Hittills har alla sådana försök genererat exakt noll lindring. Allt ifrån träning, variation av kost, frisk luft, nikotin, inget nikotin, utplanings-öl, resorb, fingrarna i halsen, fiskolja, tupplurar, meditation, stretching etc.
Idag kom jag på en ny metod.
Att klä sig ur en bakfylla!
Inspirationen hämtad från hög höjd någonstans mellan Phuket och Bangkok, då jag satt (eller snarare låg) i business class och kände ett sådant enormt välbehag över tillvaron. När jag funderade lite närmare över vad som framkallade den fina känslan kom jag fram till att det inte hade så mycket att göra med möjligheten att göra om sätet till en säng, äta på fint porslin eller läsa en dagsfärsk Wall Street Journal.
Det handlade mestadels om känslan att ha det bättre än andra. Ett par jävla pinnhål upp, som Leif "Lacken" Magnusson i Mammas Nya Kille skulle ha uttryckt det.
Samma teori applicerade jag på dagens klä-mig-ur-bakfyllan-försök. Att sitta i kostym och titta på andra personer i mysbyxmundering kändes som ett rimligt sätt att lindra mitt psykiska elände. För att göra looken mer autentisk tog jag en lång dusch men behöll frisyren, som igår såg väldigt stajlad ut, men idag mer liknade en krukväxt.
Med facit i hand kunde jag ha lämnat kostymjäveln i garderoben. Jag mår precis lika bedrövligt som innan och jag har återgått till det jag brukar göra. Glass, snus och Cuba-Cola. Inte för att det hjälper, utan för att det åtminstone smakar gott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar