Omröstning nummer 2

...


Så var då min andra omröstning till ända. Pöbelns åsikter har ventilerats. Av 26 röster landade 16st på yrket "Porrskådis i Östeuropa".

Det korrekta svaret är manager. Men det betrodda svaret var inte så snett ute. Det fanns nämligen en tid i hans liv då han var runt en del. Han fick inte betalt men behövde själv heller inte betala. Och det var inte i Östeuropa utan i norra Sverige. Hyfsade likheter alla fall. Det finns några fina minnen från fester i Gävle. Bayerska festen det där sjuka året när grannen skruvade ner kristallkronan kommer nog aldrig att glömmas. Vilket partaj. Mandlar och gymnaster samt bananformade cykeldäck. Själv tycker jag bilhandlare skulle passa perfekt. Vilket han varit. Fast det var pre-mustasch.... :)

På tal om manager representerar han sin bror Jonas som precis släppt sin första skiva "A weight off my mind".


Den har inte kommit till Sverige än men ska väl lanseras någon gång efter jul. Det är riktigt bra musik och jag vet att recensionerna nere i Dubai varit uteslutande positiva. Så titta gärna in på hans hemsida eller på hans myspace-sida.

HedersGurra på is.....

...
Förra inlägget avslutades med att jag lovade beskriva vad som fick mig att andas hopp om livet. När jag på lördag eftermiddag kände mig aningen piggare packade jag upp datan för lite kontakt med omvärlden. Det första jag möts av efter att loggat in på Facebook är följande bild.


HedersGurra's idolstatus minskar inte direkt efter denna estetiska femetta. Jag skrattade i flera minuter trots att jag låg för döden. Notera handen som försöker dölja ansiktet. Inte blir det mindre roligt av att Gurra normalt är den som tar dom här bilderna man önskar inte existerade. What goes around comes around.

Fick nästan trä-fracken uppsydd

...
Annandagen hade stora planer för mig. Det var biljardtävling med rejäl uppslutning. Massor med unikum var anmälda och förhandstipset var att tävlingen inte kunde sluta på annat sätt än med klang och jubel.

Biljarden gick sådär. Jag flög i kvarten. Men viktigare än det var att jag för första gången på evigheter kände mig taggad. Stundtals spelade jag som jag brukade göra för några år sedan. Sådär lagomt bra att jag inte tar stryk av annat än duktiga spelare. Förhoppningsvis kan jag bygga vidare på den här positiva känslan. Isåfall ska jag definitivt börja tävla oftare.

Med drickningen var jag inte lika taggad. Fick i mig 3 öl på åtta timmar. Magen kändes inge vidare och det var verkligen helt omöjligt att få i mig mer. Fick ägna mig åt att stillsamt studera de andra och fundera på när min öl-häfta skulle släppa. Efter tävlingen gick jag, Mattis, Berka o Skägg-Lasse på Canton. Tänkte att lite mat skulle råda bot på min krasslighet. Det blev precis tvärtom. Åt några slevar av soppan och några få tuggor av buffén. Sedan var jag tvungen att tacka för mig och omgående lämna premisserna.

När jag kom ut hann jag precis fram till den intilliggande parkeringen innan jag kräktes som ett proffs. Allt skulle ut. Kände mig inte magsjuk trots vomeringen utan var hyfsat övertygad om att det handlade om magkatarr. Har tidigare fått vissa indikationer om att jag kan vara på väg mot det.

På BiteLine satt det ett riktigt bertlar-gäng anförda av kapten Montell. Donald, Hahn, Kristin, Hanna, Macke och Landell. Jag hade lovat att titta förbi där en sväng så efter parkerings-fiaskot stapplade jag mig den korta sträckan upp dit. Min plågade min till trots försöktes det med alla knep för att få ner mig i flaskan. Det mest idoga försöket stod Macke för. Han gick till baren och kom tillbaka med ett glas filmjölk och en 6:a Fernet. Det kan vara den mest omtänksamma "snälla börja dricka"-gåva jag någonsin fått. Tyvärr var jag alltför dålig att sprit inte var ett alternativ. La mig därför raklång på en soffa och jämrade mig. I ett gäng med sådan alkohol-halt brukar inga sympatier ges för jämmer. Men den här dagen var det precis tvärtom. Landell fixade till och med leverans av att par halsbränne-tabletter.

När läskarna vandrade vidare stapplade jag, mer sjuk än någonsin, vidare mot min bil. Dom där 3 ölen måste man väl förbrännit på 11 timmar? Var så sjuk att jag ändå inte brydde mig. Upp till OKQ8 för inhandlning av bananer, Coca-Cola samt ProViva. Sedan hem till soffan där jag exkluderat spy-promenaderna till muggen blev liggande i 36 timmar. Somna till, vakna, stappla till toan, spy, stappla till köket, fukta läpparna med Cola, stappla tillbaka till soffan. Det schemat körde jag regelbundet de första 12 timmarna.

När man är så sjukt som jag var får man perspektiv på livet och på vad som egentligen har betydelse. Det där som sägs om ljuset i tunneln är helt sant och jag hoppas ni alla slipper uppleva närkontakt med den andra sidan.

I nästa inlägg ska jag berätta vad som fick mig att andas hopp om livet.

X-mas day

...
Juldagen ägnades åt festligheter. Åkte rätt tidigt från Tällberg och fiskade upp Montell och Huge i Gävle. Väl hemma blev det glögg-seans i kombination med ombyte för att sedan transportera oss vidare till förfest hos Petri. Det var en småtrevlig tillställning i bästa julstämningsanda. Kände mig lite hängig så höll igen på drickat rätt mycket. Plus att det mestadels dracks vin, och om ni följt min blogg har ni läst om att det kan sluta med talsvårigheter.

Vi gick först på Stadshuset. Precis som förra året ångrar jag mig kraftigt. Jag trivs helt enkelt inte där. För mycket folk. För ungt folk. För hög musik samt för svårt att få beställa. En rolig sak hände där.

Macke har tidigare sagt att han inte tror på konceptet att bjuda på grogg. Inte heller vill han bli bjuden utan föredrar att stå för sitt eget dricka. Vilket är helt okej. Av någon anledning bestämde han sig för att bryta sina principer denna kväll. Med orden "det finns en fördel med att vara så kort som mig" gav han sig in i kön, kröp under de första leden för att några sekunder senare sticka upp näbben längst fram.

Efter ett par minuter kommer han med en bricka full med Rom&Cola. Precis när han är framme lyckas han få en knuff. Resultatet blir att en av groggarna hamnar i svajning. Någon försöker rädda det glaset. Tyvärr med motsatt effekt. Han lyckades istället välta ut alla dom andra glasen. Hela skiten for i golvet i en kakafoni av krossad is och krossat glas. Kvar blev ett glas innehållande en tiondels grogg, vilket Macke for omkring med en liten stund mumlandes att "det inte är guds mening att jag ska bjuda på grogg".

