Pappa är tillbaka!

Direkt efter jobbet satte jag mig i min nyreparerade bil och satte kurs mot Gävle. Med full förhoppning om att den skulle härda ut hela vägen. Det finns bättre fredagssysselsättningar än att stå med tummen i vädret i Jättendal, fullt svärandes över att ingen jävel vill ge en lift.

Imorgon bitti ska jag åka till Norrtälje och spela seriespel i biljard och det verkade som en bra plan att resa halva vägen redan ikväll. 

Min plan visade sig bli mycket bättre än jag någonsin kunde ana. Efter att jag kom fram gick jag med Rille till Tennstopet för att äta. Middag för mig och frukost för honom. När vi skulle betala såg jag tillräckligt deprimerad ut att han tog hela notan. Precis som i gamla goda dagar när han var som en far åt mig och Hedersgurra. Onekligen stämmer det gamla uttrycket att det var bättre förr.

Väl tillbaka i lägenheten vevade han fram en vinare i 200 kronorsklassen. Det heter Sandalford och är ett australiensiskt Cabernet Sauvignon-vin. Inte i klass med en flaska Amarone, men det är fylligt och gott och det ska jag strax fira genom att kliva in på mitt andra glas. 

Men jag måste nog hejda mig efter det. För imorgon kommer nog Kurt, ordföranden i biljardförbundet, springa omkring med alkoholmätaren i högsta hugg och hota med blåsning. Och jag står på tur att få mig en dust mot maskinen.