Tvärtomdestruktivitet

Och plötsligt, när man trodde att den förbannade sommarvärmen aldrig skulle försvinna, dyker hösten upp med full kraft. Härligt krispiga morgnar, fina färger och soliga dagar som är sådär lagomt varma att det är en fröjd att vara utomhus. Jag skulle på riktigt byta bort sommaren om varje dag kunde vara så här.

Vid sidan av det är festsommaren -12 lagd till böckerna och min fysiska revisor har precis färdigställt bokslutet. Omsättningen landade på 89 kg och årets vinst (snarare förlust) skrevs till 6,5 kg. VILKEN FRISK MÄNNISKA GÅR UPP 6,5 KILO PÅ EN SOMMAR?!?! Det enda positiva med min enorma övervikt är att jag väger några kilo mindre än efter förra sommaren. Fast då gick jag på en enorm höst/vinter diet som jag inte vet om jag kan frammana energi till att göra en gång till. Provade precis en morot och en avocado. Det framkallade exakt noll mättnad eller inre glädje.

Från och med den första september kommer det bli otroligt svårt att få med mig på både AW och lördagsfester. Planen är max en fest i månaden och möjligen ett par mindre spontan-sittningar varje månad. I övrigt nolltolerans.

Det finns nämligen annat att ägna sig åt. Tanken är att jag ska jobba, träna och ägna mig åt saker som är raka motsatsen till det där ordet som beskriver att sommarfesta i 300 kilometer i timmen. Destruktivt tror jag det kallas. Därför får min nya inställning kallas tvärtomdestruktivitet. Den lätt efterblivna ordböjningen måste jag vara först i världen med att använda.

Hamnhäng och kräftfärg

Den här helgen både inledde jag och avslutade min båtsäsong. Inledde med en fördrink på fredag och avslutade med att sova på däck i morgonsolen på söndag morgon. Därav att jag är alldeles knallröd i ansiktet, har flagnat på armarna och troligen är den exakta definitionen av en golfbränna. 

Däremellan har det varit en fantastisk helg som sannerligen gått i flaskans tecken. Fredagen spenderades på Jacks med det gamla vanliga gänget, plus den nya spelare Malin som satt klorna i den kanske törstigaste familjemedlemmen Gavve. Efter lite mat och några öl fick vi tillökning i form av Jossans kompisar från Övik. Vi fann alla varandra rätt bra i ett gemensamt intresse för järn och resten av kvällen är höljd i en lagom tät dimma.

Temposvaga som Olle och Gavve är fick jag spendera lördagen som ensam representant för Sundsvall. Jag försvarade stans färger på ett sätt som förtjänar att få stadens nyckel överlämnad på silverfat av borgmästaren. Som jag krigade. Mot en strid ström av whisky, grogg och bubbel som normalt skulle skjutit mig i sank. Men inte den här gången och jag var nog starkast på den marina efterfesten som snarare borde döpts till pizzafesten. 

Trots räkmacka på Skatan och EM-final i fotboll var det däremot ingenting som kunde rädda mig igår. Otillräcklig sömn och 300 enheter alkohol skapar en alldeles speciellt typ av slagenhet och, trots att jag somnade direkt, var det oroliga sovtimmar natten mot måndag. Som borde övervakats av medicinsk apparatur och söt sjuksköterska. Men man får ta det onda med det goda. 

Nu laddar vi för gatufest och utanför från torget skrålas det "My, my, my, Delilah - Why, why, why, Delilah". Mitt fönster har i princip närkontakt med livebandets högtalare och enda sättet att få någon själaro är nog att blanda in sig själv i festligheterna. Återstår att se om det blir imorgon, på onsdag eller på torsdag. 

Bra sommarstart

Midsommarhelgen hos Fia & Matte blev precis lika bra som väntat. Ett överskott av skoj och alkohol balanserades upp med ett jätteunderskott av sömn. Tror jag loggade stabila 6 timmar på två nätter och på fredagen var jag så uthållig att de andra fick dricka i skift för att få mig i säng.