Resten av kvällen tillbringades runtomkring de bekanta bardiskarna på Oscar. Att ta det lugnt var inte längre aktuellt och det blev minttu-shots till höger och vänster. Tony och Gröning gjorde sitt bästa för att få en i golvet. Hursomhelst en mycket trevlig kväll där jag träffade mängder med personer jag inte sett på ett tag. Nästa år blir det garanterat inget stadshus....

God Jul

...
Tänkte bara passa på att önska er alla en riktigt God Jul.



Hoppas ni alla tar era plattfötter ut på krogen imorgon juldagen. Jag ska hämta upp Montell på stationen (tågstationen, inte polisstationen) imorgon och sedan styr norrlands törstigaste bil kosan mot Sundsvall.

Väl där blir det g-a-l-e-j på stadshuset.

Väl mött...

Täck Leksand i aska....

...
Fick några frågeställningar besvarade idag.

Fråga: Vart åker man för att komplettera julhandlingen ifall man befinner sig i Tällberg?
Svar: Till Leksand.

Fråga: Kommer man hitta det man söker?
Svar: Definitivt inte

Fråga: Finns det överhuvudtaget någonting intressant att köpa där?
Svar: Ja.. Mängder av saker ifall ens passion är antikviteter, garn och dalahästar.

Sämre shopping har aldrig skådats. Det finns alltså inga affärskedjor som etablerat sig här. Inget H&M, MQ eller Brothers. Inte heller butiker som Duka eller Cervera. Det är bara att fetglömma att finna Nilson skor eller Din Sko. Det finns bara lokala tragiska småbutiker som säljer hemslöjdsattiraljer eller andra saker av motsvarande fånighetsgrad. Det är alltså ett spirande näringsliv ifall man är 200 år gammal.

Kände mig aningen lurad och sms:ade Tomas från Falun för att få berömma hans kära Dalarna lite, samt för att få nya shoppingtips till morgondagen. Han svarade:

"Ja missa inte Allans Sport bara. Dom har bra sortiment av ingenting samt hjärndöd ägare"

När jag senare över telefon frågade ifall Rättvik var bättre påstod han att det är SÄMRE. Om vi antar att det är sämre kan det knappast finnas några butiker alls. Antagligen ett öde torg med en take away-pizzeria utan sittplatser. Så dit kan vi inte åka.

Det blir att styra kosan mot Insjön. Clas Ohlsons högborg. Där ska det tydligen finnas gyllene shoppingmöjligheter. Återkommer med rapport. Förväntat pensionär/icke-pensionär ratio är 10:1. Antagligen även det mest välsandade stället i hela världen. Annars knäcks det lårbenshalsar i samma mängd som valnötter under julhelgen.

Holla....

Tony Söderhäll Memorial

...
Biljardtävlingen blev precis det fiasko jag väntat mig. Flög i 2 raka. Den här förlust-vanan är jag inte riktigt van vid. Förr om åren kanske jag inte vann så många titlar men jag gick i princip alltid till slutspel i tävlingarna. Tyvärr kan jag inte heller skylla på otur då det var min egen klantighet allena som strulade till det.

Chamat tröstade min snabba sorti med orden: "Det är så man skäms. Torska i 2 raka. Det här slutspelet behöver någon som du. Som lättar upp stämningen lite".

Det var inte hela världen att jag bustade ur tävlingen för det hände så mycket annat som var roligt.

På tävlingar sanktionerade av Svenska Biljardförbundet får man inte dricka alkohol under match. Inte heller får man ta en bira i baren mellan matcherna. Eftersom biljardspelare är ett törstigt släkte fuskas det ständigt med reglerna. En klassiker är att gå in på någon närliggande pub och snabbt som blixten få någonting innanför västen. En annan klassiker är att ha öl & whiskey i bakluckan på bilen och vid tillfälle smita iväg för att lägga i parkeringspengar. :)

Inför första matchen beställde jag ett glas vatten. I väntan på att bartendern skulle ordna detta tittade jag mig omkring. I andra änden av baren står Erik med en kruka i handen och jag visste att han oxå precis skulle spela sin första match. Han påstod att det under den här tävlingen var okej att dricka, vilket bekräftades av tävlingsledaren. Nya order till bartendern: "Skit i vattnet. Spill upp en bira istället"

Inför min andra match stod jag återigen i baren och häckade. På min vänstra sida glider Maioli upp och beställer en latte. För er som inte känner honom bör nämnas att han är en sparsam person. Så pass sparsam att det inte är vanligt att se honom handla någonting överhuvudtaget. Därför var jag redan i lite små-koma av att se honom beställa. Latten levererades och tingade ett pris om 25 kr. Han räcker fram en 50-lapp och väljer sedan att GÅ IFRÅN VÄXELN. Jag sprang efter honom med pengarna och undrade hur detta var möjligt samt ifall han försökte ha ihjäl mig (genom hjärtfnurra av chocken). Den här incidenten framkallade många glada skratt och blir säkert en klassiker framöver.

Resten av kvällen ägnade jag åt att spela lagbiljard-matcher med Jesse. Tror inte det finns något lag i Sverige som slår oss på förhandlingsbordet. När matcherna väl kommer igång är det oftast bara en formalitet. Defilera in i mål liksom. Mycket riktigt. Spelade fyra matcher med Jesse igår och vann samtliga.

Senast jag var i Gävle fick vi igång Chamat o Rillis på en danstur. Den matchen var till 95% vunnen i förhand. Vi förhandlade fram sensationellt fördelaktiga villkor. Rillis kommentar efterår var något i stil med "Han är ju bland dom bästa i världen. Det är inte meningen att han ska missa bollar till höger och vänster". Stor underhållning att det var han som fick skulden oxå....

Chamat slår regelbundet alla topp-spelare i världen. Men i slutändan kan det vara jag o Jesse som ställer till mest problem för honom. Därför försökte vi få igång en match med honom och Snöret. Varannan stöt. Dom ville ge 1 före till 5 medan vi insisterade på 2 före till 5. Stoltheten segrade och matchen blev aldrig av.

-------------------------------------------------------------------------------------------------

Tävlingen spelades klart idag och det blev Chamat som tog hem titeln och förstapriset på 10.000 kr. Spektaklet avrundades med en minnesstund för Kritan där bla hans mamma höll ett fint litet tal.

Den här tävlingen blir årligen återkommande och ett vandringspris har instiftats. Förutom prispengarna var det även tavlor i pris. Håll i hatten vilka vederstyggliga konstverk. Jag har nog inget öga för konst men jag skulle bli skakad om inte vilken random dagisunge som helst skulle kunna göra det bättre.

Efter tävlingen var vi ett 20-tal original som avrundade helgen med lite kinamat på Lams Terass. Fantastiskt trevligt. Per Prim höll låda med gamla biljardhistorier. Chamat ville fira segern och erbjöd mig 500 kr om jag stannade kvar och tog några öl med honom. Berättade då om den numer gällande taxan. Instiftad av Tonke. För 5.000 kr följer man med utan krångel. För 2.000 kr ställer man upp men kräver även hämtning. För 1.300 kr blir det ingen affär. Då blir det nätpoker istället. Alltså kunde jag inte acceptera ett sånt skambud som 500... :)))))))

Jag har precis kommit till Tällberg och, tack vare min bakishet, redan bustat i turneringen som skulle ta mina platta fötter till Bahamas. Allting negativt har något positivt med sig. I det här fallet blev jag belönad med möjligheten till en tupplur. God afton....

And off I go....

...
Så är det då dags för avfärd mot Gävle och första etappen i fira-jul-spektaklet. Biljardtävling i dagarna två och sedan vidare avfärd mot Tällberg.

Ska bara duscha och sedan packa ihop det sista. Det kan hända att det blir ett par öl efter tävlingen ikväll. Jesse Brodin är en berömd gammal skåpsupare och kommer säkert propsa för sprit. Josse och Annie, som är tillsammans med Huge numer, ska även dyka upp så det kan säkert bli någonting skoj. Förutsatt att min fot inte går i kras.

För jag har insett nu att något måste vara brutet. Konstant värk, fortfarande svullen och halvblå runt stora delar av underdelen. Till och med min far tittade lite snabbt på den igår och konstaterade att jag nog skulle behöva åka in och låta någon läkare titta på den. Samma pappa som i min ungdom trodde jag satt och gnällde över ont i armen som en ursäkt för att lindra att jag kom hem till middagen på tok för sent. Det skulle senare visa sig att min cykelolycka resulterat i en bruten arm och det blev gipspaket i flera veckor efter det. Ordet "leverage" har aldrig varit mer aktuellt. Att ha all förhandlingskraft alltså. Vilket jag hade då. Man kan säga att det var jag som hade alla trumfar på hand när jag kom hem från sjukhuset. Eller att jag satt på hela leken....

Fridens liljor....

Bahamas, what are the odds?

...
För någon vecka sedan anmälde jag mig till WBCOOP (World Blog Championships Of Online Poker). Det är 8 kvalturneringar som vardera har 72 platser till finalen. Dessutom finns det 48 cash-priser i varje kval. Rätt okej priser för att vara en freeroll. Jag brukar aldrig spela freerolls. Inte ens i mina svåraste stunder. Det är helt enkelt inte värt mödan.

Det här har dock varit annorlunda. Plus att priserna varit lite bättre. Plus att jag tänkte man kunde få interntävla mot andra blogare (läs gurra, rille är för cool). Densamme Gurra är MIA (missing in action) och vågar tydligen inte ens försöka. Nåväl, jag fick min revansch i den interna tävlingen vi har på www.vetgirig.nu. Det är tomt-ligan och undertecknad vann med 5-4 efter att ha vänt en potentiell katastrofomgång genom att spika de 4 sista frågorna.

Har hittills spelat 2 kval. Ett i Omaha och ett i Omaha Hi/Lo. Texas NL kvalen orkar jag inte spela eftersom det blir fler deltagare plus att det spelet inte stimulerar mig så värst. Åtminstone inte i en freeroll. I första kvalet kom jag 46:a och säkrade min plats i finalen.

Så i nästa kval, Omaha Hi/Lo, var det bara att satsa för att vinna. Vilket jag nästan gjorde. Det här spelet är ganska roligt och det blir många sjuka potter. När man vill att en till ska åka ut blir det ideligen splittade potter. Jag kom 3:a alla fall och för det fick jag inköp i sunday warm-up och i sunday million. Vet inte om jag orkar spela dom på söndag, men eftersom jag ändå ska spela blogg-finalen så kanske dom slinker med oxå. Vinner jag bloggfinalen får jag sätta mina platta fötter på Bahamas och checka in på lyxiga Atlantis Hotel.

På lördag morgon åker jag till Gävle och spelar Tony Söderhäll Memorial (biljardtävling) för att sedan åka vidare till Tällberg på söndag. Det ska bli rätt skönt att få vila upp sig ett par dagar där. Kommer ändå ta med datan och spela lite online men förhoppningsvis blir det lite tid över till att läsa böcker oxå. Och äta god mat såklart. Samt Abouzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz en hel massa.

Jag lämnar er med ett stycke ur David Benefelds (amerikansk highstakes-spelare blog, där han råkar ut för en incident i världens längsta taxikö på McCallan Airport (Las Vegas):

"While standing in line, a boy that appeared to be no older than 5 threw a snowball at my leg. It was a very wet, sloppy, dirty snowball. He had a shit eating grin on his face as he did it. His parents payed him no heed. I secretly wished I could drop kick him into a giant puddle. I decided this would be a good time to practice meditation. I counted 23 breaths, nice, calm, delicious breaths that made me forget the cold and the sop soaking through my pant leg. At the beginning of breath 24, demon child struck again. Fortunately for him, his mother noticed, and was very apologetic. I secretly wished I could drop kick him into traffic. As I was imagining his look of fear as the taxi came barreling towards him, the greatest thing on the planet happened. Demon child slipped on some ice, fell on his face, and started crying. An evil grin crept across my face, the subdued satisfaction of justice in the world served."

Hemska jul

...
Det här blir mitt tredje raka ointressanta inlägg.

Julen är för mig en plåga. Ända sedan min mamma dog för 5 år sedan har december varit en emotionellt jobbig månad. Den här julen ska firas i Dalarna med pappa och min styvmor, samt med hennes ena barn&familj, plus min systerdotter och hennes pojkvän. Det kommer säkert bli jättetrevligt. Så trevligt som det kan bli. Men det blir ändå aldrig som förut. Mest för att jul förknippas med vanor och minnen från när man var liten. Saker som inte längre kan bli detsamma eftersom en deltagare saknas. Dessutom den person som i princip alla rutiner kretsade kring.

Saken blir inte bättre av att jag själv är inne i en högst jobbig period av mitt liv. Blir under julen ständigt påmind om att jag inte faller in i ramen för hur man ska vara. Varken familj eller barn. Har heller inga egna julrutiner. Därför kommer julen för mig att vara ett nödvändigt ont till den dagen jag hittar min egen familj och kan skapa rutiner för mina egna barn.

2004 spenderade jag julen i Las Vegas med en polare. Vi gick ut och åt en bit mat och drack ett par öl. Sedan spelade vi poker på Mirage hela natten. Det var tider det. Där behöver man inte ha någon ångest över att inte falla in i ramen. För bland dom som tillbringar julafton vid pokerborden i Vegas är ramen att vara precis som man är då. För sig själv, smådrucken och på polett-jakt. :)

Något som är roligt med julen är drickningen på juldagen och annandagen. Får se hur det blir med hemtransport från Dalarna på juldagen. Vet att det lätt kan bli sovmorgon och därmed försenad hemresa. Återkommer i ärendet.

Bjällerklang...

Poker-update

...
Har spelat ganska mycket poker under december.

Eftersom det inte direkt kryllar av jobb har jag inte varit direkt varit nära att få en hederlig anställning. I brist på annat har jag därför spelat en del.

Jag började ett omaha-projekt som verkligen stimulerade mig och fick mig att tänka positivt kring spelet igen. Det resulterade i 12 raka plusdagar. Vilket jag tror är rekord för mig. Tyvärr råkade jag nämna framgången för några personer. Han däruppe gjorde då som han brukar göra. Belönade mitt skvaller med ett nerslag av rang. Har backat ordentligt senaste 3 dagarna. Tillräckligt mycket för att 12 dagars vinster bra precis ska vara nollställda. Fast jag har spelat ganska många händer så min rakeback kommer bli helt okej. För tillfället är det min enda tröst.

Den som inte spelar kan inte riktigt förstå hur variansen påverkar en. Men om jag säger så här. Om jag uteslutande räknar all-in situationer kan jag beräkna mitt förväntade värde i varje situation. Görs den beräkningen på alla all-in händer jag spelat så kan ett förväntat totalt värde beräknas. Sedan kan man jämföra det med det verkliga resultatet. Har jag vunnit mer än det totala värdet har jag haft tur och fått mer än jag förtjänar. Vilket inte är fallet för mig. Jag ligger väldigt långt under mitt förväntade värde. Så långt att det är på gränsen till riktigt sjukt.

Fast som vanligt tycker man mest synd om sig själv så jag ska inte tråka ut er med flera klagomål. Det jag däremot ska göra i fortsättningen är att alltid säga att jag går jämnt upp. Alltför många gånger har jag fått smaka på förluster bara för att jag öppnat käften om att det råkat gå bra en tid. Man måste lära sig av läxorna. Even steven.....

Det positiva är att jag fått upp spelglädjen igen. Jag har faktiskt valt att göra det här och så länge jag inte skaffar ett vanligt jobb ska jag försöka göra det bästa av situationen. Vilket ska innefatta:

- Positiva tankegångar
- Inte berätta några resultat för någon
- Fokusera på att spela bra och inte på pengar. Spelar man bra tar resultatet hand om sig självt

That's it for now...

Lucia-cupen...

...
Det var några dagar sedan jag skrev något. Närmare bestämt sen i söndags. Precis innan lucia-cupen i squash. Jag var taggad till tänderna. Hur slutade det. Jo, att jag sitter här med en halvt bruten fot.

Vi spolar tillbaka bandet litegrann. Luciacupen var ett trevligt arrangemang. 16 startande och alla skulle möta varandra i 1 set. Det var hcp efter skicklighetsnivå och jag rankades i mitten. Första matchen gick som smort och jag vann bekvämt med 11-6. Kände mig alert och var grymt sugen på att prestera bra. I nästa match fick jag möta en av de bättre spelarna. Det var då det hände. Under matchens andra boll trodde jag att han skulle slå en stoppboll. Tog några steg framåt bara för att mötas av att han lägger en hög, lång boll istället. Var då tvungen att backa tillbaka och blev av denna manöver disorienterad och kom närmare väggen än jag trodde. När jag tryckte till med högerfoten för att komma rätt till bollen hade jag halva foten mot väggen, och tyngden gjorde att jag vek kroppsvikten över min egen fot. Blev liggande som en fläck på golvet och det kändes som foten var bruten.

Avbröt matchen och la en kylpåse på foten. Efter en stund kändes det bättre och även om jag inte hade full rörlighet kunde jag hjälpligt ta mig fram på banan. Bestämde mig för att spela klart mina matcher. Det skulle senare visa sig vara ett mycket dumt beslut. Att spela 15 set är otroligt jobbigt. För alla utom mig. Eftersom jag rörde mig begränsat blev jag inte lika ansträngd fysiskt som alla andra.

Vad som blev ansträngt för mig var min fot. När jag vaknade dagen efter kändes det som den var bruten. Kunde knappt gå. Nu, 2 dagar senare, börjar det gå till sig och jag estimerar att jag bör kunna gå obehindrat på julafton. Kanske tidigare.

Synd på en rolig turnering. Slutade 8:a trots min skada, men det hade varit roligt att se hur man slutat om man kunnat spela för fullt. Revansch 2009 månne?

Early bird...

...
Här kommer rapport nr 1 från min aktivitetshelg. Alla aktiviteter utom spritdrickning är godkända och jag fick en bra start genom att kliva upp redan vid 11 i morse. Full av liv och glädje lagade jag frukost och funderade på hur jag på bästa sätt skulle kunna aktivera mig själv.

Valet föll på soffan och en liten tupplur. Som varade en stund. Vaknade till sporadiskt av telefonsamtal samt av tv-buller. En stund är olika för olika personer. För mig just idag var en stund ända fram till 18:30. Hur i helvete står det till i huvudet när man tar en tupplur på dryga 6,5 timmar. Som grädde på moset kände jag mig hur trott som helst, spelade ett litet pokerpass samt jobbade lite med affe-verksamheten, och somnade vid 23-rycket om i samma soffa och vaknade 02:10. Har precis avslutat ett litet pokerpass och funderar på vad jag ska göra fram till 14:00 då luciacupen i squashen börjar. Men eftersom jag tydligen lider av anti-insomnia är det väl bara att lägga till sig i soffan o sova fram till lunch.

Jag har aldrig spelat en squash-tävling i cupform. Dessutom ska det vara någon sorts hcp för att jämna ut förutsättningarna lite. Undrar hur det funkar? Är det som i biljard där alltid dom bästa spelarna vinner ändå eller är det som i golf där det är en gigantisk fördel att vara hög hcp:are. Återkommer med resultat.

Kommer inte trilla dit på söndags-bertling på Skepparn heller. Även om det hade varit roligt måste man någon gång hålla sina löften till sig själv. Fokus under december och januari ligger på fysiskt välmående samt viktminskning. Därför har jag tänkt vara totalt nykter under hela januari och halva februari. Sen går det inte att hålla sig längre. Då är det Nordic Light på kasinot och all hell breaks loose.

Later....

X-mas spirit....

...
Julsånger kan man inte få för mycket av. Därför får ni en alternativ visa här. Den symboliserar på nåt sätt min känsla kring jul.



Jul är och förblir en högtid för dom lite yngre förmågorna. Samt för dom som står för utbudet istället för efterfrågan i julhandeln.

