Däremellan har det varit en fantastisk helg som sannerligen gått i flaskans tecken. Fredagen spenderades på Jacks med det gamla vanliga gänget, plus den nya spelare Malin som satt klorna i den kanske törstigaste familjemedlemmen Gavve. Efter lite mat och några öl fick vi tillökning i form av Jossans kompisar från Övik. Vi fann alla varandra rätt bra i ett gemensamt intresse för järn och resten av kvällen är höljd i en lagom tät dimma.
Temposvaga som Olle och Gavve är fick jag spendera lördagen som ensam representant för Sundsvall. Jag försvarade stans färger på ett sätt som förtjänar att få stadens nyckel överlämnad på silverfat av borgmästaren. Som jag krigade. Mot en strid ström av whisky, grogg och bubbel som normalt skulle skjutit mig i sank. Men inte den här gången och jag var nog starkast på den marina efterfesten som snarare borde döpts till pizzafesten.
Trots räkmacka på Skatan och EM-final i fotboll var det däremot ingenting som kunde rädda mig igår. Otillräcklig sömn och 300 enheter alkohol skapar en alldeles speciellt typ av slagenhet och, trots att jag somnade direkt, var det oroliga sovtimmar natten mot måndag. Som borde övervakats av medicinsk apparatur och söt sjuksköterska. Men man får ta det onda med det goda.
Nu laddar vi för gatufest och utanför från torget skrålas det "My, my, my, Delilah - Why, why, why, Delilah". Mitt fönster har i princip närkontakt med livebandets högtalare och enda sättet att få någon själaro är nog att blanda in sig själv i festligheterna. Återstår att se om det blir imorgon, på onsdag eller på torsdag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar