Om alternativ till Klarna

Jag är en människa som inte riktigt tänker som andra. Min akademiska bakgrund och förhållandevis goda affärssinne spinner ofta iväg kring vardagliga situationer, och ger upphov till en massa helt ogenomförbara affärsidéer. Men som roar mig någonting oerhört.

I fredags på lunchen fick jag en sådan idé när jag såg servitrisen stå och bläddra bland några lappar. Som visade sig vara den krogens sortiment av obetalda notor. Spännvidden bland de som stod i skuld var allt från pålitliga hedersknyfflar till mindre respekterade figurer, vars skuld inte skulle köpas upp av tredje part för ens 10 öre per krona.

Trots att jag det senaste decenniet spenderat ett respektabelt antal timmar bland stadens vattenhål, har jag fortfarande aldrig gjort en nota på en krog. Mestadels beroende på att jag har obegränsat med pengar noll förståelse för hur man för fram frågan på ett sätt som är trovärdigt och inte alltför förnedrande. Har man inga pengar så har man inga pengar, och en ihopljugen förklaring om att man råkade använda plånboken istället för Dagbladet som fnöske till kakelugnen, kommer inte att låta trovärdig.

Men i verkligheten fungerar det inte så. De flesta som frågar om en nota ingår en tyst överenskommelse med bartendern. Personen bakom baren förstår att kunden inte har några pengar, och går i god för personen utan att behöva få en bekräftelse på hur det faktiskt ligger till. Medan ett fåtal personer kanske faktiskt har tappat plånboken eller kört pengarna i dokumentförstöraren, och får anses tillhöra gruppen av "notörer" att lita på.

Sedan gäller ju en nota bara på just den krogen. Vilket gör det lite trist när tankarna på att gå vidare dyker upp. Då måste man antingen ha samma möjlighet där, eller vänta några år till min affärsidé är realiserad.

Den heter Krogna och innebär att man kan samla alla sina krediter på en och samma nota. En revolution för den som är luspank och börjar få träsmak i baken.

Next big thing?

Naturens egen sportdryck

Sedan i våras har Arla en rikstäckande reklamkampanj för mjölk. Payoffen är "Naturens egen sportdryck".

Särskilt intressant är tillägget "Används av OS-truppen". Kalla mig skeptiker men är det verkligen trovärdigt att OS-truppen, som mestadels består av seriösa idrottare, skulle dricka någonting så omodernt och hälsovådligt som mjölk? Knappast säger jag. 

Maximal fysisk ansträngning i kombination med mjölkmage, det låter snarare som någonting mindre hedrande man hittar på Youtube. 

Systembolaget, Reklamlitteratur och Travronden

Intressant lunch.

På väg till ICA träffade jag en gammal kompis, Nicklas. Han bar omkring på en påse från systembolaget. Vilket i sig är en smula dekadent. Men när jag tittade ner i påsen låg senaste Travronden och stångades med ölen. På rak arm kan jag inte komma på någonting som är mer Tipsextra-alkis-dekadent. Därmed inte sagt att han är det, utan bara själva konceptet. 

Om man säger så här:

När Sofi Fahrman kommer till Sundsvall kommer hon troligen inte att söka sig till grabbarna med kombinationen systembolagskasse och Travronden!

Eller kanske så här: 

När vem som helst kommer till Sundsvall kommer denne inte att söka sig till grabbarna med kombinationen systembolagskasse och Travronden. 

Men det finns någon för alla:

När en kille med systembolagskasse och Travronden kommer till Sundsvall kommer han (alltid en han) att söka sig till grabbarna med kombinationen systembolagskasse och Travronden.

Vidare till ICA i jakt på lunch. Blev sugen på avocado och påbörjade en noggrann granskning av artiklarna i jakt på den där perfekt mogna. Som man aldrig hittar. Den måste köpas ljusgrön och mognas till perfektion hemma på diskbänken. Vilket är svårt när man föddes utan framförhållning. 

Precis då insåg jag att det i min högra jackficka faktiskt låg en avocado. Som mognat hemma och i morse stoppats ner i jackan. Självklart bortglömd. Direkt kände jag mig som en snattare och fick samma tonårsliknande panikkänsla som när man hade en Snickers i strumpan på väg ut ur butiken långsamt, trots att man egentligen bara ville springa. Jag stängde fickans dragkedja och smög runt butiken som den suspektaste av tjuvar. Möjligtvis visslandes för mig själv. Det ultimata tecknet på att något inte står rätt till och ett lika tydligt tecken på att snatteri inte är någon av mina premiumegenskaper. 

Samtidigt skulle jag precis vägra att betala för avocadon igen. Eller förklara för en expedit då det skulle kunna framkalla en obekväm situation. Men butiksvakterna var inte på vakten i dag och jag kunde några minuter senare slinka ut från butiken med både hedern och avocadon i behåll. 

Medan jag stod i kassan fick jag ett sms från AdLibris. Mina böcker fanns att hämta ut. Även dom bortglömda trots att beställningen las för bara några dagar sedan. 

Blev en spännande paketöppning eftersom jag även glömt bort vilka böcker jag beställt. Beställningen skedde på impuls efter ett tips i någon reklamblogg. Boken till vänster ser intressant ut. Om man la till undertiteln "and the 2-hour paycheck" skulle den kunna vara skriven av mig själv.