Det jag gillar mest med julen är antagligen glögg. Nu tänkte ni säkert "och det säger inte lite angående hur mycket han ogillar julen". Det är faktiskt precis vad det inte gör. Jag råkar nämligen tycka att glögg är fenomenalt gott. Precis som min gode vän Montell. Tidigare år har vi haft fina glögg-seanser. Normalt tar han sig inte ens från spisen eftersom det hela tiden tar slut i glasen och ny glögg måste värmas. Plus att hans värsta fasa är att det ska börja koka i kastrullen. Då försvinner nämligen alkoholen. :)

Notera att jag högtiden till ära skrivit texthelvetet i rött.

Så God Jul tragge-människor....

Nu jävlar ska poletterna in

I have registered to play in the PokerStars World Blogger Championship of Online Poker!

The WBCOOP is an online Poker tournament open to all Bloggers.

Registration code: 859772

Lokalvårdare för en dag

...
Just nu är jag sysselsätt med något av det värsta jag vet. Näst efter nageltortyr där man sticker in saker under nagelbanden. Nu tror ni säkert att jag menar skriva blogg. Men icke. Det gör jag för att det är kul. Nämligen att sitta i telefon-kö. Estimerad väntetid är 10 minuter, vilket mer än väl täcker hur lång tid det tar för mig att skriva ner det lilla ointressanta jag har på hjärtat.

Anledningen till att jag är vaken är att jag och Hasse ska ta tag i det där vi inte orkade i måndags. Att plocka in alla saker i lokalen igen samt allmän uppstädning. Vaktmästarkillen har lovat att se till att förrådsdörren står på vid gavel. Måtte han hålla sin del nu när man blivit uppjagad innan tuppen.

Senare ikväll är det premiär av div.3 på squashen. Jag har ju förutspått vinst så kvällens match kommer väl bli en bra indikation huruvida min målsättning är rimlig. Återkommer med resultat.

Vidare har jag, efter tips från Stoffe, börjat se på den några år gamla tv-serien Arrested development. Jag har alltid trott det varit någonting i stil med CSI med tanke på första delen i seriens namn. Mycket riktigt är det en person arresterad. Men där stannar oxå likheterna med någon kriminal-serie. Serien handlar om Michael, som på egen hand blir tvungen att ta över familjeföretaget när pappan åker i fängelse för ekonomisk brottslighet. En högst lustig serie även om jag bara sett ett par avsnitt. Har feeling för att jag kommer tycka om den riktigt mycket.



Flera skådisar jag känner igen är med i rollbesättningen. Rättare sagt 2 st. Bägge var med i Juno. Den ena är han som spelade grabben som gjorde Juno gravid, Paulie Bleeker. Den andra är han som spelade den tilltänkta adoptivpappan.

Apropå tv-serier. Dexter är så otroligt spännande nu att jag inte begriper hur man klarar av att INTE se den. Serien tappade i ett par avsnitt och blev för snäll. Antagligen för att den numer körs tidig kväll på en vanlig nätverkskanal till skillnad mot förut när den gick på kabel-tv och mycket senare på kvällen. Fast dom har väl insett att seriens storhet ligger i att spela på gränsen till vad tittarna orkar med att se. Jag tänkte skriva på gränsen till vad som är socialt acceptabelt men den gränsen är sprängd för länge sedan.

Cal...cu...tta

...
En stilla undran. Går det inte att göra en sås utan att ha grädde eller creme fraiche som bas? Provade nämligen nyss att göra en currysås med 2dl lättmjölk samt 1dl vatten som bas. Den blev så delikat att jag hällde ut den i slasken och åt kycklingen med ketchup istället.

Möjligen kan jag haft i för mycket curry. Ska prova med creme fraiche någon annan dag och se om slutresultatet blir tillfredställande. Bäst blir det nog om jag fraktar hit en livs levande indier. Då blir det nog fart på grejorna.

Minkpälsar säljes!!

...
Våran pokerlokal börjar äntligen bli klar för användning igen efter vattenskadan. Hela golvet blev inte skadat så enbart hälften behövde bytas. Det har medfört att det "gamla" golvet skiftar i nyans från det nya. Dels på grund av att vattenskadan så smått inkräktar på området närmast det nylagda golvet, och dels på grund av att mattan är lite smutsig sen förut.

Pratade med fastighetsbolaget idag. Tjejen var supertrevlig och väldigt tillmötesgående. Dom kommer antagligen stå för en mattvätt på den gamla delen. Dessutom har det inte varit några problem att få reducerad hyra för den här perioden etc etc. Vi har inte kunnat få bättre behandling.

Eftersom vi alla var bortresta när vattenskadan skedde var dom tvungen att magasinera våra saker för att kunna komma igång med saneringen. Grejorna har varit totalt otillgängliga fram till nu, även fast dom bara stått innanför en förrådsdörr 1 meter från vår ingång. Flera viktiga saker slank med i magasineringen. Min dammsugare (ej kunnat dammsuga hemma utan har fått sopa), mitt favoritskärp samt gitarren till mitt Xbox360.

Lustigt nog har ingen varit in i det där förrådet på väldigt länge. Hur vet jag det? Jo på 80-talet låg det en klädbutik som hette "Alf Westins" i samma kvarter. Butiken var i 2 plan. Övre plan på marknivå där HTH kök idag ligger och källardelen i vår lokal. Därför fanns det i förrådet säkert hundra oanvända jackor. Både pälsar och figursydda skinnhistorier. Plus 2 kartonger med riktigt rejält omoderna damtrosor. Mamelucker deluxe. Så om någon känner sig sugen på att köpa grisen i säcken är det bara att hojta till. Jag menar, hur ful kan jackorna vara? Dom kostade enligt prislapparna cirka 2.000 för 20 år sedan. Det måste alltså vara riktigt exklusiva kreationer.

För att få ordning på lokalen lite pronto ska vi imorgon ha operation dagsverke. Eller operation eftermiddagsverke snarare. Tony har redan börjat klaga på att han kanske inte kommer vara vaken förrän framåt kvällen. Vaktmästaren som ska låsa upp förrådet slutar kl 16. Så allting måste ske innan det. Återkommer med rapport kring hur mycket som egentligen blev gjort.

-------------------------------------------------------------------------------------------------

Spelade superbra squash tidigare idag och vann med övertygande 5-0 mot en kille som spelade fiffigt och klurigt. Jag fick lite gratispoäng på min serve samt på mina korta bollar. I övrigt var det jättefint spel och många långa jobbiga dueller.

Vila imorgon och sen på onsdag börjar nya serien. Sticker ut hakan lite och säger att vi antagligen går upp till tvåan direkt. Då måste vi komma topp två. Så länge min lagkamrat inte slår sönder sitt nya racket bör det kunna gå. Han har nämligen spelat som en dröm ända sedan han inhandlade det. Själv spelar jag väldigt bra och det känns som sviterna av förlusterna mot alla dom där duktiga spelarna senaste stegarna har tagit mitt spel till en ny nivå. Lägg därtill nykterhet i 2 veckor och någorlunda nyttig kost så har ni stavat ordet sylvass.

-------------------------------------------------------------------------------------------------

Nu har jag precis skrivit mitt tråkigaste blogginlägg någonsin. Inte roligt. Inte bittert. Säkert heller inte intressant. Förlåt för det. I fortsättningen kommer jag välja tystnad när jag har så här trista saker att berätta.

Så för att avsluta med stil bjuder jag på en rolig historia jag fick som sms för ett tag sedan.

En mörkhyad kommer in på en bar och har en papegoja på axeln. Han går fram till baren för att beställa.
- Vart har du köpt den där, frågar bartendern
- i Afrika, svarar papegojan

Jag brukar inte gilla den här typen av historier men när jag fick det här sms:et skrattade jag av och till hela dagen. Trots att jag egentligen borde gråtit över min trassliga vardag.

MMM - MåndagMorgonMusik

...
Osså en sång jag på slutet fastnat för..

Geraldine med den skotska gruppen Glasvegas. Försökte få HedersGurra att youtuba den tidigare idag, men det verkade inte vara något som intresserade hans känsliga musiköra...

Gadus morhua

...
I mina ögon finns det två typer av torsk. Den ena är en person som på något vis ligger back på spel eller idrott. Den andra är en fisk som förvaras i frysen.

Den senare har jag ikväll tillrett på sämsta möjliga vis. Den blev nästan äckligare än sist. Jag kokade den och åt den utan tillbehör. Såvida inte den råa potatisen jag tuggade på under tillagningen räknas. För att sätta lite smak på tråk-fisken hade jag i allehanda kryddor. Citronsaft, örtsalt, citronpeppar och salt. Det hjälper föga med kryddor när fisken är halvt rå kan jag meddela. Fattar inte varför heller. På paketet står det klart och tydligt att det ska sjuda i 4-6 minuter. Jag chansade inte utan lät den puttra i goda 10 minuter. Plus att jag skar upp den i mindre bitar oxå.

Haha, vilken idiot jag är. I just detta ögonblick slog det mig på vilket sätt jag brustit i förberedelserna. Anvisningarna på förpackningen förutsätter ju att fiskblocket är tinat. Vilket det inte var. Bara tillräckligt för att jag skulle kunna dela upp det i mindre bitar. Ja där har ni en anledning god som någon att hålla sig borta från hemlagad mat. Det är alltså 2-0 till torskfilén i matchen mot mig.

Alla fall ingår torskdieten i någon form av hälsoplan för årets sista dagar. Jag försöker att undvika onyttigheter så långt det går. I synnerhet de dagar jag inte spelat squash. Problemet jag stött på stavas A-l-l-a-d-i-n-a-s-k. Den fick jag i 30 årspresent av Zeke och i brist på andra smaskigheter går jag och snyltar i den titt som tätt. Idag var det bara äckliga praliner kvar i översta lagret. Ni vet dom som alltid blir kvar. Romrussin, körsbärslikör och trillingnöt. Nöden har ingen lag. Översta lagret lyftes bort och några godare praliner intogs. Sedan tillbaka med översta lagret igen så att nästa gästs valmöjligheter begränsas. Precis som i den gamla goda tv-reklamen.

Tidigare idag såg jag 2 filmer. Once och Burn after reading. Två väldigt olika filmer. Den första en dramafilm om 2 levnadsöden och hur deras gemensamma musikintresse gör en fattig vardag i Irland lite lättare. Filmen är en lågbudgetproduktion och stoltserar inte med några kända namn. Han som spelade huvudrollen är tydligen, precis som karaktären i filmen, gatumusiker. Stora delar av filmen innehåller musik och allting känns äkta. Ska kolla om det finns något soundtrack. Några av låtarna var bra. En bra dramafilm helt enkelt. I mina ögon en svag fyra och mycket sevärd.

Burn after reading har jag sett fram emot att se ganska länge. Hade redan på förhand bestämt mig för att jag kommer älska den. Vilket jag inte riktigt gjorde. Även fast storyn borde tilltala mig. Karaktärerna vävs samman med varandra på ett mycket fyndigt sätt. Dessutom var Brad Pitt störtskön som levnadsglad gyminstruktör. Han såg sådär riktigt korkad ut som bara ett fåtal gör. John Malkovich gjorde även han en bra roll. Plus CIA-chefen som verkligen imponerade genom att helt känslokallt prata om lik och död som om det gällde ihjälslagna flugor. Trots allt detta var det något som inte klickade. Ibland får jag för mig att jag inte kan gilla filmer lika mycket när jag ser dom liggandes i sängen med datorn på knäet. Men det tror jag inte stämmer. Däremot var jag lite trött när jag såg den och kanske inte var så mottaglig som jag kunde ha varit. Jag tycker inte den var dålig. Fortfarande klart sevärd och en stark trea.

Undrar om det var full aktivitet på Skepparn ikväll? Dans på borden och en klappkanon karaoke-värd? :)

G-natt

Foureyes

...
Vilken humor. Ser på "Burn after reading" och en karaktär i filmen har anmält sig till en dating-sajt i jakt på en kille. Hon söker en kille med humor men dessvärre framstår alla som förlorare.

Brad Pitt pekar på en av kandidaterna och säger att han kanske inte är en förlorare.

Hon: Ser han ut att ha humor?
Han: Det ser ut som hans optiker har ganska mycket humor

Kort sagt, han hade inte dom minsta och elegantaste glasögonen på marknaden.

Skrattar bäst som skrattar sist....

...
Ni var nog några stycken i helgen som glada i hågen läppjade på era pilsner och lite nedlåtande tänkte på vilken tråkhelg jag har. När ni läser detta skrattar ni nog inte lika gott. Inte alls hoppas jag.

Tänkte hålla mig från alkohol-drickning fram till helgen innan jul. Sedan blir det full fart fram till o med nyår. Efter blir det, liksom förra året, nyktert fram till Nordic Light i mitten av februari. Jag längtar redan till att se hur mitt squashspel kommer utvecklas med nästan 6 nyktra veckor i kroppen.

Efter eftermiddagens squash var jag på familjemiddag. Det är alltid god mat när det vankas mat hos pappa. Idag var det särskilt gott. En förrätt med baconlindad sparris och pilgrimsmusslor. Antagligen rätt nyttig oxå. Sedan blev det helstekt entrecote med murkelsås och hasselbackspotatis. Det är ingenting man svänger ihop i en handvändning hemmavid.

Resterande del av kvällen har spenderats spelandes poker. Det gick okej och för första gången på decennier fick jag en royal flush. Inte blev det sämre att jag fick all-in spel mot två stycken. En hade fyrtal och den andra topp-kåk. Lite surt att det inte finns någon bad beat jackpot på sidan jag spelar. Isåfall hade jag tagit 25% av jackpotten, vilket normalt skulle innebära mellan €1.000 till €2.000.

