Om alternativ till Klarna

Jag är en människa som inte riktigt tänker som andra. Min akademiska bakgrund och förhållandevis goda affärssinne spinner ofta iväg kring vardagliga situationer, och ger upphov till en massa helt ogenomförbara affärsidéer. Men som roar mig någonting oerhört.

I fredags på lunchen fick jag en sådan idé när jag såg servitrisen stå och bläddra bland några lappar. Som visade sig vara den krogens sortiment av obetalda notor. Spännvidden bland de som stod i skuld var allt från pålitliga hedersknyfflar till mindre respekterade figurer, vars skuld inte skulle köpas upp av tredje part för ens 10 öre per krona.

Trots att jag det senaste decenniet spenderat ett respektabelt antal timmar bland stadens vattenhål, har jag fortfarande aldrig gjort en nota på en krog. Mestadels beroende på att jag har obegränsat med pengar noll förståelse för hur man för fram frågan på ett sätt som är trovärdigt och inte alltför förnedrande. Har man inga pengar så har man inga pengar, och en ihopljugen förklaring om att man råkade använda plånboken istället för Dagbladet som fnöske till kakelugnen, kommer inte att låta trovärdig.

Men i verkligheten fungerar det inte så. De flesta som frågar om en nota ingår en tyst överenskommelse med bartendern. Personen bakom baren förstår att kunden inte har några pengar, och går i god för personen utan att behöva få en bekräftelse på hur det faktiskt ligger till. Medan ett fåtal personer kanske faktiskt har tappat plånboken eller kört pengarna i dokumentförstöraren, och får anses tillhöra gruppen av "notörer" att lita på.

Sedan gäller ju en nota bara på just den krogen. Vilket gör det lite trist när tankarna på att gå vidare dyker upp. Då måste man antingen ha samma möjlighet där, eller vänta några år till min affärsidé är realiserad.

Den heter Krogna och innebär att man kan samla alla sina krediter på en och samma nota. En revolution för den som är luspank och börjar få träsmak i baken.

Next big thing?

Hamnhäng och kräftfärg

Den här helgen både inledde jag och avslutade min båtsäsong. Inledde med en fördrink på fredag och avslutade med att sova på däck i morgonsolen på söndag morgon. Därav att jag är alldeles knallröd i ansiktet, har flagnat på armarna och troligen är den exakta definitionen av en golfbränna. 

Däremellan har det varit en fantastisk helg som sannerligen gått i flaskans tecken. Fredagen spenderades på Jacks med det gamla vanliga gänget, plus den nya spelare Malin som satt klorna i den kanske törstigaste familjemedlemmen Gavve. Efter lite mat och några öl fick vi tillökning i form av Jossans kompisar från Övik. Vi fann alla varandra rätt bra i ett gemensamt intresse för järn och resten av kvällen är höljd i en lagom tät dimma.

Temposvaga som Olle och Gavve är fick jag spendera lördagen som ensam representant för Sundsvall. Jag försvarade stans färger på ett sätt som förtjänar att få stadens nyckel överlämnad på silverfat av borgmästaren. Som jag krigade. Mot en strid ström av whisky, grogg och bubbel som normalt skulle skjutit mig i sank. Men inte den här gången och jag var nog starkast på den marina efterfesten som snarare borde döpts till pizzafesten. 

Trots räkmacka på Skatan och EM-final i fotboll var det däremot ingenting som kunde rädda mig igår. Otillräcklig sömn och 300 enheter alkohol skapar en alldeles speciellt typ av slagenhet och, trots att jag somnade direkt, var det oroliga sovtimmar natten mot måndag. Som borde övervakats av medicinsk apparatur och söt sjuksköterska. Men man får ta det onda med det goda. 

Nu laddar vi för gatufest och utanför från torget skrålas det "My, my, my, Delilah - Why, why, why, Delilah". Mitt fönster har i princip närkontakt med livebandets högtalare och enda sättet att få någon själaro är nog att blanda in sig själv i festligheterna. Återstår att se om det blir imorgon, på onsdag eller på torsdag. 

