tisdag 30 december 2008

Omröstning nummer 2

...


Så var då min andra omröstning till ända. Pöbelns åsikter har ventilerats. Av 26 röster landade 16st på yrket "Porrskådis i Östeuropa".

Det korrekta svaret är manager. Men det betrodda svaret var inte så snett ute. Det fanns nämligen en tid i hans liv då han var runt en del. Han fick inte betalt men behövde själv heller inte betala. Och det var inte i Östeuropa utan i norra Sverige. Hyfsade likheter alla fall. Det finns några fina minnen från fester i Gävle. Bayerska festen det där sjuka året när grannen skruvade ner kristallkronan kommer nog aldrig att glömmas. Vilket partaj. Mandlar och gymnaster samt bananformade cykeldäck. Själv tycker jag bilhandlare skulle passa perfekt. Vilket han varit. Fast det var pre-mustasch.... :)

På tal om manager representerar han sin bror Jonas som precis släppt sin första skiva "A weight off my mind".


Den har inte kommit till Sverige än men ska väl lanseras någon gång efter jul. Det är riktigt bra musik och jag vet att recensionerna nere i Dubai varit uteslutande positiva. Så titta gärna in på hans hemsida eller på hans myspace-sida.

söndag 28 december 2008

HedersGurra på is.....

...
Förra inlägget avslutades med att jag lovade beskriva vad som fick mig att andas hopp om livet. När jag på lördag eftermiddag kände mig aningen piggare packade jag upp datan för lite kontakt med omvärlden. Det första jag möts av efter att loggat in på Facebook är följande bild.


HedersGurra's idolstatus minskar inte direkt efter denna estetiska femetta. Jag skrattade i flera minuter trots att jag låg för döden. Notera handen som försöker dölja ansiktet. Inte blir det mindre roligt av att Gurra normalt är den som tar dom här bilderna man önskar inte existerade. What goes around comes around.

Fick nästan trä-fracken uppsydd

...
Annandagen hade stora planer för mig. Det var biljardtävling med rejäl uppslutning. Massor med unikum var anmälda och förhandstipset var att tävlingen inte kunde sluta på annat sätt än med klang och jubel.

Biljarden gick sådär. Jag flög i kvarten. Men viktigare än det var att jag för första gången på evigheter kände mig taggad. Stundtals spelade jag som jag brukade göra för några år sedan. Sådär lagomt bra att jag inte tar stryk av annat än duktiga spelare. Förhoppningsvis kan jag bygga vidare på den här positiva känslan. Isåfall ska jag definitivt börja tävla oftare.

Med drickningen var jag inte lika taggad. Fick i mig 3 öl på åtta timmar. Magen kändes inge vidare och det var verkligen helt omöjligt att få i mig mer. Fick ägna mig åt att stillsamt studera de andra och fundera på när min öl-häfta skulle släppa. Efter tävlingen gick jag, Mattis, Berka o Skägg-Lasse på Canton. Tänkte att lite mat skulle råda bot på min krasslighet. Det blev precis tvärtom. Åt några slevar av soppan och några få tuggor av buffén. Sedan var jag tvungen att tacka för mig och omgående lämna premisserna.

När jag kom ut hann jag precis fram till den intilliggande parkeringen innan jag kräktes som ett proffs. Allt skulle ut. Kände mig inte magsjuk trots vomeringen utan var hyfsat övertygad om att det handlade om magkatarr. Har tidigare fått vissa indikationer om att jag kan vara på väg mot det.

På BiteLine satt det ett riktigt bertlar-gäng anförda av kapten Montell. Donald, Hahn, Kristin, Hanna, Macke och Landell. Jag hade lovat att titta förbi där en sväng så efter parkerings-fiaskot stapplade jag mig den korta sträckan upp dit. Min plågade min till trots försöktes det med alla knep för att få ner mig i flaskan. Det mest idoga försöket stod Macke för. Han gick till baren och kom tillbaka med ett glas filmjölk och en 6:a Fernet. Det kan vara den mest omtänksamma "snälla börja dricka"-gåva jag någonsin fått. Tyvärr var jag alltför dålig att sprit inte var ett alternativ. La mig därför raklång på en soffa och jämrade mig. I ett gäng med sådan alkohol-halt brukar inga sympatier ges för jämmer. Men den här dagen var det precis tvärtom. Landell fixade till och med leverans av att par halsbränne-tabletter.

När läskarna vandrade vidare stapplade jag, mer sjuk än någonsin, vidare mot min bil. Dom där 3 ölen måste man väl förbrännit på 11 timmar? Var så sjuk att jag ändå inte brydde mig. Upp till OKQ8 för inhandlning av bananer, Coca-Cola samt ProViva. Sedan hem till soffan där jag exkluderat spy-promenaderna till muggen blev liggande i 36 timmar. Somna till, vakna, stappla till toan, spy, stappla till köket, fukta läpparna med Cola, stappla tillbaka till soffan. Det schemat körde jag regelbundet de första 12 timmarna.

När man är så sjukt som jag var får man perspektiv på livet och på vad som egentligen har betydelse. Det där som sägs om ljuset i tunneln är helt sant och jag hoppas ni alla slipper uppleva närkontakt med den andra sidan.

I nästa inlägg ska jag berätta vad som fick mig att andas hopp om livet.

X-mas day

...
Juldagen ägnades åt festligheter. Åkte rätt tidigt från Tällberg och fiskade upp Montell och Huge i Gävle. Väl hemma blev det glögg-seans i kombination med ombyte för att sedan transportera oss vidare till förfest hos Petri. Det var en småtrevlig tillställning i bästa julstämningsanda. Kände mig lite hängig så höll igen på drickat rätt mycket. Plus att det mestadels dracks vin, och om ni följt min blogg har ni läst om att det kan sluta med talsvårigheter.

Vi gick först på Stadshuset. Precis som förra året ångrar jag mig kraftigt. Jag trivs helt enkelt inte där. För mycket folk. För ungt folk. För hög musik samt för svårt att få beställa. En rolig sak hände där.

Macke har tidigare sagt att han inte tror på konceptet att bjuda på grogg. Inte heller vill han bli bjuden utan föredrar att stå för sitt eget dricka. Vilket är helt okej. Av någon anledning bestämde han sig för att bryta sina principer denna kväll. Med orden "det finns en fördel med att vara så kort som mig" gav han sig in i kön, kröp under de första leden för att några sekunder senare sticka upp näbben längst fram.

Efter ett par minuter kommer han med en bricka full med Rom&Cola. Precis när han är framme lyckas han få en knuff. Resultatet blir att en av groggarna hamnar i svajning. Någon försöker rädda det glaset. Tyvärr med motsatt effekt. Han lyckades istället välta ut alla dom andra glasen. Hela skiten for i golvet i en kakafoni av krossad is och krossat glas. Kvar blev ett glas innehållande en tiondels grogg, vilket Macke for omkring med en liten stund mumlandes att "det inte är guds mening att jag ska bjuda på grogg".

Resten av kvällen tillbringades runtomkring de bekanta bardiskarna på Oscar. Att ta det lugnt var inte längre aktuellt och det blev minttu-shots till höger och vänster. Tony och Gröning gjorde sitt bästa för att få en i golvet. Hursomhelst en mycket trevlig kväll där jag träffade mängder med personer jag inte sett på ett tag. Nästa år blir det garanterat inget stadshus....

onsdag 24 december 2008

God Jul

...
Tänkte bara passa på att önska er alla en riktigt God Jul.



Hoppas ni alla tar era plattfötter ut på krogen imorgon juldagen. Jag ska hämta upp Montell på stationen (tågstationen, inte polisstationen) imorgon och sedan styr norrlands törstigaste bil kosan mot Sundsvall.

Väl där blir det g-a-l-e-j på stadshuset.

Väl mött...

måndag 22 december 2008

Täck Leksand i aska....

...
Fick några frågeställningar besvarade idag.

Fråga: Vart åker man för att komplettera julhandlingen ifall man befinner sig i Tällberg?
Svar: Till Leksand.

Fråga: Kommer man hitta det man söker?
Svar: Definitivt inte

Fråga: Finns det överhuvudtaget någonting intressant att köpa där?
Svar: Ja.. Mängder av saker ifall ens passion är antikviteter, garn och dalahästar.

Sämre shopping har aldrig skådats. Det finns alltså inga affärskedjor som etablerat sig här. Inget H&M, MQ eller Brothers. Inte heller butiker som Duka eller Cervera. Det är bara att fetglömma att finna Nilson skor eller Din Sko. Det finns bara lokala tragiska småbutiker som säljer hemslöjdsattiraljer eller andra saker av motsvarande fånighetsgrad. Det är alltså ett spirande näringsliv ifall man är 200 år gammal.

Kände mig aningen lurad och sms:ade Tomas från Falun för att få berömma hans kära Dalarna lite, samt för att få nya shoppingtips till morgondagen. Han svarade:

"Ja missa inte Allans Sport bara. Dom har bra sortiment av ingenting samt hjärndöd ägare"

När jag senare över telefon frågade ifall Rättvik var bättre påstod han att det är SÄMRE. Om vi antar att det är sämre kan det knappast finnas några butiker alls. Antagligen ett öde torg med en take away-pizzeria utan sittplatser. Så dit kan vi inte åka.

Det blir att styra kosan mot Insjön. Clas Ohlsons högborg. Där ska det tydligen finnas gyllene shoppingmöjligheter. Återkommer med rapport. Förväntat pensionär/icke-pensionär ratio är 10:1. Antagligen även det mest välsandade stället i hela världen. Annars knäcks det lårbenshalsar i samma mängd som valnötter under julhelgen.

Holla....

söndag 21 december 2008

Tony Söderhäll Memorial

...
Biljardtävlingen blev precis det fiasko jag väntat mig. Flög i 2 raka. Den här förlust-vanan är jag inte riktigt van vid. Förr om åren kanske jag inte vann så många titlar men jag gick i princip alltid till slutspel i tävlingarna. Tyvärr kan jag inte heller skylla på otur då det var min egen klantighet allena som strulade till det.

Chamat tröstade min snabba sorti med orden: "Det är så man skäms. Torska i 2 raka. Det här slutspelet behöver någon som du. Som lättar upp stämningen lite".

Det var inte hela världen att jag bustade ur tävlingen för det hände så mycket annat som var roligt.

På tävlingar sanktionerade av Svenska Biljardförbundet får man inte dricka alkohol under match. Inte heller får man ta en bira i baren mellan matcherna. Eftersom biljardspelare är ett törstigt släkte fuskas det ständigt med reglerna. En klassiker är att gå in på någon närliggande pub och snabbt som blixten få någonting innanför västen. En annan klassiker är att ha öl & whiskey i bakluckan på bilen och vid tillfälle smita iväg för att lägga i parkeringspengar. :)

Inför första matchen beställde jag ett glas vatten. I väntan på att bartendern skulle ordna detta tittade jag mig omkring. I andra änden av baren står Erik med en kruka i handen och jag visste att han oxå precis skulle spela sin första match. Han påstod att det under den här tävlingen var okej att dricka, vilket bekräftades av tävlingsledaren. Nya order till bartendern: "Skit i vattnet. Spill upp en bira istället"

Inför min andra match stod jag återigen i baren och häckade. På min vänstra sida glider Maioli upp och beställer en latte. För er som inte känner honom bör nämnas att han är en sparsam person. Så pass sparsam att det inte är vanligt att se honom handla någonting överhuvudtaget. Därför var jag redan i lite små-koma av att se honom beställa. Latten levererades och tingade ett pris om 25 kr. Han räcker fram en 50-lapp och väljer sedan att GÅ IFRÅN VÄXELN. Jag sprang efter honom med pengarna och undrade hur detta var möjligt samt ifall han försökte ha ihjäl mig (genom hjärtfnurra av chocken). Den här incidenten framkallade många glada skratt och blir säkert en klassiker framöver.

Resten av kvällen ägnade jag åt att spela lagbiljard-matcher med Jesse. Tror inte det finns något lag i Sverige som slår oss på förhandlingsbordet. När matcherna väl kommer igång är det oftast bara en formalitet. Defilera in i mål liksom. Mycket riktigt. Spelade fyra matcher med Jesse igår och vann samtliga.

Senast jag var i Gävle fick vi igång Chamat o Rillis på en danstur. Den matchen var till 95% vunnen i förhand. Vi förhandlade fram sensationellt fördelaktiga villkor. Rillis kommentar efterår var något i stil med "Han är ju bland dom bästa i världen. Det är inte meningen att han ska missa bollar till höger och vänster". Stor underhållning att det var han som fick skulden oxå....

Chamat slår regelbundet alla topp-spelare i världen. Men i slutändan kan det vara jag o Jesse som ställer till mest problem för honom. Därför försökte vi få igång en match med honom och Snöret. Varannan stöt. Dom ville ge 1 före till 5 medan vi insisterade på 2 före till 5. Stoltheten segrade och matchen blev aldrig av.

-------------------------------------------------------------------------------------------------

Tävlingen spelades klart idag och det blev Chamat som tog hem titeln och förstapriset på 10.000 kr. Spektaklet avrundades med en minnesstund för Kritan där bla hans mamma höll ett fint litet tal.

Den här tävlingen blir årligen återkommande och ett vandringspris har instiftats. Förutom prispengarna var det även tavlor i pris. Håll i hatten vilka vederstyggliga konstverk. Jag har nog inget öga för konst men jag skulle bli skakad om inte vilken random dagisunge som helst skulle kunna göra det bättre.

Efter tävlingen var vi ett 20-tal original som avrundade helgen med lite kinamat på Lams Terass. Fantastiskt trevligt. Per Prim höll låda med gamla biljardhistorier. Chamat ville fira segern och erbjöd mig 500 kr om jag stannade kvar och tog några öl med honom. Berättade då om den numer gällande taxan. Instiftad av Tonke. För 5.000 kr följer man med utan krångel. För 2.000 kr ställer man upp men kräver även hämtning. För 1.300 kr blir det ingen affär. Då blir det nätpoker istället. Alltså kunde jag inte acceptera ett sånt skambud som 500... :)))))))

Jag har precis kommit till Tällberg och, tack vare min bakishet, redan bustat i turneringen som skulle ta mina platta fötter till Bahamas. Allting negativt har något positivt med sig. I det här fallet blev jag belönad med möjligheten till en tupplur. God afton....

lördag 20 december 2008

And off I go....

...
Så är det då dags för avfärd mot Gävle och första etappen i fira-jul-spektaklet. Biljardtävling i dagarna två och sedan vidare avfärd mot Tällberg.

Ska bara duscha och sedan packa ihop det sista. Det kan hända att det blir ett par öl efter tävlingen ikväll. Jesse Brodin är en berömd gammal skåpsupare och kommer säkert propsa för sprit. Josse och Annie, som är tillsammans med Huge numer, ska även dyka upp så det kan säkert bli någonting skoj. Förutsatt att min fot inte går i kras.

För jag har insett nu att något måste vara brutet. Konstant värk, fortfarande svullen och halvblå runt stora delar av underdelen. Till och med min far tittade lite snabbt på den igår och konstaterade att jag nog skulle behöva åka in och låta någon läkare titta på den. Samma pappa som i min ungdom trodde jag satt och gnällde över ont i armen som en ursäkt för att lindra att jag kom hem till middagen på tok för sent. Det skulle senare visa sig att min cykelolycka resulterat i en bruten arm och det blev gipspaket i flera veckor efter det. Ordet "leverage" har aldrig varit mer aktuellt. Att ha all förhandlingskraft alltså. Vilket jag hade då. Man kan säga att det var jag som hade alla trumfar på hand när jag kom hem från sjukhuset. Eller att jag satt på hela leken....

Fridens liljor....

fredag 19 december 2008

Bahamas, what are the odds?

...
För någon vecka sedan anmälde jag mig till WBCOOP (World Blog Championships Of Online Poker). Det är 8 kvalturneringar som vardera har 72 platser till finalen. Dessutom finns det 48 cash-priser i varje kval. Rätt okej priser för att vara en freeroll. Jag brukar aldrig spela freerolls. Inte ens i mina svåraste stunder. Det är helt enkelt inte värt mödan.

Det här har dock varit annorlunda. Plus att priserna varit lite bättre. Plus att jag tänkte man kunde få interntävla mot andra blogare (läs gurra, rille är för cool). Densamme Gurra är MIA (missing in action) och vågar tydligen inte ens försöka. Nåväl, jag fick min revansch i den interna tävlingen vi har på www.vetgirig.nu. Det är tomt-ligan och undertecknad vann med 5-4 efter att ha vänt en potentiell katastrofomgång genom att spika de 4 sista frågorna.

Har hittills spelat 2 kval. Ett i Omaha och ett i Omaha Hi/Lo. Texas NL kvalen orkar jag inte spela eftersom det blir fler deltagare plus att det spelet inte stimulerar mig så värst. Åtminstone inte i en freeroll. I första kvalet kom jag 46:a och säkrade min plats i finalen.

Så i nästa kval, Omaha Hi/Lo, var det bara att satsa för att vinna. Vilket jag nästan gjorde. Det här spelet är ganska roligt och det blir många sjuka potter. När man vill att en till ska åka ut blir det ideligen splittade potter. Jag kom 3:a alla fall och för det fick jag inköp i sunday warm-up och i sunday million. Vet inte om jag orkar spela dom på söndag, men eftersom jag ändå ska spela blogg-finalen så kanske dom slinker med oxå. Vinner jag bloggfinalen får jag sätta mina platta fötter på Bahamas och checka in på lyxiga Atlantis Hotel.

På lördag morgon åker jag till Gävle och spelar Tony Söderhäll Memorial (biljardtävling) för att sedan åka vidare till Tällberg på söndag. Det ska bli rätt skönt att få vila upp sig ett par dagar där. Kommer ändå ta med datan och spela lite online men förhoppningsvis blir det lite tid över till att läsa böcker oxå. Och äta god mat såklart. Samt Abouzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz en hel massa.

Jag lämnar er med ett stycke ur David Benefelds (amerikansk highstakes-spelare blog, där han råkar ut för en incident i världens längsta taxikö på McCallan Airport (Las Vegas):

"While standing in line, a boy that appeared to be no older than 5 threw a snowball at my leg. It was a very wet, sloppy, dirty snowball. He had a shit eating grin on his face as he did it. His parents payed him no heed. I secretly wished I could drop kick him into a giant puddle. I decided this would be a good time to practice meditation. I counted 23 breaths, nice, calm, delicious breaths that made me forget the cold and the sop soaking through my pant leg. At the beginning of breath 24, demon child struck again. Fortunately for him, his mother noticed, and was very apologetic. I secretly wished I could drop kick him into traffic. As I was imagining his look of fear as the taxi came barreling towards him, the greatest thing on the planet happened. Demon child slipped on some ice, fell on his face, and started crying. An evil grin crept across my face, the subdued satisfaction of justice in the world served."

onsdag 17 december 2008

Hemska jul

...
Det här blir mitt tredje raka ointressanta inlägg.

Julen är för mig en plåga. Ända sedan min mamma dog för 5 år sedan har december varit en emotionellt jobbig månad. Den här julen ska firas i Dalarna med pappa och min styvmor, samt med hennes ena barn&familj, plus min systerdotter och hennes pojkvän. Det kommer säkert bli jättetrevligt. Så trevligt som det kan bli. Men det blir ändå aldrig som förut. Mest för att jul förknippas med vanor och minnen från när man var liten. Saker som inte längre kan bli detsamma eftersom en deltagare saknas. Dessutom den person som i princip alla rutiner kretsade kring.

Saken blir inte bättre av att jag själv är inne i en högst jobbig period av mitt liv. Blir under julen ständigt påmind om att jag inte faller in i ramen för hur man ska vara. Varken familj eller barn. Har heller inga egna julrutiner. Därför kommer julen för mig att vara ett nödvändigt ont till den dagen jag hittar min egen familj och kan skapa rutiner för mina egna barn.

2004 spenderade jag julen i Las Vegas med en polare. Vi gick ut och åt en bit mat och drack ett par öl. Sedan spelade vi poker på Mirage hela natten. Det var tider det. Där behöver man inte ha någon ångest över att inte falla in i ramen. För bland dom som tillbringar julafton vid pokerborden i Vegas är ramen att vara precis som man är då. För sig själv, smådrucken och på polett-jakt. :)

Något som är roligt med julen är drickningen på juldagen och annandagen. Får se hur det blir med hemtransport från Dalarna på juldagen. Vet att det lätt kan bli sovmorgon och därmed försenad hemresa. Återkommer i ärendet.

Bjällerklang...

Poker-update

...
Har spelat ganska mycket poker under december.

Eftersom det inte direkt kryllar av jobb har jag inte varit direkt varit nära att få en hederlig anställning. I brist på annat har jag därför spelat en del.

Jag började ett omaha-projekt som verkligen stimulerade mig och fick mig att tänka positivt kring spelet igen. Det resulterade i 12 raka plusdagar. Vilket jag tror är rekord för mig. Tyvärr råkade jag nämna framgången för några personer. Han däruppe gjorde då som han brukar göra. Belönade mitt skvaller med ett nerslag av rang. Har backat ordentligt senaste 3 dagarna. Tillräckligt mycket för att 12 dagars vinster bra precis ska vara nollställda. Fast jag har spelat ganska många händer så min rakeback kommer bli helt okej. För tillfället är det min enda tröst.

Den som inte spelar kan inte riktigt förstå hur variansen påverkar en. Men om jag säger så här. Om jag uteslutande räknar all-in situationer kan jag beräkna mitt förväntade värde i varje situation. Görs den beräkningen på alla all-in händer jag spelat så kan ett förväntat totalt värde beräknas. Sedan kan man jämföra det med det verkliga resultatet. Har jag vunnit mer än det totala värdet har jag haft tur och fått mer än jag förtjänar. Vilket inte är fallet för mig. Jag ligger väldigt långt under mitt förväntade värde. Så långt att det är på gränsen till riktigt sjukt.

Fast som vanligt tycker man mest synd om sig själv så jag ska inte tråka ut er med flera klagomål. Det jag däremot ska göra i fortsättningen är att alltid säga att jag går jämnt upp. Alltför många gånger har jag fått smaka på förluster bara för att jag öppnat käften om att det råkat gå bra en tid. Man måste lära sig av läxorna. Even steven.....

Det positiva är att jag fått upp spelglädjen igen. Jag har faktiskt valt att göra det här och så länge jag inte skaffar ett vanligt jobb ska jag försöka göra det bästa av situationen. Vilket ska innefatta:

- Positiva tankegångar
- Inte berätta några resultat för någon
- Fokusera på att spela bra och inte på pengar. Spelar man bra tar resultatet hand om sig självt

That's it for now...

Lucia-cupen...

...
Det var några dagar sedan jag skrev något. Närmare bestämt sen i söndags. Precis innan lucia-cupen i squash. Jag var taggad till tänderna. Hur slutade det. Jo, att jag sitter här med en halvt bruten fot.