Jag vill oxå passa på att välkomna 650.000 amerikaner till min vardag. En arbetslös vardag. Det är nämligen så många som fått sparken i november. Man undrar hur världen ska kunna klara sig med tanke på vilka sjuka effekter den här lågkonjunkturen verkar ge. Amerikanska bilföretag får tex låna cirka 17 miljarder dollar av staten. Och det är bara en tillfällig lösning fram till Obama tagit över helt och hållet, då nya räddningspaket kan diskuteras. Det känns som dom här företagen har samma usla kreditvärdighet som mig.

-------------------------------------------------------------------------------------------------

- Grattis till Marcus Chamat som nästan vann biljard-eurotouren i Spanien. Han torskade finalen mot holländaren Nils Feijen. En duktig spelare han normalt brukar slå. Vid ställningen 0-1 var det tre bollar kvar på bordet och dom låg busenkelt. Då kixade Chamat och istället för 1-1 blev det 0-2. Fick ett sms där han sa att han efter den där kixen blev nervös och inte alls kom in i matchen.

Kul att höra ett erkänt vinnar-psyke erkänna att det finns nervositet. Tycker jämt att idrottsmän förnekar den blotta existensen av nerver och istället skyller på andra patetiska saker. Nervositet är något som ingen idrottsman slipper undan. Det gäller att hantera den på ett bra sätt och lyckas vända den till något positivt. Men att förneka den är bara löjligt.

Fredags-svammel

...
Jag har två saker på hjärtat. Eller rättare sagt tre ifall ni vill veta att jag vann dagens squash-match med övertygande 5-0 i set. Heja mig!

1) Jag spelade poker tidigare på ett lånat konto. En av reguljärerna har börjat jaga ner mig i var och varannan pott. Varför har jag inte kunnat räkna ut. Det borde finnas lättare spelare att försöka slakta. Idag kom svaret.

Gurra skrev på msn att
"hälsa gurken att XXX är inne och spelar nu... han hatar mig så mycket att han stoppar in med vad som helst"
Det var alltså Gurra som retat gallfeber på karln från samma konto jag spelar från. Det ska jag försöka dra nytta av.

2) Ser i detta nu på Extra Extra med Måns Möller på trean. Det är två lag. Varje lag har en gästdeltagare och två komiker. I det ena laget är gästdeltagaren Bea Szenfeld. För det första har jag inte en susning om vem hon är. För det andra har hon inte sagt ett enda ord under programmets första halva. Pardon my french men är inte tanken litegrann att gästdeltagaren ska förmedla lustigheter som får tittarna att skratta, vilket i förlängningen säljer reklam.

Dom hade lika gärna kunnat bjuda in en vandrande pinne. Underhållningsvärdet hade varit lika stort. Eller förresten. Dom lilla liven är förjävla lustiga.

3) Extrasak. På spåret håller klassen år efter år. Imponerande. Sådan simpel programidé, men sånt underbart program. Och ja, jag har fyllt 30.......

PS. Såg en tv-serie häromdagen där ena personen tackade för sig genom att använda ordet "Toodles...". Fulare hejdå-ord får man söka i dussintals galaxer efter. DS

Hum hum hum...

...
Det finns några känslor man aldrig kan bli less på. En av dom är att vinna. Jag tror faktiskt inte det är möjligt att vinna så mycket att man en dag utbrister:
"Äh va fan, nu har jag vunnit i princip konstant i flera år. Jag tror jag skulle vilja prova att torska lite istället".

Dagens vinst skedde på squashbanan. 4-1 i set till dom goda. Det var inget vidare spel och trots att jag kände mig mer spelsugen än på länge presterade jag inga stordåd. Tror det möjligen var förra veckans sjukdom som kanske satt sina spår. Nu hade jag tänkt vara nykter fram till julhelgen och jag hoppas innerligt att det leder till en högre energinivå framöver. När jag var nykter i 6 veckor i början av året kände jag mig så lätt att det kändes som jag promenerade med fötterna cirka 5cm ovanför mark.

Efter jag var klar och hade duschat dröjde jag mig kvar en stund för att titta på några set i en annan match som pågick. Första set var ganska jämnt och det syntes att båda väldigt gärna ville vinna. När setet var färdigt nämnde jag till den ena spelaren att det var en underhållande match.
Han svarade:
"Nja det är inget vidare spel"
"Jag struntar väl i spel. Det är kokning jag vill se och jag ser enorm potential i den här matchen"
Vilket han var tvungen att hålla med om. Tyvärr dog matchen ut litegrann och det var inte ens nära att något racket slogs sönder.

Normalt efter squashen brukar jag svänga förbi Max eller McD och handla något riktigt onyttigt, eftersom jag lever i tron att efter man tränat är det okej att äta vad som helst eftersom förbränningen ligger på topp. Då jag inte minskat i vikt under hösten måste nya grepp provas. Jag åkte istället hem, lagade en förhållandevis nyttig måltid och belönade mig istället med efterrätt. Två chokladbitar ur en aladdin-ask, 1 avocado, en ask gröna vindruvor samt en julmust på burk. Tror inte det kan vara sämre än att sätta ansiktet rätt i ett skrovmål åtminstone.

Dagens mest deprimerade person kan vara Hasse B som ligger hemma i magsjuka. Många kommentarer har man hört under dagen. Ett axplock:

Jag undrade om han hade feber
"Jag måste ha över 40 grader. Man vill bara att det här livet ska ta slut"

"Jag har kramp i båda vaderna"
"Det är slut med mig"
"När Linda var magsjuk tog jag minsann hand om henne. Men nu när jag är sjuk är det ingen som pysslar om mig. Jag får ligga ensam"
"Jag har ringt ambulans, vet inte om jag kommer överleva detta"

Jag tyckte han lät konstig i telefon, som om han tuggade på något. Så jag frågade om han åt mat:
"Mat!!! Är du helt dum i huvudet eller!"

Nämnde att han borde få i sig ett glas Resorb (vätskeersättning), ett glas Samarin samt att det antagligen vore bra om han tog en liten liten Gammeldansk. Precis efter jag uttalat ordet gammeldansk hör man:
*köjning* "Åhhh nej... Hejdå hejdå" *ny köjning*
Inget vidare sug efter sprit vad det verkade.....

Hörde att HedersGurra pratat med honom oxå och sagt att det kanske var lika bra att han talade om sina lösenord på pokersiterna. Ifall han skulle kola kunde det vara dumt att låta pengarna gå till spillo.

Han kan kanske om möjligt vara ännu mer bekymrad än mig vid krasslighet. Både Rille o Lise bör kunna intyga min ångest när jag i slutet av förra veckan praktiskt taget bokade in min egen begravning, samt vankade av och an i svår beslutsångest angående ifall jag skulle åka upp på akuten eller inte.

