen och en förlorad match blev det norskt motstånd. Vid ställningen 6-8 orkade han inte spela längre och sträckte sonika fram näven och gav upp. 

Där har ni bakgrunden. Det roliga hände efter matchen då han skruvade ihop kön och la tillbaka den i sitt fordral ställde kön mot en vägg och inte brydde sig om att hämta den innan hemfärd till Stockholm. Hatten av för det. Prylar ska lära sig att det blir skamvrån!

Tapas till Stevedore

Ännu en superhelg till ända. Himla trevligt. Allt ifrån min o Jossans fredags-tapas-AW till den mer välbesökta lördagen som började med skötsam födelsedagsfest hos Amanda, men som avslutades trassligare med shots och Bloody Mary.

Gårdagen. Not so much. Jag for fram och tillbaka och blev omhändertagen av olika konstellationer. Men nu börjar det gå till sig och jag börjar så smått längta till helgens äventyr i Gävle.

Då är det Interpool Open. För den oinvigde är det Sveriges största biljardtävling, som jag för övrigt var med och startade för några år sedan när jag fortfarande hade tillräckligt med tid för att engagera mig i projekt. Jag, Chamat och Jesse. Chamat hade idén att arrangera en tävling och tillsammans med mig och Jesse blev det faktiskt rätt lyckat. Tanken var att locka internationella stjärnor och göra det till en stor biljardfest. Vilket det blev. Och är. Många av vår tids stora spelare har besökt tävlingen.

En hel del kritik har levererats genom åren kring att de bästa spelarna alltid vinner alla pengar. Vilket stämmer. Och det går kanske att införa ett tuffare handicapsystem. En fin balansgång, för vid någon punkt blir det svårt att locka hit spelare. Sen tycker jag personligen att det är småpengar för att se några av de bästa i världen. Den dagen Tiger Woods besöker Sverige kommer det gladeligen finnas hur många golfare som helst villiga att betala skjortan av sig för att se honom spela, och ännu mer för att spela med honom. Skilda världar.

Hursomhelst tänkte jag sponsra vinnaren med min surt förvärvade anmälningsavgift. Vid sidan av tävlingen är det väldigt trevligt att mingla runt och träffa lite folk man inte sett på länge. Gävle var en gång mitt andra hem, men nu när jag blivit en working class hero går det längre och längre mellan besöken.

Ska även bli kul att se Montell tillbaka på biljardmattan. Det var trots allt med honom det började någon gång på 90-talet och jag tror att myggjagare fortfarande var moderna senast vi spelade en tävling tillsammans.

När det kommer till festligheterna är det oklart vad som händer. Så länge man är kvar i tävlingen kan det vara värt att hålla sig städad. Men jag vet att det är v75 i stan och att ett helg gäng pokerspelare från Borlänge kommer på besök och vill sprida sina miljoner på stadens etablissemang.

Vi avslutar med ordet "Stevedore". Uttalas stiv-e-dor och är slang för hamnarbetare. Kan det vara världens fulaste ord?