Tapas till Stevedore

Ännu en superhelg till ända. Himla trevligt. Allt ifrån min o Jossans fredags-tapas-AW till den mer välbesökta lördagen som började med skötsam födelsedagsfest hos Amanda, men som avslutades trassligare med shots och Bloody Mary.

Gårdagen. Not so much. Jag for fram och tillbaka och blev omhändertagen av olika konstellationer. Men nu börjar det gå till sig och jag börjar så smått längta till helgens äventyr i Gävle.

Då är det Interpool Open. För den oinvigde är det Sveriges största biljardtävling, som jag för övrigt var med och startade för några år sedan när jag fortfarande hade tillräckligt med tid för att engagera mig i projekt. Jag, Chamat och Jesse. Chamat hade idén att arrangera en tävling och tillsammans med mig och Jesse blev det faktiskt rätt lyckat. Tanken var att locka internationella stjärnor och göra det till en stor biljardfest. Vilket det blev. Och är. Många av vår tids stora spelare har besökt tävlingen.

En hel del kritik har levererats genom åren kring att de bästa spelarna alltid vinner alla pengar. Vilket stämmer. Och det går kanske att införa ett tuffare handicapsystem. En fin balansgång, för vid någon punkt blir det svårt att locka hit spelare. Sen tycker jag personligen att det är småpengar för att se några av de bästa i världen. Den dagen Tiger Woods besöker Sverige kommer det gladeligen finnas hur många golfare som helst villiga att betala skjortan av sig för att se honom spela, och ännu mer för att spela med honom. Skilda världar.

Hursomhelst tänkte jag sponsra vinnaren med min surt förvärvade anmälningsavgift. Vid sidan av tävlingen är det väldigt trevligt att mingla runt och träffa lite folk man inte sett på länge. Gävle var en gång mitt andra hem, men nu när jag blivit en working class hero går det längre och längre mellan besöken.

Ska även bli kul att se Montell tillbaka på biljardmattan. Det var trots allt med honom det började någon gång på 90-talet och jag tror att myggjagare fortfarande var moderna senast vi spelade en tävling tillsammans.

När det kommer till festligheterna är det oklart vad som händer. Så länge man är kvar i tävlingen kan det vara värt att hålla sig städad. Men jag vet att det är v75 i stan och att ett helg gäng pokerspelare från Borlänge kommer på besök och vill sprida sina miljoner på stadens etablissemang.

Vi avslutar med ordet "Stevedore". Uttalas stiv-e-dor och är slang för hamnarbetare. Kan det vara världens fulaste ord?

Horisontell söndag

Mina löften till trots blev det en liten sväng på stan igår, med små stopp både här och var, och som mynnade ut i att stänga Oscar. Det första jag hörde när jag klev in på Svenssons var insinuationer om att jag troligen förlorat en vadslagning om att gå ner i vikt. Vilket jag hade ett vagt minne av när jag blev påmind. Fast när jag och Hasse försökte bena ut detaljerna kom ingen av oss på varken insats, tredje person eller vadets exakta villkor.

På grund av gårdagens övningar har det inte varit någon hyperaktiv dag. Förutom intag av onyttig mat har jag sett exakt tio avsnitt av Californication. Nu är jag up to date och med tanke på hur mycket jag älskar karaktärerna och dialogen, är det otroligt att jag väntat så länge med att komma ikapp. Hank Moody är och förblir en legend. Även kul att Scott Michael Foster haft en framträdande roll. Trots min höga ålder skämstittade jag på Greek, där han praktiskt taget gjorde hela serien.

Kommande vecka blir ganska spännande för mig rent jobbmässigt. Det kan innebära mitt första rena in house copy-uppdrag. Vilket beroende på kundens budget kan blir mer eller mindre omfattande. Bara att hoppas att kunden vill köra en stor kampanj! Oavsett vilket ska det bli trevligt att få börja arbeta med renodlade reklamuppdrag.

Min utbildning är för övrigt klar om ganska precis en månad och det är rätt körigt den sista tiden. Vi fortsätter jobba på en uppgift som startade med att vi skapade tre koncept för en påhittad typ av mjölk, som innehåller så mycket näring att 33 cl täcker en människas hela dagsintag. Nästa dela av uppgiften är att göra en omfattande målgruppsanalys. Vår lärare föreslog att leva en dag som målgruppen.

Problemet är bara att mitt koncept riktar sig mot en målgrupp som regelbundet reser med flyg, tåg och buss. Aningen krångligt att leva sig in i den rollen, såvida jag inte hoppar på Östersundsexpressen imorgon bitti med de andra självmordsbenägna måndagspendlarna och scoutar utbudet i bistron.

Utifrån konceptet ska vi slutligen skapa en specifik kampanj i valfria medier och presentera lösningen på slutseminariet i Stockholm.

Jag har döpt min produkt till Instant och huvudbudskapet som ska genomsyra alla kampanjer är "Ditt nästa resmål". Nu gäller det bara att vara smart när det kommer till förpackning och val av media för att sy ihop en bra helhet.

Slutligen några sedvanliga ord om ångest. Ni vet det där söndagskonceptet som man inte riktigt kommer undan. En klok människa sa i somras att "bakfylleångest, det är bara en mental spärr som man måste ta sig över". Faktum är att det framstår som ganska logiskt ju mer jag tänker på det, även om det just då osade hybris. Söndagsångesten är bara en uppförstorad variant av min vardagliga ångest. Vilken jag på vardagar kan hålla full kontroll på. Tror att min sommarläxa i livs-skolan helt enkelt får bli att släppa min söndagsångest. Simple as that!

Svärmor i lågor

Om Jesus härdat ut lite längre hade jag kunnat se fram mot fler lediga dagar. Men nu gjorde han inte det och påskhelvetet lider mot sitt slut.

Det har varit en fullspäckad helg med besök hos pappa i fjällen, påskdryck i lördags och biljardtävling igår (jag vann, wohoo!).

Den här veckan kommer att gå fort misstänker jag. Jag har nämligen tusen saker på mitt bord. Förutom jobb har jag en synnerligen krånglig skoluppgift som ska lämnas in på fredag. Jag ska skriva ett filmmanus på temat "A girl, a guy and a gun". Luc Besson har tydligen sagt att det är de beståndsdelar man behöver för att skriva en bra film. Nu ska jag i och för sig inte skriva en hel film, utan "bara" 5 sidor manustext. Vilket är svårt nog när man inte har någon fantasi överhuvudtaget.

Men jag tänkte så här. Det blir inget "gun" i bemärkelsen pistol. Utan Gun som i namnet Gun. Tänk skolmatkärring / elak faster / tant som är allmänt trött på livet. Manuset går under arbetsnamnet "Svärmor i lågor" och Gun är då svärmodern. A girl and a guy är paret som ska besöka Gun över jul. Killen, vars namn ännu är obestämt, hatar sin svärmor över allt annat. Och hon honom. Vilket kanske kan bli upphov till ett festligt litet manuskript. Eller ett präkt-fiasko. Jag spelar ett högt spel och är inte säker på att det kommer sluta lyckligt.

Men det gjorde å andra sidan även Refaat El Sayed, och det löste sig bra för honom. Om bra definieras som ett konkursbo med 242 kr på kontot och två begagnade diesel-mercor.

Nog om det. Istället vill jag slå ett slag för Filip & Fredriks show på Tonhallen på lördag. Vår konstellation ska förära duon med ett besök. Mina förväntningar är rysligt höga och jag ser framför mig en fantastisk föreställning. I begreppet fantastisk föreställning ingår även ett trevligt krogligt efterspel. Lite av en helgardering kan man säga. Om showen sugen kanske inte krogen gör det. Och vice versa.

Produktiv vecka coming up!