Bahamas, what are the odds?

...
För någon vecka sedan anmälde jag mig till WBCOOP (World Blog Championships Of Online Poker). Det är 8 kvalturneringar som vardera har 72 platser till finalen. Dessutom finns det 48 cash-priser i varje kval. Rätt okej priser för att vara en freeroll. Jag brukar aldrig spela freerolls. Inte ens i mina svåraste stunder. Det är helt enkelt inte värt mödan.

Det här har dock varit annorlunda. Plus att priserna varit lite bättre. Plus att jag tänkte man kunde få interntävla mot andra blogare (läs gurra, rille är för cool). Densamme Gurra är MIA (missing in action) och vågar tydligen inte ens försöka. Nåväl, jag fick min revansch i den interna tävlingen vi har på www.vetgirig.nu. Det är tomt-ligan och undertecknad vann med 5-4 efter att ha vänt en potentiell katastrofomgång genom att spika de 4 sista frågorna.

Har hittills spelat 2 kval. Ett i Omaha och ett i Omaha Hi/Lo. Texas NL kvalen orkar jag inte spela eftersom det blir fler deltagare plus att det spelet inte stimulerar mig så värst. Åtminstone inte i en freeroll. I första kvalet kom jag 46:a och säkrade min plats i finalen.

Så i nästa kval, Omaha Hi/Lo, var det bara att satsa för att vinna. Vilket jag nästan gjorde. Det här spelet är ganska roligt och det blir många sjuka potter. När man vill att en till ska åka ut blir det ideligen splittade potter. Jag kom 3:a alla fall och för det fick jag inköp i sunday warm-up och i sunday million. Vet inte om jag orkar spela dom på söndag, men eftersom jag ändå ska spela blogg-finalen så kanske dom slinker med oxå. Vinner jag bloggfinalen får jag sätta mina platta fötter på Bahamas och checka in på lyxiga Atlantis Hotel.

På lördag morgon åker jag till Gävle och spelar Tony Söderhäll Memorial (biljardtävling) för att sedan åka vidare till Tällberg på söndag. Det ska bli rätt skönt att få vila upp sig ett par dagar där. Kommer ändå ta med datan och spela lite online men förhoppningsvis blir det lite tid över till att läsa böcker oxå. Och äta god mat såklart. Samt Abouzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz en hel massa.

Jag lämnar er med ett stycke ur David Benefelds (amerikansk highstakes-spelare blog, där han råkar ut för en incident i världens längsta taxikö på McCallan Airport (Las Vegas):

"While standing in line, a boy that appeared to be no older than 5 threw a snowball at my leg. It was a very wet, sloppy, dirty snowball. He had a shit eating grin on his face as he did it. His parents payed him no heed. I secretly wished I could drop kick him into a giant puddle. I decided this would be a good time to practice meditation. I counted 23 breaths, nice, calm, delicious breaths that made me forget the cold and the sop soaking through my pant leg. At the beginning of breath 24, demon child struck again. Fortunately for him, his mother noticed, and was very apologetic. I secretly wished I could drop kick him into traffic. As I was imagining his look of fear as the taxi came barreling towards him, the greatest thing on the planet happened. Demon child slipped on some ice, fell on his face, and started crying. An evil grin crept across my face, the subdued satisfaction of justice in the world served."