Vi spolar tillbaka bandet litegrann. Luciacupen var ett trevligt arrangemang. 16 startande och alla skulle möta varandra i 1 set. Det var hcp efter skicklighetsnivå och jag rankades i mitten. Första matchen gick som smort och jag vann bekvämt med 11-6. Kände mig alert och var grymt sugen på att prestera bra. I nästa match fick jag möta en av de bättre spelarna. Det var då det hände. Under matchens andra boll trodde jag att han skulle slå en stoppboll. Tog några steg framåt bara för att mötas av att han lägger en hög, lång boll istället. Var då tvungen att backa tillbaka och blev av denna manöver disorienterad och kom närmare väggen än jag trodde. När jag tryckte till med högerfoten för att komma rätt till bollen hade jag halva foten mot väggen, och tyngden gjorde att jag vek kroppsvikten över min egen fot. Blev liggande som en fläck på golvet och det kändes som foten var bruten.

Avbröt matchen och la en kylpåse på foten. Efter en stund kändes det bättre och även om jag inte hade full rörlighet kunde jag hjälpligt ta mig fram på banan. Bestämde mig för att spela klart mina matcher. Det skulle senare visa sig vara ett mycket dumt beslut. Att spela 15 set är otroligt jobbigt. För alla utom mig. Eftersom jag rörde mig begränsat blev jag inte lika ansträngd fysiskt som alla andra.

Vad som blev ansträngt för mig var min fot. När jag vaknade dagen efter kändes det som den var bruten. Kunde knappt gå. Nu, 2 dagar senare, börjar det gå till sig och jag estimerar att jag bör kunna gå obehindrat på julafton. Kanske tidigare.

Synd på en rolig turnering. Slutade 8:a trots min skada, men det hade varit roligt att se hur man slutat om man kunnat spela för fullt. Revansch 2009 månne?

söndag 14 december 2008

Early bird...

...
Här kommer rapport nr 1 från min aktivitetshelg. Alla aktiviteter utom spritdrickning är godkända och jag fick en bra start genom att kliva upp redan vid 11 i morse. Full av liv och glädje lagade jag frukost och funderade på hur jag på bästa sätt skulle kunna aktivera mig själv.

Valet föll på soffan och en liten tupplur. Som varade en stund. Vaknade till sporadiskt av telefonsamtal samt av tv-buller. En stund är olika för olika personer. För mig just idag var en stund ända fram till 18:30. Hur i helvete står det till i huvudet när man tar en tupplur på dryga 6,5 timmar. Som grädde på moset kände jag mig hur trott som helst, spelade ett litet pokerpass samt jobbade lite med affe-verksamheten, och somnade vid 23-rycket om i samma soffa och vaknade 02:10. Har precis avslutat ett litet pokerpass och funderar på vad jag ska göra fram till 14:00 då luciacupen i squashen börjar. Men eftersom jag tydligen lider av anti-insomnia är det väl bara att lägga till sig i soffan o sova fram till lunch.

Jag har aldrig spelat en squash-tävling i cupform. Dessutom ska det vara någon sorts hcp för att jämna ut förutsättningarna lite. Undrar hur det funkar? Är det som i biljard där alltid dom bästa spelarna vinner ändå eller är det som i golf där det är en gigantisk fördel att vara hög hcp:are. Återkommer med resultat.

Kommer inte trilla dit på söndags-bertling på Skepparn heller. Även om det hade varit roligt måste man någon gång hålla sina löften till sig själv. Fokus under december och januari ligger på fysiskt välmående samt viktminskning. Därför har jag tänkt vara totalt nykter under hela januari och halva februari. Sen går det inte att hålla sig längre. Då är det Nordic Light på kasinot och all hell breaks loose.

Later....

fredag 12 december 2008

X-mas spirit....

...
Julsånger kan man inte få för mycket av. Därför får ni en alternativ visa här. Den symboliserar på nåt sätt min känsla kring jul.



Jul är och förblir en högtid för dom lite yngre förmågorna. Samt för dom som står för utbudet istället för efterfrågan i julhandeln.

Det jag gillar mest med julen är antagligen glögg. Nu tänkte ni säkert "och det säger inte lite angående hur mycket han ogillar julen". Det är faktiskt precis vad det inte gör. Jag råkar nämligen tycka att glögg är fenomenalt gott. Precis som min gode vän Montell. Tidigare år har vi haft fina glögg-seanser. Normalt tar han sig inte ens från spisen eftersom det hela tiden tar slut i glasen och ny glögg måste värmas. Plus att hans värsta fasa är att det ska börja koka i kastrullen. Då försvinner nämligen alkoholen. :)

Notera att jag högtiden till ära skrivit texthelvetet i rött.

Så God Jul tragge-människor....

onsdag 10 december 2008

Nu jävlar ska poletterna in

Online Poker

I have registered to play in the PokerStars World Blogger Championship of Online Poker!

The WBCOOP is an online Poker tournament open to all Bloggers.

Registration code: 859772

Lokalvårdare för en dag

...
Just nu är jag sysselsätt med något av det värsta jag vet. Näst efter nageltortyr där man sticker in saker under nagelbanden. Nu tror ni säkert att jag menar skriva blogg. Men icke. Det gör jag för att det är kul. Nämligen att sitta i telefon-kö. Estimerad väntetid är 10 minuter, vilket mer än väl täcker hur lång tid det tar för mig att skriva ner det lilla ointressanta jag har på hjärtat.

Anledningen till att jag är vaken är att jag och Hasse ska ta tag i det där vi inte orkade i måndags. Att plocka in alla saker i lokalen igen samt allmän uppstädning. Vaktmästarkillen har lovat att se till att förrådsdörren står på vid gavel. Måtte han hålla sin del nu när man blivit uppjagad innan tuppen.

Senare ikväll är det premiär av div.3 på squashen. Jag har ju förutspått vinst så kvällens match kommer väl bli en bra indikation huruvida min målsättning är rimlig. Återkommer med resultat.

Vidare har jag, efter tips från Stoffe, börjat se på den några år gamla tv-serien Arrested development. Jag har alltid trott det varit någonting i stil med CSI med tanke på första delen i seriens namn. Mycket riktigt är det en person arresterad. Men där stannar oxå likheterna med någon kriminal-serie. Serien handlar om Michael, som på egen hand blir tvungen att ta över familjeföretaget när pappan åker i fängelse för ekonomisk brottslighet. En högst lustig serie även om jag bara sett ett par avsnitt. Har feeling för att jag kommer tycka om den riktigt mycket.



Flera skådisar jag känner igen är med i rollbesättningen. Rättare sagt 2 st. Bägge var med i Juno. Den ena är han som spelade grabben som gjorde Juno gravid, Paulie Bleeker. Den andra är han som spelade den tilltänkta adoptivpappan.

Apropå tv-serier. Dexter är så otroligt spännande nu att jag inte begriper hur man klarar av att INTE se den. Serien tappade i ett par avsnitt och blev för snäll. Antagligen för att den numer körs tidig kväll på en vanlig nätverkskanal till skillnad mot förut när den gick på kabel-tv och mycket senare på kvällen. Fast dom har väl insett att seriens storhet ligger i att spela på gränsen till vad tittarna orkar med att se. Jag tänkte skriva på gränsen till vad som är socialt acceptabelt men den gränsen är sprängd för länge sedan.

Cal...cu...tta

...
En stilla undran. Går det inte att göra en sås utan att ha grädde eller creme fraiche som bas? Provade nämligen nyss att göra en currysås med 2dl lättmjölk samt 1dl vatten som bas. Den blev så delikat att jag hällde ut den i slasken och åt kycklingen med ketchup istället.

Möjligen kan jag haft i för mycket curry. Ska prova med creme fraiche någon annan dag och se om slutresultatet blir tillfredställande. Bäst blir det nog om jag fraktar hit en livs levande indier. Då blir det nog fart på grejorna.

tisdag 9 december 2008

Minkpälsar säljes!!

...
Våran pokerlokal börjar äntligen bli klar för användning igen efter vattenskadan. Hela golvet blev inte skadat så enbart hälften behövde bytas. Det har medfört att det "gamla" golvet skiftar i nyans från det nya. Dels på grund av att vattenskadan så smått inkräktar på området närmast det nylagda golvet, och dels på grund av att mattan är lite smutsig sen förut.

Pratade med fastighetsbolaget idag. Tjejen var supertrevlig och väldigt tillmötesgående. Dom kommer antagligen stå för en mattvätt på den gamla delen. Dessutom har det inte varit några problem att få reducerad hyra för den här perioden etc etc. Vi har inte kunnat få bättre behandling.

Eftersom vi alla var bortresta när vattenskadan skedde var dom tvungen att magasinera våra saker för att kunna komma igång med saneringen. Grejorna har varit totalt otillgängliga fram till nu, även fast dom bara stått innanför en förrådsdörr 1 meter från vår ingång. Flera viktiga saker slank med i magasineringen. Min dammsugare (ej kunnat dammsuga hemma utan har fått sopa), mitt favoritskärp samt gitarren till mitt Xbox360.

Lustigt nog har ingen varit in i det där förrådet på väldigt länge. Hur vet jag det? Jo på 80-talet låg det en klädbutik som hette "Alf Westins" i samma kvarter. Butiken var i 2 plan. Övre plan på marknivå där HTH kök idag ligger och källardelen i vår lokal. Därför fanns det i förrådet säkert hundra oanvända jackor. Både pälsar och figursydda skinnhistorier. Plus 2 kartonger med riktigt rejält omoderna damtrosor. Mamelucker deluxe. Så om någon känner sig sugen på att köpa grisen i säcken är det bara att hojta till. Jag menar, hur ful kan jackorna vara? Dom kostade enligt prislapparna cirka 2.000 för 20 år sedan. Det måste alltså vara riktigt exklusiva kreationer.

För att få ordning på lokalen lite pronto ska vi imorgon ha operation dagsverke. Eller operation eftermiddagsverke snarare. Tony har redan börjat klaga på att han kanske inte kommer vara vaken förrän framåt kvällen. Vaktmästaren som ska låsa upp förrådet slutar kl 16. Så allting måste ske innan det. Återkommer med rapport kring hur mycket som egentligen blev gjort.

-------------------------------------------------------------------------------------------------

Spelade superbra squash tidigare idag och vann med övertygande 5-0 mot en kille som spelade fiffigt och klurigt. Jag fick lite gratispoäng på min serve samt på mina korta bollar. I övrigt var det jättefint spel och många långa jobbiga dueller.

Vila imorgon och sen på onsdag börjar nya serien. Sticker ut hakan lite och säger att vi antagligen går upp till tvåan direkt. Då måste vi komma topp två. Så länge min lagkamrat inte slår sönder sitt nya racket bör det kunna gå. Han har nämligen spelat som en dröm ända sedan han inhandlade det. Själv spelar jag väldigt bra och det känns som sviterna av förlusterna mot alla dom där duktiga spelarna senaste stegarna har tagit mitt spel till en ny nivå. Lägg därtill nykterhet i 2 veckor och någorlunda nyttig kost så har ni stavat ordet sylvass.

-------------------------------------------------------------------------------------------------

Nu har jag precis skrivit mitt tråkigaste blogginlägg någonsin. Inte roligt. Inte bittert. Säkert heller inte intressant. Förlåt för det. I fortsättningen kommer jag välja tystnad när jag har så här trista saker att berätta.

Så för att avsluta med stil bjuder jag på en rolig historia jag fick som sms för ett tag sedan.

En mörkhyad kommer in på en bar och har en papegoja på axeln. Han går fram till baren för att beställa.
- Vart har du köpt den där, frågar bartendern
- i Afrika, svarar papegojan

Jag brukar inte gilla den här typen av historier men när jag fick det här sms:et skrattade jag av och till hela dagen. Trots att jag egentligen borde gråtit över min trassliga vardag.

måndag 8 december 2008

MMM - MåndagMorgonMusik

...
Osså en sång jag på slutet fastnat för..

Geraldine med den skotska gruppen Glasvegas. Försökte få HedersGurra att youtuba den tidigare idag, men det verkade inte vara något som intresserade hans känsliga musiköra...

Gadus morhua

...
I mina ögon finns det två typer av torsk. Den ena är en person som på något vis ligger back på spel eller idrott. Den andra är en fisk som förvaras i frysen.

Den senare har jag ikväll tillrett på sämsta möjliga vis. Den blev nästan äckligare än sist. Jag kokade den och åt den utan tillbehör. Såvida inte den råa potatisen jag tuggade på under tillagningen räknas. För att sätta lite smak på tråk-fisken hade jag i allehanda kryddor. Citronsaft, örtsalt, citronpeppar och salt. Det hjälper föga med kryddor när fisken är halvt rå kan jag meddela. Fattar inte varför heller. På paketet står det klart och tydligt att det ska sjuda i 4-6 minuter. Jag chansade inte utan lät den puttra i goda 10 minuter. Plus att jag skar upp den i mindre bitar oxå.

Haha, vilken idiot jag är. I just detta ögonblick slog det mig på vilket sätt jag brustit i förberedelserna. Anvisningarna på förpackningen förutsätter ju att fiskblocket är tinat. Vilket det inte var. Bara tillräckligt för att jag skulle kunna dela upp det i mindre bitar. Ja där har ni en anledning god som någon att hålla sig borta från hemlagad mat. Det är alltså 2-0 till torskfilén i matchen mot mig.

Alla fall ingår torskdieten i någon form av hälsoplan för årets sista dagar. Jag försöker att undvika onyttigheter så långt det går. I synnerhet de dagar jag inte spelat squash. Problemet jag stött på stavas A-l-l-a-d-i-n-a-s-k. Den fick jag i 30 årspresent av Zeke och i brist på andra smaskigheter går jag och snyltar i den titt som tätt. Idag var det bara äckliga praliner kvar i översta lagret. Ni vet dom som alltid blir kvar. Romrussin, körsbärslikör och trillingnöt. Nöden har ingen lag. Översta lagret lyftes bort och några godare praliner intogs. Sedan tillbaka med översta lagret igen så att nästa gästs valmöjligheter begränsas. Precis som i den gamla goda tv-reklamen.

Tidigare idag såg jag 2 filmer. Once och Burn after reading. Två väldigt olika filmer. Den första en dramafilm om 2 levnadsöden och hur deras gemensamma musikintresse gör en fattig vardag i Irland lite lättare. Filmen är en lågbudgetproduktion och stoltserar inte med några kända namn. Han som spelade huvudrollen är tydligen, precis som karaktären i filmen, gatumusiker. Stora delar av filmen innehåller musik och allting känns äkta. Ska kolla om det finns något soundtrack. Några av låtarna var bra. En bra dramafilm helt enkelt. I mina ögon en svag fyra och mycket sevärd.

Burn after reading har jag sett fram emot att se ganska länge. Hade redan på förhand bestämt mig för att jag kommer älska den. Vilket jag inte riktigt gjorde. Även fast storyn borde tilltala mig. Karaktärerna vävs samman med varandra på ett mycket fyndigt sätt. Dessutom var Brad Pitt störtskön som levnadsglad gyminstruktör. Han såg sådär riktigt korkad ut som bara ett fåtal gör. John Malkovich gjorde även han en bra roll. Plus CIA-chefen som verkligen imponerade genom att helt känslokallt prata om lik och död som om det gällde ihjälslagna flugor. Trots allt detta var det något som inte klickade. Ibland får jag för mig att jag inte kan gilla filmer lika mycket när jag ser dom liggandes i sängen med datorn på knäet. Men det tror jag inte stämmer. Däremot var jag lite trött när jag såg den och kanske inte var så mottaglig som jag kunde ha varit. Jag tycker inte den var dålig. Fortfarande klart sevärd och en stark trea.

Undrar om det var full aktivitet på Skepparn ikväll? Dans på borden och en klappkanon karaoke-värd? :)

G-natt

söndag 7 december 2008

Foureyes

...
Vilken humor. Ser på "Burn after reading" och en karaktär i filmen har anmält sig till en dating-sajt i jakt på en kille. Hon söker en kille med humor men dessvärre framstår alla som förlorare.

Brad Pitt pekar på en av kandidaterna och säger att han kanske inte är en förlorare.

Hon: Ser han ut att ha humor?
Han: Det ser ut som hans optiker har ganska mycket humor

Kort sagt, han hade inte dom minsta och elegantaste glasögonen på marknaden.

Skrattar bäst som skrattar sist....

...
Ni var nog några stycken i helgen som glada i hågen läppjade på era pilsner och lite nedlåtande tänkte på vilken tråkhelg jag har. När ni läser detta skrattar ni nog inte lika gott. Inte alls hoppas jag.

Tänkte hålla mig från alkohol-drickning fram till helgen innan jul. Sedan blir det full fart fram till o med nyår. Efter blir det, liksom förra året, nyktert fram till Nordic Light i mitten av februari. Jag längtar redan till att se hur mitt squashspel kommer utvecklas med nästan 6 nyktra veckor i kroppen.

Efter eftermiddagens squash var jag på familjemiddag. Det är alltid god mat när det vankas mat hos pappa. Idag var det särskilt gott. En förrätt med baconlindad sparris och pilgrimsmusslor. Antagligen rätt nyttig oxå. Sedan blev det helstekt entrecote med murkelsås och hasselbackspotatis. Det är ingenting man svänger ihop i en handvändning hemmavid.

Resterande del av kvällen har spenderats spelandes poker. Det gick okej och för första gången på decennier fick jag en royal flush. Inte blev det sämre att jag fick all-in spel mot två stycken. En hade fyrtal och den andra topp-kåk. Lite surt att det inte finns någon bad beat jackpot på sidan jag spelar. Isåfall hade jag tagit 25% av jackpotten, vilket normalt skulle innebära mellan €1.000 till €2.000.

Jag vill oxå passa på att välkomna 650.000 amerikaner till min vardag. En arbetslös vardag. Det är nämligen så många som fått sparken i november. Man undrar hur världen ska kunna klara sig med tanke på vilka sjuka effekter den här lågkonjunkturen verkar ge. Amerikanska bilföretag får tex låna cirka 17 miljarder dollar av staten. Och det är bara en tillfällig lösning fram till Obama tagit över helt och hållet, då nya räddningspaket kan diskuteras. Det känns som dom här företagen har samma usla kreditvärdighet som mig.

-------------------------------------------------------------------------------------------------

- Grattis till Marcus Chamat som nästan vann biljard-eurotouren i Spanien. Han torskade finalen mot holländaren Nils Feijen. En duktig spelare han normalt brukar slå. Vid ställningen 0-1 var det tre bollar kvar på bordet och dom låg busenkelt. Då kixade Chamat och istället för 1-1 blev det 0-2. Fick ett sms där han sa att han efter den där kixen blev nervös och inte alls kom in i matchen.

Kul att höra ett erkänt vinnar-psyke erkänna att det finns nervositet. Tycker jämt att idrottsmän förnekar den blotta existensen av nerver och istället skyller på andra patetiska saker. Nervositet är något som ingen idrottsman slipper undan. Det gäller att hantera den på ett bra sätt och lyckas vända den till något positivt. Men att förneka den är bara löjligt.

fredag 5 december 2008

Fredags-svammel

...
Jag har två saker på hjärtat. Eller rättare sagt tre ifall ni vill veta att jag vann dagens squash-match med övertygande 5-0 i set. Heja mig!

1) Jag spelade poker tidigare på ett lånat konto. En av reguljärerna har börjat jaga ner mig i var och varannan pott. Varför har jag inte kunnat räkna ut. Det borde finnas lättare spelare att försöka slakta. Idag kom svaret.

Gurra skrev på msn att
"hälsa gurken att XXX är inne och spelar nu... han hatar mig så mycket att han stoppar in med vad som helst"
Det var alltså Gurra som retat gallfeber på karln från samma konto jag spelar från. Det ska jag försöka dra nytta av.

2) Ser i detta nu på Extra Extra med Måns Möller på trean. Det är två lag. Varje lag har en gästdeltagare och två komiker. I det ena laget är gästdeltagaren Bea Szenfeld. För det första har jag inte en susning om vem hon är. För det andra har hon inte sagt ett enda ord under programmets första halva. Pardon my french men är inte tanken litegrann att gästdeltagaren ska förmedla lustigheter som får tittarna att skratta, vilket i förlängningen säljer reklam.

Dom hade lika gärna kunnat bjuda in en vandrande pinne. Underhållningsvärdet hade varit lika stort. Eller förresten. Dom lilla liven är förjävla lustiga.

3) Extrasak. På spåret håller klassen år efter år. Imponerande. Sådan simpel programidé, men sånt underbart program. Och ja, jag har fyllt 30.......

PS. Såg en tv-serie häromdagen där ena personen tackade för sig genom att använda ordet "Toodles...". Fulare hejdå-ord får man söka i dussintals galaxer efter. DS

torsdag 4 december 2008

Hum hum hum...

...
Det finns några känslor man aldrig kan bli less på. En av dom är att vinna. Jag tror faktiskt inte det är möjligt att vinna så mycket att man en dag utbrister:
"Äh va fan, nu har jag vunnit i princip konstant i flera år. Jag tror jag skulle vilja prova att torska lite istället".

Dagens vinst skedde på squashbanan. 4-1 i set till dom goda. Det var inget vidare spel och trots att jag kände mig mer spelsugen än på länge presterade jag inga stordåd. Tror det möjligen var förra veckans sjukdom som kanske satt sina spår. Nu hade jag tänkt vara nykter fram till julhelgen och jag hoppas innerligt att det leder till en högre energinivå framöver. När jag var nykter i 6 veckor i början av året kände jag mig så lätt att det kändes som jag promenerade med fötterna cirka 5cm ovanför mark.

Efter jag var klar och hade duschat dröjde jag mig kvar en stund för att titta på några set i en annan match som pågick. Första set var ganska jämnt och det syntes att båda väldigt gärna ville vinna. När setet var färdigt nämnde jag till den ena spelaren att det var en underhållande match.
Han svarade:
"Nja det är inget vidare spel"
"Jag struntar väl i spel. Det är kokning jag vill se och jag ser enorm potential i den här matchen"
Vilket han var tvungen att hålla med om. Tyvärr dog matchen ut litegrann och det var inte ens nära att något racket slogs sönder.

Normalt efter squashen brukar jag svänga förbi Max eller McD och handla något riktigt onyttigt, eftersom jag lever i tron att efter man tränat är det okej att äta vad som helst eftersom förbränningen ligger på topp. Då jag inte minskat i vikt under hösten måste nya grepp provas. Jag åkte istället hem, lagade en förhållandevis nyttig måltid och belönade mig istället med efterrätt. Två chokladbitar ur en aladdin-ask, 1 avocado, en ask gröna vindruvor samt en julmust på burk. Tror inte det kan vara sämre än att sätta ansiktet rätt i ett skrovmål åtminstone.

Dagens mest deprimerade person kan vara Hasse B som ligger hemma i magsjuka. Många kommentarer har man hört under dagen. Ett axplock:

Jag undrade om han hade feber
"Jag måste ha över 40 grader. Man vill bara att det här livet ska ta slut"

"Jag har kramp i båda vaderna"
"Det är slut med mig"
"När Linda var magsjuk tog jag minsann hand om henne. Men nu när jag är sjuk är det ingen som pysslar om mig. Jag får ligga ensam"
"Jag har ringt ambulans, vet inte om jag kommer överleva detta"

Jag tyckte han lät konstig i telefon, som om han tuggade på något. Så jag frågade om han åt mat:
"Mat!!! Är du helt dum i huvudet eller!"

Nämnde att han borde få i sig ett glas Resorb (vätskeersättning), ett glas Samarin samt att det antagligen vore bra om han tog en liten liten Gammeldansk. Precis efter jag uttalat ordet gammeldansk hör man:
*köjning* "Åhhh nej... Hejdå hejdå" *ny köjning*
Inget vidare sug efter sprit vad det verkade.....

Hörde att HedersGurra pratat med honom oxå och sagt att det kanske var lika bra att han talade om sina lösenord på pokersiterna. Ifall han skulle kola kunde det vara dumt att låta pengarna gå till spillo.

Han kan kanske om möjligt vara ännu mer bekymrad än mig vid krasslighet. Både Rille o Lise bör kunna intyga min ångest när jag i slutet av förra veckan praktiskt taget bokade in min egen begravning, samt vankade av och an i svår beslutsångest angående ifall jag skulle åka upp på akuten eller inte.

onsdag 3 december 2008

Rise and shine....

...
Vilken kokning.

Jag ställde klockan på 12:00 eftersom jag räknat ut att det är den absolut senaste tidpunkt jag måste kliva upp för att hinna äta 2 måltider samt tvätta innan squashen 16:30. Så när alarmet ringde var jag riktigt trött. Sådär att det bara var grus i ögonen. Men vad kan man göra förutom att ta tjuren vid hornen och masa sig upp. Sagt och gjort, jag gick ner i tvättstugan direkt och planerade sedan att äta en snabb frukost och efter det ta en 2 timmars tupplur.

Men döm om min förvåning när jag kommer upp och upptäcker att klockskrället är 09:10! Det var inte alarmet som ringde. Det var Hasse som ville ha en morgonkonversation med någon. Lustigt att välja mig som kanske svarar den tidiga stunden 1 gång på 10. I bästa fall.

Jaja nu är det tvättat och klart och läge för en soffliggning.

Adios.....

Carlito Brigante

...
Carlito's Way gick tidigare ikväll på sexan. Vilken fantastisk film det är. Gillar den mer än Scarface eftersom Carlito Brigante framstår som en egentligen god människa, men som från sin uppväxt och framåt motvilligt dragits in i massa skit. Det finns på något sätt hopp för honom samtidigt som man är väl medveten om att det kommer sluta i moll. Plus att jag alltid gillar filmer med en berättarröst, vilket i den här filmen stundtals görs av Pacino själv. Slutet är även det fantastiskt. Världens jakt genom Central Station och när man precis tror han fixar det kommer.............

Sexan försökte förstöra filmen så mycket som möjligt genom att införa den amerikanska metoden att ha reklampauser. Alltså jättemånga pauser men i gengäld lite kortare varje gång. Mycket irriterande.

För övrigt har jag o Zeke haft bolagsmöte halva kvällen. Rätt produktivt om jag får säga det själv och vi har kommit fram till några saker som ska testas efter nyår. Blir mycket intressant. Mötet var hemma hos mig och som den fenomenala värd jag är bjöd jag på mat innan vi satte igång. Zeke går på Atkins-diet och får tydligen äta 5g kolhydrater i veckan (typ en vindruva). Inte ens det kunde stoppa mig. Mitt skafferi står redo för alla typer av utmaningar. Kokt torsk med fräst lök och musslor blev lösningen. Kan meddela att det låter mycket godare än det var. Det måste blivit något strul med fisken för den blev hård plus att den inte blev sådär vit som jag minns att den ska bli. Det kan inte heller berott på att jag kokat den för kort tid, för på paketet pratades det om 4-6 minuter och jag måste haft den igång minst 10 minuter.

Så den som vill vara mig för en dag kan ikläda sig brillor, hyra Carlito's Way och pausa var 16:e minut, och till filmen äta torskfilé med smak av skosula.

tisdag 2 december 2008

LVN

...


Låt oss alla slå ett slag för den här fina instansen. Landstinget Västernorrland. En effektiv administrativ avdelning som ser till att vårdpengarna stannar på byråkrati-nivå istället för att nå ända fram till patienten.

Ringde nyss och försökte boka en tid för hälsoundersökning. Kom fram till en telefonist som kopplade mig vidare till tidsbokningen. Fast där lät meddelas att det var fullt i kön. Det fanns ingen möjlighet till återuppringning, och så snart det upplystes att ifall det gällde akut vård skulle jag ringa 112, fick jag luren.

Ringde då upp telefonisten igen och frågade hur detta var möjligt. Hon svarade att det var fullt i kön, varpå jag undrade hur det kan bli fullt i en telefonkö. Det är inte som att visst många människor står i ett rum med begränsad yta, där man verkligen inte kan klämma in en person till. Låt oss fundera på hur många människor det egentligen kan vara i kön. Jag gissar på max 50st och det är säkert lite i överkant. Det är ett ganska imponerande telefonsystem dom har upphandlat ifall det inte klarar av att sätta 50 st i kö.

Så jag antar att jag inget annat kan göra än att ruttna bort här hemma. Alternativt uppsöka min goda vän akutmottagningen för att ytterligare en gång bli gjord till åtlöje....

Gargamel....

Vad skådar mitt norra öga..?

...
Vilket öga man har för detaljer.

Ser i detta nu på 6:an. Det är första avsnittet av Miami Vice. Don Johnson står och pratar med en kille som jag direkt ser att det är en ung version av han som spelar distriktsåklagaren i Dexter, Miguel Prado.

Mycket riktigt. Efter en stunds imdb:ande kryper sanningen fram. Jimmy Smitts heter han och det verkar även varit hans allra första tv-roll. Good old Gurken må ha synfel, men detaljnäsan lurar ni mig inte på.

När jag pluggade brukade mina lägenhetskamrater i tid och otid göra sig lustig över att jag blandade ihop olika skådisar med varandra. Nu är det alltså officiellt slut på dom tiderna. Ni kan fortsättningsvis kalla mig för Hawkeye. Precis som Alan Aldas karaktär i M.A.S.H. Han var törstig oxå så det passar hur bra som helst. :)

Kontrollen blinkar RÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖD

...
I november spelade jag bara en stegmatch på squashen, och det mot den där killen som inte ens vet hur man gör för att slå ett dåligt slag. Hade en till match inbokad i lördags eftermiddag. Men eftersom jag var i Västerås då kan jag inte riktigt begripa hur jag tänkte när jag godtog datum-förslaget.

Hursomhelst trodde jag att jag ändå skulle stanna kvar i min grupp eftersom en av spelarna inte hade spelat någon match fram till i torsdags. Men vad möts man av. Jo, karln har lyckats veva en match under sluttimmarna och passerade mig precis. Så nu är det ner från den svarta stegen och tillbaks till den röda. Som hämnd ska jag försöka vinna alla matcher i raka set. Om inte annat ska jag spela alla matcher. Då får man nämligen några bonuspoäng med sig till månaden efteråt, vilket kan vara välbehövligt för att fixa en uppgång.

Grrrrrrrrrrrrr

Body in motion

...
Tidigare idag var jag och Montell och åt en sallad på den där nya hälskostbaren vid Hemköp. Body in Motion är namnet och det serveras uteslutande nyttiga rätter. Jag provade en kycklingsallad. Den var otroligt fräsch och innehöll lite annorlunda ingredienser. Pinjenötter bla. Prova och se för er själva.

Vi diskuterade huruvida stället kommer gå bra eller om det blir pipsvängen. Jag tror på pipsvängen faktiskt. Trots att maten är suverän. Är inte övertygad om att en bondhåla som sundsvall är redo för ett sådant nytänkande och modernt ställe. Plus att läget inte är det bästa. Det borde ligga i anslutning till ett gym eller nåt. Montell var mer inne på att det kommer överleva. Time will tell.

söndag 30 november 2008

Glad första j---a advent!

...
Det är ju första advent och skyltsöndag idag. Det får mig att tänka på två saker.

1) Bland det mest irriterande ljud som finns i den här världen måste vara en snorunge utrustad med en tuta. Ni vet en sån där som först bara rullar ut sig och sedan tutar för fullt när den är fullutvecklad. Lise har just lyckats googla fram att dom heter blåsormar. Vem har koll på det namnet? Borde förbjudas och likställas med vapeninnehav.

I min skyltsöndags-ungdom hade vi mycket saker för oss. Ett trick vi jobbade mycket med var att springa runt fylla så många marshaller som möjligt med snö. Det blev ett härligt sprak när den kalla snön mötte det flytande stearinet. Slutligen slocknade ljuset och ägaren till ståndet hamnade på rejäl kamin.

2) Man är olika snabb att få upp julpyntet. Vet ni vem som var först i Sverige att få upp adventsljusstaken i år?

Just precis. Jag själv. Har nämligen inte tagit ner den sedan förra året. Eftersom jag behöver ledljus när jag ligger och ser på tv-serier (har inte orkat skruva upp sänglampan trots att jag bott i lgh i 4 år) blev lösningen att inte plocka ner eländet förra julen.

Gurkan i gurkstan

...
Nu är man precis hemkommen till casa de Rille där jag planerar att parkera min trötta kropp för natten. Imorgon ska jag besikta bilen på eftermiddagen så jag måste pallra mig hemåt i god tid. Har nämligen haft körförbud sedan första vitsippan skådades i Skåne, och det känns som tillräckligt länge.

Vi har varit och spelat div.1 biljard i Västerås under lördag och söndag. Alltså i lag. 4st och vi representerade Gävle BK. Vi vann alla matcher och leder tabellen i princip ointagligt inför det avslutande sammandraget i Stockholm i februari. Så det är ju bra.

Min egen insats är jag inte särskilt nöjd med. Jag vann alla matcher utom en, men jag kom inte upp i min normala standard. Inte ens i närheten av den om jag ska vara ärlig. Jag har helt enkelt glömt bort hur svårt det är att spela bra biljard. Det är jobbigt för psyket att spela när man känner sig osäker på till och med de enklaste stötar. Ska försöka åka till Gävle och spela lite mer. Där finns det riktiga bord plus att det finns lite fler folk att sparra mot oxå. Det fanns en tid när good old Gurken var ett någorlunda respekterat namn i biljardkretsar. Nu förknippas man med kabling, tvångstankar o eldning.

Mina motståndare var av klart blandad kvalitét. Särskilt en av dom sticker ut litegrann. Det var en junior som anses vara väldigt lovande. Vilket han säkert är. Om det inte vore för att han var den sämsta förlorare jag sett i hela mitt liv. Gnällde konstant under matchen och var allmänt arrogant. Rätt tråkigt att se. Särskilt eftersom jag själv var en dålig förlorare i min ungdom (inte på samma nivå som honom dock) och jag vet att det inte direkt hjälper en att prestera sitt bästa. Hoppas han får ordning på humöret så han kan fokusera på att utveckla sitt spel istället för att brinna likt gävlebocken tre dagar innan jul.

Senare på kvällen blev det tillsättning på Harrys. Vi åt god mat och drack några öl. Sedan vidare till Bishops för intag av fler öl samt lite gammeldansk. Slutligen hamnade vi på Blue Moon Bar, en enormt stor krog i Västerås. 3 olika dansgolv och jag estimerar antalet gäster till flera tusen. Bör vara en av Sveriges största krogar. Allt som allt, en mycket trevlig kväll.

När jag vaknade i morse hade jag massa meddelanden på mobilsvar. Bland annat ett från 06:26 i morse. Det var Tomas från Falun. Hyfsad efterbalja han lär ha trillat ner i.

lördag 29 november 2008

On the road

...
Nu är det inte lätt att vara mig. Klockan är 7:17 och jag har redan varit vaken i tre kvart. Duschat, pysslat och packat. Kl 08 plockar jag upp mina lagkamrater för avfärd mot Västerås. Den där härliga gamla kostigen till väg. Den som brukar vara halkig samt proppfull av långtradare.

Det är biljardseriespel i dagarna två. Jag spelar för Gävle och patriotiskt nog är det ingen i laget som just nu bor här. Det är div.1 och jag antar att vi får stå som favoriter, såvida inget av dom andra lagen grävt fram några fidusar ifrån gömmorna.

Synd att behöva lämna Gävle nu när det är sån fin uppställning på plats. Både Montell och HedersGurra är här. Gurra delar bostad med mig hemma hos Rille och i sedvanlig ordning bjöd gårdagskvällen på pokerspel samt ett enormt kackel. I sedvanlig ordning vann Gurra medan jag förlorade. Vissa naturlagar rubbar man inte på i första taget :)

Fridéns.... (låter som ett snyggt o anrikt efternamn)

torsdag 27 november 2008

Primero dias con Gävle...

...
Idag hade jag stora planer för bloggen. I gävle brukar jag alltid få parkeringsböter, och för att slippa detta hade jag planerat att köra bilen och ställa bort den på högskolans gratisparkering. Jag rör på små ytor när jag är här och egentligen behöver jag inte droskan förrän på lördag då vi åker till västerås.

På samma högskola som jag tillbringade några av mina bästa år på. I samband med detta tänkte jag vandra runt skolan och ta några kort. Friska upp mitt minne litegrann. På min gamla studentlägenhet i midgårdslunden. På rävhallen som ingen fortfarande förstår tanken bakom. Ville även se det nya biblioteket som tydligen ska vara en estetisk femetta.

Tänkte oxå passa på att ta kopior på min C- och D-uppsats. Kan vara bra att ha. Eller åtminstone roligt att kunna bläddra igenom någon mörk och kall februari-kväll när allt annat gått åt helvete.

Alla dom här planerna sprack och istället blev det biljardspel på Interpool. Spelade med Huge några timmar och det flöt på ganska bra. Betydligt bättre än jag räknat med. Börjar därför andas lite hopp kring helgens seriespel. Innan jag åkte hem torskade jag hundra riksdaler mot Chamat. Jag fick i sedvanlig ordning varannan sprängning samt poäng på sexan, åttan och nian. Distansen var 5 och jag torskade med nesliga 5-4. Vid ställningen 3-3 lyckades jag göra en av mina bästa stötar på evigheter. Med höjd kö. En lång-underskruv som bet exakt så som jag ville. Den fick inte åka rakt bakåt utan vara tvungen att första hoppa lite åt vänster så att den träffade vallen samtidigt som underskruven tog fart. Uppå detta var tempot perfekt så att den precis gled förbi en blockerande boll.

Det är väl bara att förbereda sig på p-böter imorgon. Bilen står förvisso på rätt sida datumparkeringens, men inga poletter är ilagda i automaten. Med lite tur tar jag bilderna från högskolan upp imorgon. Det är inte utan att man blir lite sentimental. Kanske det kan bli en lunch i den gamla bamban.

What else. Jo just ja. Har spelat lite poker idag. Omaha för att vara exakt. Rille har övervakat mitt spel och gett mig lite pointers kring hur han tycker man ska spela. Det kändes helt okej och jag märker att hans spelstil gör att man kommer in bättre i potterna och undviker en hel del struliga situationer som jag annars själv emellanåt sätter mig i. Ska bli intressant att se om jag kan upprätthålla den här spelstilen även på egen hand. Tidigare har jag inte uppskattat omaha, men den senaste månaden har jag upptäckt en del av spelets tjusning. Plus att det alltid är intressant och motiverande att lära sig något nytt.

tisdag 25 november 2008

I was..................... born in..... CUT.....

...
Den här söndagen kommer alla fall att gå till historien. Av en mängd olika anledningar.

Hasse ringde vid lunch och frågade om jag skulle med på stan och fika. Det ville jag gärna göra. I och med att jag inte drack någonting på lördagen studsade jag ner på stan med lätta steg. Vi gick på 1891 för inhandling av smörgåsar, men eftersom det var helt tomt tog vi rulltrappan upp på Barista och intog varsin pasta istället.

Efter maten frågade Hasse om vi återigen skulle ta oss ner på 1891 och dricka en latte. Såhär i efterhand kan man väl förstå varför, men eftersom jag vid tillfället var intet ont anande accepterade jag gladeligen.

Väl därnere tog det inte lång stund innan norra sveriges mest tvivelaktiga figurer trillade in, en efter en. Den första jag såg var HedersGurra och eftersom han egentligen skulle vara i sthlm anade jag oråd. Instinktivt blev jag glad av tanken av att det antagligen kommer konsumeras en hel del alkohol.

Sedan kom Jesse Brodin, Chamat, Montell, RilleG, Tony, Myhre samt Jonas Lindkvist. Ingen glömd va?

Shotsen kom flygande och inom loppet av 3 minuter hade jag sänkt 3 sexor. I ordningen Fernet, Jäger och Minttu. Till det pilsner. Grabbarna pratade ideligen om att det var viktigt att jag drack många shots eftersom jag skulle få göra någonting fruktansvärt jobbigt senare på dagen. Hade en liten aning om vad det var som skulle göras. Åtminstone inom vilken "bransch" efter det att Jonas avslöjade att jag inte skulle behöva klä ut mig. Det finns helt enkelt bara en sak som jag fasar mer. Att sjunga inför andra människor.

Innan det var dags för mitt okända uppdrag mellanlandade hela gänget på Vinnarhålet för travspel. Öl beställdes och det skreks och hejjades till höger och vänster på hästjävlarna. När det var ett lopp kvar och en minut till start frågade Jesse om någon ville boka hans 200 kr-spel på häst nr 5. Gurra förhandlade fram ett ganska fördelaktigt odds och tag gladeligen emot 2-hundringen. Häst nr 5 har aldrig varit bättre. Sprintade till spets och sänkte sedan tempot. När det började närma sig upploppet stod svansen rakt upp, vilket enligt travproffessorerna i sällskapet kallas för "kvasta" och är ett mycket bra tecken. Den slaktade upploppet och vann hur lätt som helst. Dags för betalning. 200 kr gånger 5,5 ger 1100 tillbaka. Istället för 1100 fick han en hundring samt ett mutter om "........på tisdag". Hehe, många slinkningar har man sett när det gäller att ta emot spel, men oftast får man alla fall igen insatsen. Jag håller på bryta ihop av skratt varje gång jag tänker på den här incidenten. Gigantisk humor.

Innan vi gick försäkrade jag återigen alla om att jag visst kände till vad det var. Rille krävde att jag skulle skriva ner det på ett papper, vilket i det här fallet blev på baksidan av en v75-kupong. Följande skrevs:

1) Dyka under vatten eller annan form av vatten-kontakt
2) Mest troligt. Sjunga inför folk

Vi promenerade bort från Vinnarhålet på väg mot mitt "uppdrag". Efter ett par kvarter blev det halsduk för ögonen och totalt fammel i mörkret. När vi hade passerat nerförsramper, garagegolv och trappot kände jag skumgummi mot mina händer. Sånt där man har i skivstudios för att det inte ska eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeka. Sång ja. Vi var på sidelake studios och en sång skulle spelas in. Det var såklart Mange Myt som ordnat spektaklet. Ingen annan jag känner har särskilda känningar på musikstudios.

Ja, det var svårt att dra sig ur. Champagne öppnades och glada tillrop skanderades från alla håll. Låten ifråga var "Born in the U.S.A". Ingen favoritsång direkt men mitt största problem var att jag inte kan ta en enda ton. Inte ens när jag är full. Att alla ens polare står utanför och nästan skrattar ihjäl sig underlättar föga. Innan vi drog igång var jag tvungen att sticka ut näbben för intag av en skumpa-slurk.

Låten blev inget musikaliskt mästerverk. Inte nog med min sång suger tyckte jag melodin var svåra att sjunga. Tempot i verserrna var liksom inte likadant, utan ändrades från gång till gång. Vi fick göra tusentals omtagningar. För att hjälpa mig på traven ville Rille blanda sig i, vilket inte gillades av Mange. Tror det var skånskan, i kombination med att Mange själv vet bättre om hur man ska få en okunnig sångare att slappna av, som gjorde att dom antagligen inte kommer skicka julkort till varandra i fortsättningen.

Sedan blev det middag på Skeppsbron och lite nytt folk trillade in. Emma, Kristin, Hanna och Micke Lundberg. Middagen är ingenting jag kommer ihåg knivskarpt (mer flytande än fast föda) men jag kommer ihåg mina presenter. Så tack för dom. Efter maten fylldes stället på. Davve och Calle Arnold kom förbi. Plus kasino-folk. Det fanns till och med en drink i baren som hette Gurkan. Kan det bli annat än succé en sån kväll? Näe såklart inte.

Jag vet inte hur många shots jag drack men att jag inte gick i golvet är inget annat än ett mirakel. Har fått höra att jag var som en zombie mellan 24-02, men allt annat vore som sagt underligt. I min rekord-fylla var jag åtminstone inte ensam. Tror det var länge sedan en krog hade en sådan genomsnittsfylla. Enligt vakten, som jag träffade dagen efter, hade han stängt igen hela stället om det inte vore för att det var mycket krogfolk där. Alltså gäster som oftast inte ställer till besvär.

Min skiva spelades självklart, men jag tror att det var optimala förutsättningar för att så få personer som möjligt ska komma ihåg något av den. Vet att Montell filmade lite däruppe (40 minuter!!!!!!) så det kanske blir y-tub av spektaklet.

En person somnade till exempel i korridoren utanför sitt hotellrum kl 5 på morgonen. Fast när han vaknade i strumplästen och utan jacka visste han inte om att han faktiskt hade ett rum. Han fick således vandra ner till receptionen och stillsamt fråga ifall han möjligen hade ett rum bokat. Mycket riktigt, det fanns ett rum och alla hans saker var på plats.

Angående skivstudio-prylen så var det faktiskt roligt, även om det inte låter så på låten :) Det var väldigt kul att få se en studio samt att få uppleva hur mycket som går att göra med teknik. Omtagningar etc går med blixtens hastighet. Vidare kom jag att tänka på att det finns många lovande musiker som, utan att lyckas, kämpar för att få råd att sjunga in och mixa sin skiva i en riktig studio. Andra blir insläpade med en halsduk runt ögonen i full protest.... Sjukt va...

Slutligen, tack till alla er som ordnade festen och till alla er som kom. Det är från min sida sjukt uppskattat och en dag jag garanterat aldrig kommer att glömma. Som det lät var det inte bara jag som hade roligt, och därför kan vi vill alla minnas den här dagen som ett av tidernas största partaj. :))

Oj, blev ett långt inlägg. Men så ska det oxå sammanfatta närmare 30 år...

lördag 22 november 2008

Husse pröjsar.....

...
Vilken juvel han är, Greven....



Våg våg på golvet där, säg mig vem som tjockast i världen är...

...
Vågen var idag aningen mer samarbetsvillig och stannade på 89,7 kg. Fortfarande för mycket, men en smula mer realistiskt. Det betyder ett kilo ner sedan igår. Fortsätter jag i det här tempot väger jag runt 80 kg vid nästa helgs biljardtävling.

Den logiken som jag nyss hade har i alla tider använts av spelare som inte inser vad varians och flukuationer är.

"Om jag vinner 4.532 kr varje dag kommer jag på en månad få in lite mer än 100.000. Det här verkar ju lätt, man kanske skulle sluta jobba"

Grattis till Rille som vann sin match i lagligan, alltså lagspel på vetgirig.nu. Laget heter "Detärtomt" och består förutom av Rille av mig och Hedersgurra.

Neeeeeeeeeeeeeeeeeej

...
Fuck me sideways.....

Jag har tidigare nämnt att jag i present förra helgen fick en elektronisk våg. Den är nu monterad och klar. Vid invägningen hoppades jag på cirka 85 kg. Detta för att upprätthålla illusionen jag själv skapat att jag senaste året gått ner marginellt eller åtminstone gått jämnt upp.

Not to be. Vågjäveln stannade på 90,7 kg och instinkitvt spydde jag genast upp middagen. Det ska bli mitt nya motto. Äta mängder med onyttig mat och sedan kräkas bort allting. Jag ska bli så smal, att när jag står på ett par slalomskidor med bindningar inställda på 85 kg, kommer jag inte ens glida iväg eftersom den där lilla spärren inte trycks ihop. XXXXS, here i come....

Nu blir det lite choklad och sedan en midnatts-kräkning....

So long

//Greven

fredag 21 november 2008

Ja må jag leva....

...
Tårkalaset på västergatan 27 gick som på räls. Presenter trillade in till mig och tårtan uppskattades av alla inblandade parter. De inblandade var Kristin, Hanna, Tonke (han med turen), Hasse, Zeke och Skepparn (Jonas alltså).

Jag fick småflaskor med alla Dufvenkrooks glöggsorter, med tillhörande russin och mandel. En voodoo-figur som tydligen ska ge tur i spel och andra finansiella saker i livet. Dessutom har han glasögon. Jag gillar honom redan. Även en chokladask samt en plånbok skänktes. Plånboken innehöll till och med pengar. Fatta vilken dröm.

Efter tårkalaset ilade jag till squash-hallen för att spela för tredje dagen i rad. Mitt nysträngade racket gick som en dröm och det känns som mitt spel tagit ytterligare ett steg i rätt riktning. Återstår att se på måndag då jag ska spela nästa gång.

Min plan var sedan att åka hem och vila. Icke sa nicke. Det ringdes och tjatades om att halva Skeppsbron var fullt med folk som slutit upp för min skull. Så vem är jag att säga nej. Nu var det ingen stor uppställning, men vad spelar det för roll när samtliga var trevliga och på gott humör. Algot passade på att ge mig fri bar, vilket från början gjorde att Mange Myt (utsedd till host) tvingade i mig shot efter shot. Bland annat en 12:a fernet som nästan sköt mig i sank direkt. Förutom shotsen blev det rätt lugnt. Ett par drinkar och några öl typ. Runt 1 tiden slöt ett bra gäng från kasinot upp och dom hann knappt värma stolarna innan Uffe tog ton och rev av gamla elvis-klassiker.

För att fira skönsången ställde Jonas till med ett litet efterpartaj med tillhörande pokerspel. Det gick sådär bra men vad spelar det för roll när man är en ungdomlig 30-åring. Kände mig lagomt ung när jag vaknade på Jonas soffa, trött och slagen, av Jonas grannes glada röst. Det vankades lunch och eftersom ingen av oss hade bil blev det en promenix ner till pizzerian.

onsdag 19 november 2008

Tårta....

...
Trodde aldrig den här stunden skulle komma. Nu pratar jag inte om min 30-års dag, vilken är imorgon.

Utan att jag på grund av födelsedagen bjuder på tårta i min lägenhet på Väster 27 imorgon eftermiddag/kväll. För den som vill. Jag står till och med för tårtan och jag ska villigt erkänna att det blir mitt första tårt-köp. Undra om min orutin kommer märkas i kön. Eller man kanske skulle baka sin egen tårta. Haha, lustig tanke. Vad sjukt. Som om nån någonsin gjort det.

Dom som känner mig vet att det är rätt trassligt att komma in i min lägenhet. Det händer inte särskilt ofta så man kan nästan säga att det är en exklusiv visning av en inte fullt lika exklusiv lägenhet. Den enda lägenhet mer svårforcerad är Tonkes. Dit kommer inte ens sotaren in.

Nollan skjöt mig i sank

...
Härmed slår jag fast att det måste bli ett slut på att jag månad efter månad för möta olika typer av elitspelare på väg tillbaka från en skada. I squash-stegen har det hänt 3 månader i rad. Man känner sig laddad och det känns som ingenting kan stoppa ens avancemang till gruppen ovanför. Då dyker han upp, proffset som för cirka ett år sedan fick en skada i foten. Laddad till tänderna dessutom. Inte kul att vara mig då.

Dagens motståndare var en konditionsstark, snabb spelare som dessutom hade bra spelsinne och väl maskerade slag. Att helgens bravader satt som cement i benen krånglifierade ytterligare. Jag ledde med 6-1 i fjärde set, men kände mig ändå chanslös eftersom jag visste att många jobbiga bollar väntade.

Så från och med nu ska alla div.1 spelare stretcha ordentligt efter match samt inte spela mer än max 6 ggr i månaden. Detta för att minimera skaderisken.

Har även lämnat in racketet på omsträngning. I desperationens tider är alla knep tillåtna. Ska prova blå strängar. Den färgen har alltid behandlat mig väl.

Efter squashen eldade jag några hundra på kasinot. Överkomligt. Mindre överkomligt var att jag kom i ett par trassliga potter. Inte jättedåligt spelat men heller inte vidare bra. Antar att det var en förhållandevis billig läxa.

Innan pokern började förklarade jag för ena brushen därnere att jag alltid brukar spela 20 kr på nr 17 och 20 varje dag när pokern är slut. Förklarade oxå att det var närmare ett år sedan jag fick en ett sådant slag senast. Hon förklarade att jag spelar på fel nummer och att jag måste byta till nr 32 samt nr 0. Vad gör jag? Jo spelar på dom vanliga 17 o 20. Vilket nummer kommer? NOLL. GRÖNA ÄCKLIGA NOLLAN. 700 kr down the drain. Mitt tresiffriga losingstreak har kunnat kommit till ända om jag bara lytt hennes visdomsord. Börjar fundera på om turspel egentligen är något jag har talang för. Jag kan alla fall lova er alla att jag med versaler kommer meddela när äckelkulan trillar ner på mina nummer.

Dagens roligaste kommentar bjöd Björn på Skeppsbron på. Killen som äger sallads-restaurangen bredvid kommer in och undrar hur många lunch som krängts. 109 st svarar Björn utan att blinka. En mycket less sallads-tillverkare var då tvungen att ställa mängder av följdfrågor innan det avslöjades att det var en kraftig överdrift.

Vidare vill jag gratulera Tonke som i turneringar går från klarhet till klarhet. Ny seger i idag igen. Pengarna kommer nog inte räcka livet ut men klart som korsvspad är att finanserna inte kommer vara största bekymret ett tag framöver.

tisdag 18 november 2008

Min cirka 1560:e helg

...
Så var man tillbaka som människa igen. Intensiva helger kräver sin eftertanke och soffliggning.

På fredagen såg jag Uggla-Rheborg-Ulveson showen på Cirkus. Den var helt okej även om jag förväntade mig mer. Den som var roligast var klart Ulveson och det var ingenting jag kunde gissa på förhand. Några scener var legendariskt roliga. I mitten var det en 30 minuters paus, och efter alla stärkt sig med lite alkohol, blev andra delen mycket roligare än den första.

Lördagen blev lite speciell. Vi skulle på middag hos min syster men istället blev jag rätt blåst och en stor släktfest väntade. Typ alla mina kusiner och en massa fastrar. Plus alla nya halv-släktingar på min styvmors sida. Det kanske var 40 personer eller något. Vår släkt bor väldigt utspritt så det är trevligt när det hittas en anledning att träffas.

Alkohol-nivån blev lagom, dvs rejäl. Fick flera presenter i form av flaskor innehållande whiskey. En present var annorlunda och den bidrog min syster med. Ett tandemhopp som måste göras inom ett år. Alltså hoppa utför en klippa. Alternativt vevas igång från backen. Kommer bli helt fruktansvärt. Särskilt som jag är livrädd för höga höjder. För de flesta innebär det här hoppet ett fasanfullt ögonblick till man inser att man svävar fritt, och övergår då till en stor upplevelse. För mig kommer den riktiga fasan att börja när själva uthoppet är klart. I form av en väntan på att alla remar och hakar ska fara åt helvete. Oj vad jag ska dricka då tror jag.

Min kusin Greger hade även medbringat en god vän som i gamblingkretsar är en ganska legendarisk person. Dessutom är det han som översatt serietidningen Kalle Anka och bara det är enormt stort samt något som skapat uttryck och fraser för generationer framåt. Hursomhelst, Stefan Diös som han heter, ordnade en liten sit'n'go turnering där förstapris bestod av 8 trisslotter. 10 startande, jag kom på andra plats och fick 4 lotter. Trean och fyran fick även lotter. Gissa vem som vann minst på sina trots att jag hade näst flest? Det var jag ja.... Only in trisslottsmästerskapen kan man vara turlig under turneringens gång eftersom otursgudarna redan vet att man kommer kamma noll på lottskrapet.

Söndagen blev ytterligare en blöt historia. Det började på tåget hem, där jag och Montell drack rött och vitt vin. Ganska kul att sitta i bistron och studera människorna. Vissa handlar en smörgås och försvinner sedan. Andra handlar alkohol och återkommer en gång i halvtimmen. Så vi var inte ensam om att vara törstiga trots att det var söndag.

Väl hemma gick vi på Skeppsbron och jag tror vi var först ur startblocken. Innan det var klart var stället fullt och jag likaså. Onykterhet blir helt annorlunda när vin är inblandat. Jag tappar nämligen delvis talförmågan. Mycket irriterande att gå omkring relativt klar i huvudet, men totalt oförmögen att säga någonting vettigt. Det blir aldrig mer vin under dagar där berusning är huvudsyftet. Gäller det bara några glas är det inget problem så det gäller att välja sina tillfällen. Nästa söndag ska jag vara mer förberedd. :)

Gårdagen var en hemsk historia vars höjdpunkt var en pizza på Jops. Med bearnaise-sås. En av presenterna i helgen var en elektrisk våg. Den ska användas och för att tvinga mig själv till resultat kanske varje inlägg ska börja med dagens matchvikt.

Nu är det squash inbokat idag, på torsdag samt på måndag. OS-formen måste tillbaka. Även biljardformen måste tillbaka. Flög på 80 kr därnere igår mot Henke. Katastrof! :)

fredag 14 november 2008

Put me back in the fridge again....

...
Fy fan va hemskt...

Nu har jag senaste timmarna tvättat, vikt, kokat, torktumlat, sorterat, brunnit, kavlat, grimaserat, druckit (nej, det blir på söndag) samt burit hela tvättlasset uppför ett stort antal trappsteg.

Mitt arbetstempo skulle gjort en heltidstvätterska grön av avund. Som om detta inte vore nog har jag även dammat av sovrummet samt bäddat sängen med nya sängkläder. Riktiga satin-prylar från Hemtex. Ska bli spännande att se om det är bättre än IKEA:s halvsatin som jag jobbat med tidigare.

Förresten kommer jag inte hinna prova sänghimmelriket så länge i och med att min käre far kommer stå tutandes utanför kl 08:55 imorgon bitti. Eftersom han är några år över 60 antar jag att det blir jag som kör, åtminstone när vi närmar oss Stockholm. Där försvann den tupplurs-möjligheten.

Helgen ska spenderas med familjen. Min syster, min ena systerdotter samt min pappa och min styvmor. Imorgon kväll ska vi först äta middag i gamla stan och sedan åka båt till Djurgården och se Ulvesson-Uggla-Rheborg på Cirkus. Har hört mycket gott om den showen så det ska bli mycket trevligt. Förutsatt att jag klarar att hålla mig vaken efter kvällens slit och släp. Antar att en av de få fördelarna med pokerspel är att man lärt sig tortera kroppen att sova oregelbundet eller i värsta fall inte alls under många timmar.

På lördag ska jag möta upp med Montell och vandra iväg på Cristian Beijers vernissage. Blir mycket spännande. Det tavlor jag sett av honom är grymma och det vore häftigt att köpa på sig några. För tillfället ser min ekonomiska situation inte ut som något som tillåter inköp av tavlor för 5-siffriga belopp. Därför blir det nog titta och dricka istället. Ett gammalt trevligt knep som fungerat i generationer.

