...
Det var några dagar sedan jag skrev något. Närmare bestämt sen i söndags. Precis innan lucia-cupen i squash. Jag var taggad till tänderna. Hur slutade det. Jo, att jag sitter här med en halvt bruten fot.
Vi spolar tillbaka bandet litegrann. Luciacupen var ett trevligt arrangemang. 16 startande och alla skulle möta varandra i 1 set. Det var hcp efter skicklighetsnivå och jag rankades i mitten. Första matchen gick som smort och jag vann bekvämt med 11-6. Kände mig alert och var grymt sugen på att prestera bra. I nästa match fick jag möta en av de bättre spelarna. Det var då det hände. Under matchens andra boll trodde jag att han skulle slå en stoppboll. Tog några steg framåt bara för att mötas av att han lägger en hög, lång boll istället. Var då tvungen att backa tillbaka och blev av denna manöver disorienterad och kom närmare väggen än jag trodde. När jag tryckte till med högerfoten för att komma rätt till bollen hade jag halva foten mot väggen, och tyngden gjorde att jag vek kroppsvikten över min egen fot. Blev liggande som en fläck på golvet och det kändes som foten var bruten.
Avbröt matchen och la en kylpåse på foten. Efter en stund kändes det bättre och även om jag inte hade full rörlighet kunde jag hjälpligt ta mig fram på banan. Bestämde mig för att spela klart mina matcher. Det skulle senare visa sig vara ett mycket dumt beslut. Att spela 15 set är otroligt jobbigt. För alla utom mig. Eftersom jag rörde mig begränsat blev jag inte lika ansträngd fysiskt som alla andra.
Vad som blev ansträngt för mig var min fot. När jag vaknade dagen efter kändes det som den var bruten. Kunde knappt gå. Nu, 2 dagar senare, börjar det gå till sig och jag estimerar att jag bör kunna gå obehindrat på julafton. Kanske tidigare.
Synd på en rolig turnering. Slutade 8:a trots min skada, men det hade varit roligt att se hur man slutat om man kunnat spela för fullt. Revansch 2009 månne?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar