Igår hade jag en sån där ångest-söndag. Nu tror ni att jag menar ångest som i bakis. Men inte alls.
Som kassör i squash-klubben satt jag fast i ett bokförings-maraton från kl 14 till kl 03. Om jag hade fått en hundring för varje gång jag tänkte hyva alla papper åt helvete (ref anslagstavlan-reklamen på 80-talet) skulle jag vara en förmögen man.
Den som inte är förmögen är den stackare som betalar för kaffet på kontoret. Gick nog åt uppåt 20 koppar igår och därför balanserar jag på gränsen till magsår idag. Äter jag ett skrovmål till lunch måste jag garanterat uppsöka hospital.
Med lite tur hinner jag klart ikväll. Vilket vore högst lämpligt eftersom jag åker till sthlm tis-tor med jobbet och inte kommer ha tid med något bokförings-pyssel dom dagarna. Årsmötet är redan nästa måndag och revisorn behöver säkert lite tid för att kolla igenom redovisningen i lugn och ro.
Man vet att det är slitsamt när en helg utan alkohol sliter mer på kroppen än om man tagit en rejäl 3-dagars flaska med tillhörande 5 paket cigg.
2 kommentarer:
Det är dumt att skjuta upp något till i morgon om kan skjuta upp det till i övermorgon, eller hur?
Even
Even: Någonting som kallas arbete råkade komma i vägen, och det var inte direkt lätt att räkna ut på förhand. Statistiken talade för en fortsättning av mitt dagdrivar-liv, vilket skulle gett mig gott om tid att göra klart skiten i tid.
Skicka en kommentar