Sedan blir det middag hos min syster utanför stan, och jag antar att vi blir kvar där hela kvällen.

Söndagen blir min hemresedag och jag ska tajma in det så att jag åker samma tåg som Montell och Mange Myt. Då kan det nämligen bli FLASKA på tåget och sedan när vi kommer hem ÄNNU MER FLASKA. Förra söndagen var tydligen en magnifikt rolig läskardag och jag tänker inte försitta ytterligare en möjlighet till skoj. Dessutom blir fredag och lördag lugn så jag anser mig förtjäna lite avkoppling.

Måndagen kommer bli en katastrof. Lindrande faktorer kommer vara Resorb, nytt vardagsrumsbord, CubaCola samt Boston Tea Party.

Ha en trevlig helg mon amis.....

PS. Är det någon som vet vilken film citatet i rubriken kommer från? DS...

torsdag 13 november 2008

Grannar....

...
Snabb fråga bara.

Hur i helvete tänkte mina medmänniskor till grannar när dom bokade upp tvättstugan hela dagen och kvällen? Begriper dom inte att jag ska till Stockholm imorgon och är i behov av rena kläder. Väldigt dålig stil. Dom kommer inte gå ostraffade ur det här sveket...

onsdag 12 november 2008

Play it again, Sam.....

...
Tänkte just försöka skriva ett poetiskt och vackert inlägg. Mest för att jag är lite knasig, men oxå för att kolla min artistiska begåvning. Ord som "ynnest" "blott" etc etc grävdes fram. Nämnde att solen och markfrosten bildade ett fint färgspektrum.

Kom ganska snart på att jag inte är menad för den poetiska scenen. Så vi skiter i det.

Igår blev man kraftigt akterseglad. Hade sökt ett jobb på Manpower och strax innan lunch ringde en tjej därifrån och kallade mig till en intervju. Idag 13:30 skulle jag träffa hennes chef Helena.

Några timmar senare ringer samma person tillbaka igen och förklarar att det blivit ett missförstånd. Den här assistenten väljer normalt ut kandidater till Helena. Den här gången hade det blivit ett missförstånd så Helena hade redan valt kandidater själv. Väldigt proffsigt måste jag säga.

Tur jag är en person som inte tar saker och ting så allvarligt. En mer svagsint person hade kunnat få ett totalt nervsammanbrott. Det kanske tom vore ett bra test innan man tar dit en person. Kolla reaktionen. Blir den alltför våldsam kan man lätt räkna ut att vardagens små spratt kan räcka för att bryta ner personen och skapa en patient till akutpsykvården. Tvångströja och madrasserade väggar.

För att citera någon klämkäck gammal kliché-morsa gäller det att ta nya friska tag.

What else? What else?

Jo just ja. I 2009 års Sundsvalls Poker Awards (SPA) kommer jag vara nominerad i kategorin "Framkallat fold där inte ens stämjärn hade hjälpt". Hans hand var JJ (krokar, gylfar, pojkar) och floppen var T86. Rejält bet på turnen säkrade saken. Hade jag vetat att han haft en så pass stark hand hade jag tagit min Mats ur skolan redan på flopp. Jag hade 98 och hade således några vinstkort även om han synat.

Angående SPA borde det finnas. Vore kul med galastämning, pokaler och glitter. Så får vi andra sitta och applådera när Stefphen och Klonk-Anna tar hem varenda kategori. Ett evigt vandrande upp och ner på scenen. Dom möter varandra vid den där lilla trappen man alltid ser. Den vid sidan av scenen som vid sällsynt lyckosamma tillfällen skapar en vurpa. På tal om Stefphen var han på plats igår. En 2:a plats i turneringen och 2880 kr att lägga på konjak och cigarrer.

Nu ska jag åka ut till Kvissleby för att hämta upp ett vardagsrumsbord och en matta. Det gamla satte jag som bekant foten igenom efter att för artonde gången misslyckats med en sannerligen klurig passage i Guitar Hero.

tisdag 11 november 2008

Prata för döva öron

...
Jag har tidigare nämnt Magnus Ugglas blogg och dess lustighet. Vad som är mindre lustigt och istället sorgligt är vissa kommentarer till samma blogg.

En person kommenterar Ugglas samtliga inlägg med långa utläggningar om allt möjligt. Avslutar med puss&kram varenda gång. Säkert en jättetrevlig tjej. Ambitiös om inte annat. Det tragiska är att Uggla inte svarar på kommentarer till sin blogg. Så, man undrar hur det känns att vid ett flertal tillfällen varje dag skriva kommentarer som man per garanti vet kommer förbli obesvarade.

Poletter......

...
Kvällens kasinobesök slutade för en gångs skull med ett hyggligt plus. Flera av mina händer fick stå upp.

Började med att nästan dubbla direkt. Som vanligt efter en bra start gick jag ner i världens svacka där jag inte plockade upp minsta tillstymmelse till hand. Under en period blev jag raisad på turn typ 5 ggr i rad, och som den lilla flicka jag är la jag mig gång efter annan. Med bra händer oxå. Låga topp-par och ett par mellan-träffar. Uppå alltihopa var det samma spelare som jävlades med mig. Jag tänkte ungefär som Hellmuth när han förklarar att han foldar alla dessa händer för att slutligen gillra sin Phil-trap. Sagt och gjort, till slut fick jag min revansch då allting åkte in på turn med ett tvivelaktigt topp-par mot flushdrag o ett överkort. Poletterna till pappa.

Bland annat var det en raise-glad spelare jag aldrig sett förut som roade sig med att tex open-raisa all-in för 2.500 i limpade potter. Han hamnade all-in med 22 mot Hasse och hans limpade KK. Första kortet var en tvåa. :)

Jag fick KK och raisade till 140 och den här spelaren kallsynar. Flop KQ4. Jag c-betar varpå han ställer all-in för 3.500 rakt av. Syn med blixten och han har helt oväntat AA. Hade han re-raisat PreFlop har jag gladeligen spelat all-in för 3.700. Enda sättet för mig att komma bort från handen är att han synar PreF och det floppar ett ess.

Strax innan stängning fick jag QQ mot samma spelare och raisade till 240 PreFlop. Flop 774 och han open-ställer 2.300 kr. Lätt syn och han vecklar fram 54o. Slapp utköpet och summa summarum blev det en sån där kväll jag väntat i evigheter på. Tror inte jag plussat så bra på en kortare evighet. Närmare ett år sedan skulle jag gisa (om man räknar bort besöken i sthlm). Hursomhelst bra form nu och det var 3:e spelkvällen i rad som slutade med vinst. Peppar peppar.

-------------------------------------------------------------------------------------------------

Uppslaget firades med att jag tvingade Hasse att köra mig runt runt i jakt på kriminella eller annat löst folk som är ute på nätterna. När vi snurrat ett par varv i Birsta lyckades vi snoka rätt på en polisbil som vi sedan åkte efter hela vägen till Granloholm, hungrandes efter lite action. Gängbråk, inbrott, knarklangning, pyromani, sprängverkan, skottlossning eller en klassisk hustru-misshandel. Allt var intressant. Tyvärr hände ingenting utan konstaplarna cirkulerade bara ett par trassliga kvarter för att sedan återvända mot stationen.

Grattis till Strappa som vann kvällens turnering och bjöd på ett strålande humör. 25 lax rätt ner i fickan. Synd för Jonas som bubblade men han får försöka trösta sig med att Skeppsbron var tillhållet för närmare 70 törstiga söndags-läskare. Hoppas det fortsätter så. På söndag när jag kommer från Stockholm antar jag att det kan bli full galej.

En annan, mindre trevlig sak, är att jag ikväll nykter rökte 2 cigaretter. Mitt samvete är befläckat liksom mina lungor som har en kolsvart ton. Den här dagen kommer för alltid att förknippas med böldpest ifall jag nu blir heltidsrökare. Det får inte hända. Måste fokusera utav helvete på att göra allting annat förutom att ha eld i käften.

måndag 10 november 2008

Te från Boston

...
Nu pratas det i Boston Tea Party om pojken som under sina 7 första år levde i en bur och fostrades till att bli fågel. En hypotetisk fråga uppstod. Vad skulle en psykolog säga för första ord till grabben när han kommit ut ur buren och ska anpassas till ett normalt liv? Hon i studion föreslog handpåläggning och massa annat trams. Det skulle inte jag göra.

"Ett enda fågelläte till och du får bära hem gaddarna i en påse" tror jag skulle vara effektivare.

Uggla

...
Magnus Ugglas blogg är otroligt rolig. Jag måste klippa in ett stycke där han ber om ursäkt för att hans vita månad gick åt helvete.

"Idag har jag ångest. Känner mig som en svikare, framför allt gentemot er. Ni är ju ändå rätt många som är inne och läser här och självklart innebär det att jag tagit på mig ett visst ansvar. Fan vad dålig jag är. Usel.

Igår efter föreställning nummer två bar det ju iväg till Oscars där efterfesten skulle gå av stapeln. Alla var uppspelta och bröliga. Tjo och tjim. Själv var jag allt annat än brölig. Slokande mötte jag upp med det fejiga Oscarsgänget. Där var en rödnäst Claes Malmberg, en fryntlig Henrik Dorsin som lite lagom rund under fötterna hade modet att sjunga Karl Gerhard kupletter för mig. Längre in i lokalen träffade jag några av dansarna, så förfriskade att de talade enbart med konsonanter och uppe på bordet bredvid stod vår kapellmästare, vi kan kalla honom Hans, och dansade Riverdance. Han dansade så häftigt däruppe på bordet att han ganska snart åkte i backen men det verkade inte störa honom det minsta, han fortsatte sin Riverdance fast liksom liggande.
Jag blickade sorgset ut över förfallet, drog en djup suck och tänkte, ”sådär vill jag också bli”.
Sekunden senare stod jag i baren med en grogg i näven. Jag var tillbaka.
Det blev ingen vit månad. Det blev fem vita dagar. Men det är ju inte så tokigt det heller."

Lite ni skriver!!!

...
47 nya inlägg på Bloggkoll!!!!!!!!!

Jag som inte bara halvhjärtat kan bläddra igenom dom heller. Hejdå alla saker jag skulle göra idag...

Epan.....

..
Gårdagens bakishet botades delvis med en trevlig middag på Skeppis. Jättegod mat. Fisksoppan var överstabil. Den blev inte sämre av att få en personlig 60 minuters-show av Micke Skildt. Jag säger bara "Skärp dig, annars skjuter vi"....

Senare på kvällen blev det kasinot för lite pokerspel. Trots att det mest var stamgäster närvarande hade jag ohyggligt roligt. Lacke och Ralph hade en fantastisk dagsform.

Lacke började bertla och hade full föreställning. Bland annat började han kalla en spelare för "EPA:n" och la fram en lång teori om att killen hade en knallgull Volvo 140 utan stötdämpare, med Wunderbaums och LGF-klistermärke. Så han blev epan hela tiden. Att han brukade åka på sommarsemester till Gotland och att det tar en vecka att köra till båten. Angående att Epan hela tiden synade ner honom: "Epan jagar ner mig i 35 km/h"

Han drack xider, 2 åt gången. Beställde gjorde han genom att hojta "2 pipor till pappa" mot baren. Haha humor humor...

Jag nämnde att jag var bakfull och antagligen mådde sämre än vad han gjort i hela sitt liv. Då tittar han tvivlande på mig och säger "jag som blir dålig i en vecka och inte ens kan äta dom första fyra dagarna". Kanske det finns dom som har det värre alla fall.

Ralph är från Tyskland och pratar ingen vidare svenska, så han får konversera på engelska. Men han är skum. Vissa dagar är han mycket diskret och andra gånger, som igår, skrattar karln så att han nästan kiknar. Tror han var nära att skratta sig själv till tårar flera gånger.