Stureplan för andra - Enskede Rackethall för mig

Imorse blev jag inblandad i en mailslinga om AW ikväll. Törstsammansättningen bestod av en blandning av allmänt löst folk och exil-sundsvallare. Eller egentligen TImrå-bor, men eftersom jag lagt mig till med en stockholmsk orespekt för geografiska detaljer i resten av landet, placerar jag numer Sundsvall och Timrå i samma fack.

Gruppen skulle träffas på Nosh & Chow och sedan avancera mot Riche. Det första stället känner jag inte till, men jag har svårt att tro att min folkliga uppsyn skulle gå bättre hem där, än vad den brukar göra på resten av Stureplan. Det finns alltså uteliggare klädd i tunna som dansar före mig i köerna där.

Jag tackade vänligt men bestämt nej med följande motivering:

"Jag är tyvärr inbokad på squash och grejor ikväll. Så medan ni smörjer kråset med ingen mat och sköljer ner med dryck, springer jag omkring i Enskede Rackethall med maxpuls. Däremot tackar jag ödmjukast för inbjudan och tillönskar herrskapet en riktigt blöt och trevlig kväll." 

PS. Det skulle betyda mycket för mig om samtliga deltagare rökte så in i helvete. Två cigg på varje enhet dryck låter som ett lämpligt ratio. Yes? DS."

Efter en liten stund fick jag följande svar:

"När ryktet gick att mästerläskaren Sjöberg skulle flytta till Sthlm steg genast Stureplansgruppens aktiekurs med 16%. Nu när traders har insett att allt var fabler faller aktien tungt. En mäklare på golvet skrek exempelvis nyligen ut "Karljävlen är torrare än sand. Sälj, Sälj, SÄLJ!!!"

Det är bara att inse att man är en besvikelse i alla led. Inte ens när det kommer till dekadens klarar jag av att prestera. Vilket är helt unikt, för en oförmåga att leverera på ett vettigt plan vägs alltid upp av en enorm förmåga att köra ner sig själv i botten.

Jag är regeln som bekräftar undantaget och undrar nu stilla, kan jag få betalt för den här egenskapen på något vis? Kanske som en omvänd konferencier där jag står i ett hörn på ett event och bara håller käften.