På midsommardagen blev det återstart, och efter en trevlig dag i solen intogs middag på Berga camping. Planen var att stanna hela kvällen men medelåldern var så hög att det finns mormödrar som skulle känt sig som lammkött. Istället åkte vi tillbaka till stugan countrystyle, drack upp oss lite och styrde sedan kosan mot Skatan.


Ett strategiskt byte och vi möttes av en yngre publik, livemusik, skärgårdskänsla och en enorm groggaptit. Med ett pigment nära noll lyckades en tjej säga till mig att "du är så brun att jag inte orkar prata med dig". En googlebränna till trots kändes det ändå som att hon antingen kommit på den snällaste dissen eller druckit en hel dunk med thinner. 

Jaja, vi tar det med några bilder oxå...

Tidig start och...

...med siktet högt ställt... 

...drack vi lite...
 (Pappa, oroa dig inte - Bilden är fejkad)

...och rökte litegrann.

Tävlade i luftpistol...

...som inte gick att skjuta rakt med...

...förutom för kräken med tävlingsskjutande pappor...

...och en fabless för att vinna
fina huvudbonader.

Tvingades spela kubb - Världens
orättvisaste spel!

Hängde med våra favo...

...rit...

...tjejer.

Byggde grill med en Fas 3:are...

...löste uppgiften med bravur...

...fast glömde tändvätskan och
fick jaga fram glöd på annat vis.

Flakåkning countrystyle...

...för att släcka törsten innan Skatan,

... som tydligen inte var släckt vid hemkomst då vi,
likt en Springsteen-konsert, avslutade festen
med att dansa i timmar till "American Land".

Mot midsommar!

Med risk för att göra några läsare besvikna vill jag bara säga att det känns som att saker och ting börjar falla på sin plats.

Min utbildning är färdig och allt som återstår är lite feedback på slutuppgiften. På jobbet har jag kommit in i en hyfsad rytm och kommer inom kort kunna balansera jobben från mina olika uppdragsgivare. Förhoppningen är att kunna jobba så mycket som möjligt som copywriter, men tills det händer är jag tacksam för alla typer av jobb. En varierad vardag är någonting att vara tacksam över. Min lägenhet är förvisso fortfarande inte inredd men jag har åtminstone börjat kolla på lite olika saker jag tror kan passa in.

Efter flera veckor av olika typer av semestrar var Jossan tillbaka i stan och ville hitta på någonting. Vilket jag i min enfald trodde skulle bli motion eller i sämsta fall promenad. Not so much. Det blev raska steg mot O'learys för ett middagshäng i kvällssolen. Anpassningsbar som jag är släppte jag hälsoplanerna och föll snabbt in i en sån där onsdagsharmoni ett par glas rosé kan framkalla. Trots att kvällssolen ersattes av kyla och för många meter till infravärmen.

Men som en ansvarsfull, heltidsarbetande skattebetalare sitter jag nu hemma och längtar till morgondagen då jag ska vara effektiv och riva av det sista innan helgen.

För. Sen. Är. Det. Midsommar!!

Min favorithögtid eftersom jag, med få undantag, haft så sjukt roligt och varit omgiven av så fantastiska personer. Tidigare med Fredrik och Ljustorps-gänget och de senaste åren med den nuvarande konstellationen av dysfunktionella människor som trivs så bra tillsammans.

Vi ska vara hos världens bästa värd Sofia (och Mattias, även fast han knappt förtjänar att nämnas i sammanhanget, snickarkräket) i Bergafjärden. Med allt vad det innebär i form av tidig tillsättning, lekar, snaps, frysa på kvällen, sill och vägra gå och lägga sig. Säg den fest som tar slut efter en dag. På lördagen blir det häng på campingen, lyssna in bandet som spelar och fortsätta med fredagens barnsligheter. Repeat until ingen ork kvar.

Jag förväntar mig ingenting mindre än en underbar helg och en söndag helt i plåt. Men är det inte det som är midsommar? Jo, just det!