Rise and shine....

...
Vilken kokning.

Jag ställde klockan på 12:00 eftersom jag räknat ut att det är den absolut senaste tidpunkt jag måste kliva upp för att hinna äta 2 måltider samt tvätta innan squashen 16:30. Så när alarmet ringde var jag riktigt trött. Sådär att det bara var grus i ögonen. Men vad kan man göra förutom att ta tjuren vid hornen och masa sig upp. Sagt och gjort, jag gick ner i tvättstugan direkt och planerade sedan att äta en snabb frukost och efter det ta en 2 timmars tupplur.

Men döm om min förvåning när jag kommer upp och upptäcker att klockskrället är 09:10! Det var inte alarmet som ringde. Det var Hasse som ville ha en morgonkonversation med någon. Lustigt att välja mig som kanske svarar den tidiga stunden 1 gång på 10. I bästa fall.

Jaja nu är det tvättat och klart och läge för en soffliggning.

Adios.....

Carlito Brigante

...
Carlito's Way gick tidigare ikväll på sexan. Vilken fantastisk film det är. Gillar den mer än Scarface eftersom Carlito Brigante framstår som en egentligen god människa, men som från sin uppväxt och framåt motvilligt dragits in i massa skit. Det finns på något sätt hopp för honom samtidigt som man är väl medveten om att det kommer sluta i moll. Plus att jag alltid gillar filmer med en berättarröst, vilket i den här filmen stundtals görs av Pacino själv. Slutet är även det fantastiskt. Världens jakt genom Central Station och när man precis tror han fixar det kommer.............

Sexan försökte förstöra filmen så mycket som möjligt genom att införa den amerikanska metoden att ha reklampauser. Alltså jättemånga pauser men i gengäld lite kortare varje gång. Mycket irriterande.

För övrigt har jag o Zeke haft bolagsmöte halva kvällen. Rätt produktivt om jag får säga det själv och vi har kommit fram till några saker som ska testas efter nyår. Blir mycket intressant. Mötet var hemma hos mig och som den fenomenala värd jag är bjöd jag på mat innan vi satte igång. Zeke går på Atkins-diet och får tydligen äta 5g kolhydrater i veckan (typ en vindruva). Inte ens det kunde stoppa mig. Mitt skafferi står redo för alla typer av utmaningar. Kokt torsk med fräst lök och musslor blev lösningen. Kan meddela att det låter mycket godare än det var. Det måste blivit något strul med fisken för den blev hård plus att den inte blev sådär vit som jag minns att den ska bli. Det kan inte heller berott på att jag kokat den för kort tid, för på paketet pratades det om 4-6 minuter och jag måste haft den igång minst 10 minuter.

Så den som vill vara mig för en dag kan ikläda sig brillor, hyra Carlito's Way och pausa var 16:e minut, och till filmen äta torskfilé med smak av skosula.

LVN

...


Låt oss alla slå ett slag för den här fina instansen. Landstinget Västernorrland. En effektiv administrativ avdelning som ser till att vårdpengarna stannar på byråkrati-nivå istället för att nå ända fram till patienten.

Ringde nyss och försökte boka en tid för hälsoundersökning. Kom fram till en telefonist som kopplade mig vidare till tidsbokningen. Fast där lät meddelas att det var fullt i kön. Det fanns ingen möjlighet till återuppringning, och så snart det upplystes att ifall det gällde akut vård skulle jag ringa 112, fick jag luren.

Ringde då upp telefonisten igen och frågade hur detta var möjligt. Hon svarade att det var fullt i kön, varpå jag undrade hur det kan bli fullt i en telefonkö. Det är inte som att visst många människor står i ett rum med begränsad yta, där man verkligen inte kan klämma in en person till. Låt oss fundera på hur många människor det egentligen kan vara i kön. Jag gissar på max 50st och det är säkert lite i överkant. Det är ett ganska imponerande telefonsystem dom har upphandlat ifall det inte klarar av att sätta 50 st i kö.

Så jag antar att jag inget annat kan göra än att ruttna bort här hemma. Alternativt uppsöka min goda vän akutmottagningen för att ytterligare en gång bli gjord till åtlöje....

Gargamel....

Vad skådar mitt norra öga..?

...
Vilket öga man har för detaljer.

Ser i detta nu på 6:an. Det är första avsnittet av Miami Vice. Don Johnson står och pratar med en kille som jag direkt ser att det är en ung version av han som spelar distriktsåklagaren i Dexter, Miguel Prado.

Mycket riktigt. Efter en stunds imdb:ande kryper sanningen fram. Jimmy Smitts heter han och det verkar även varit hans allra första tv-roll. Good old Gurken må ha synfel, men detaljnäsan lurar ni mig inte på.

När jag pluggade brukade mina lägenhetskamrater i tid och otid göra sig lustig över att jag blandade ihop olika skådisar med varandra. Nu är det alltså officiellt slut på dom tiderna. Ni kan fortsättningsvis kalla mig för Hawkeye. Precis som Alan Aldas karaktär i M.A.S.H. Han var törstig oxå så det passar hur bra som helst. :)

Kontrollen blinkar RÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖD

...
I november spelade jag bara en stegmatch på squashen, och det mot den där killen som inte ens vet hur man gör för att slå ett dåligt slag. Hade en till match inbokad i lördags eftermiddag. Men eftersom jag var i Västerås då kan jag inte riktigt begripa hur jag tänkte när jag godtog datum-förslaget.

Hursomhelst trodde jag att jag ändå skulle stanna kvar i min grupp eftersom en av spelarna inte hade spelat någon match fram till i torsdags. Men vad möts man av. Jo, karln har lyckats veva en match under sluttimmarna och passerade mig precis. Så nu är det ner från den svarta stegen och tillbaks till den röda. Som hämnd ska jag försöka vinna alla matcher i raka set. Om inte annat ska jag spela alla matcher. Då får man nämligen några bonuspoäng med sig till månaden efteråt, vilket kan vara välbehövligt för att fixa en uppgång.

Grrrrrrrrrrrrr

Body in motion

...
Tidigare idag var jag och Montell och åt en sallad på den där nya hälskostbaren vid Hemköp. Body in Motion är namnet och det serveras uteslutande nyttiga rätter. Jag provade en kycklingsallad. Den var otroligt fräsch och innehöll lite annorlunda ingredienser. Pinjenötter bla. Prova och se för er själva.

Vi diskuterade huruvida stället kommer gå bra eller om det blir pipsvängen. Jag tror på pipsvängen faktiskt. Trots att maten är suverän. Är inte övertygad om att en bondhåla som sundsvall är redo för ett sådant nytänkande och modernt ställe. Plus att läget inte är det bästa. Det borde ligga i anslutning till ett gym eller nåt. Montell var mer inne på att det kommer överleva. Time will tell.