Kommer ni ihåg mitt inlägg för ett tag sedan, där Gurra yppade orden "välkommen ut ur sarkofagen"
Just den sarkofagen kommer jag att kliva in i så snart jag duschat mig ren och balsamerat mig från topp till tå. Ut kommer jag tidigast till sommaren. Sommaren 2212 that is. Eller den dagen grisar kan flyga, ifall det mot förmodan skulle inträffa tidigare.
Varför undrar ni säkert. Jo det ska jag berätta.
Totte ringde och frågade ifall jag vill hoppa in som reserv i hans squash-lag. Vilket jag gladeligen accepterade och planerade att försöka dra lite lärdom. Det laget spelar nämligen i den högsta lokala serien, medan mitt lag "Grattis" spelar i divisionen under.
Jag fick möta den där kanadensiska tjejen som förärat sundsvalls-klubben med sin närvaro. Trodde inte jag skulle vara helt chanslös, även fast jag vet att hon är grymt duktig. Bättre än någon annan tjej som spelat i stan och säkert trolig favorit till att vinna SM. Att jag skulle kunna avgöra en del bollar genom att hon är tjej och inte så speedig. Det skulle jag säkert kunnat göra oxå, om det inte vore för den lilla detaljen att mitt spelsinne för dagen var HELT I PLÅT!!! 0-3 i set och mitt största fiasko i livet var skrivet i cement.
Den enda lärdomen jag drog av den här kvällen var att sarkofagen måste fram. Så tack för mig. Nu lämnar jag det här livet och spenderar evigheten med mina gamla kompisar Ramses, Cheops och Tutankhamun.
Via telepati ska vi måla av varandra i profil, mäta vem som har mest guld i sin sarko, garva åt att bara vi har vetskapen om hur man bygger en upp-o-ner-vänd pyramid, prata skit om Moses för att han drog med dom hebreiska slavarna, tävla om vem som kan ta längsta tuppluren, spela tärningsspel samt små-mobba Cleopatra för hennes oproportionerligt stora näsa.
