fredag 28 januari 2011

Tillbaks från utlandet

För en gångs skull kan jag skylla mitt usla uppdaterande på någon annan än mig själv. Kvalitén på det engelska hotellets WiFi var nästan lika usel som komforten, och det säger inte lite.

Veckan på Gran Canaria var mycket trevlig. Egentligen inte så mycket att säga om den. Var dag innehöll en bra mix av gemenskap, yrning, alkohol, sol och skratt. Precis som det ska vara. Plus i kanten för att åka till Las Palmas där det inte är lika många turister som på öns andra orter. Hotel Santa Catalina kan rekommenderas.

När dom andra flög hem till Sverige på måndagen satte åkte jag och Jonas till London för att delta i spelmässan ICE. Transporten från Stansted var helt bedrövlig. Sista gången jag åker buss. Vi var omringade av ett trettiotal spanska ungdomar som skrek i högan sky så snart dom såg ett varumärke dom kände igen. Vidrigt och vi ångrade att vi lämnade oxpiskan hemma.

Hotellet var, precis som sig bör, helt värdelöst. Trångt, förhållandevis äckligt, Londons sämsta frukort samt svinkallt. Med andra ord ett 4-stjärnigt hotell. Fördelen var priset samt närheten till mässan.

Mässan ja. Den största i Europa. Ett flertal hangarer med allehanda utställare. Alltifrån slotstillverkare till online-spelbolag och underleverantörer. En syn för gudar och för en före detta slotsentusiast fanns det många nya produkter att provspela. Dock bara för låtsaspengar. Alla hade egen bar med fri tillgång till alkohol. Ett säljknep som även fungerar i den här rumsrena branschen. Många stora casinon gör sina inköp av spelmaskiner på just den här mässan.

Medan våra chefer Lars och Urban hade en mängd inplanerade möten, behövde jag och Jonas bara delta i ett fåtal. Vår huvudsakliga sysselsättning blev därför att spankulera omkring och titta på lättklädda tjejer. Ytterligare ett säljknep som användes friskt. Det var en tjej i en extremt åtsmitande blå dräkt som var någonting makalöst vacker. Gissningsvis influgen från europeiskt land av trassligaste modell

Trots att det var vårt första besök träffade vi på en hel del bekanta ansikten. Några från Casino Cosmopol, från MaxiPlays leverantör Entraction, från en pokerklubb i Stockholm samt good old Jim Backlund, på sitt allra soligaste humör.

Två av kvällarna tillbringades på pokerklubb. Dels på anrika "The Vic" och dels på nyöppnade och mycket fräscha "Fox Poker Club". Spelet gick rätt knackigt men jag lyckades klara mig helskinnad och gå ungefär jämnt upp totalt. På Fox stiftade vi återigen bekantskap med en motspelare som inte gick att vinna en hand mot. Hon såg exakt ut som den elaka tanten i filmen The Goonies och håvade in våra svenska turistpengar.

Jim, den gamla albanska törstläppen, fick det andra bordet på total tilt. Han köpte in hand efter hand och det bara small i entré-dörren när irriterade motståndare lämnade lokalen utan en cent på fickan. Bland annat en gång när han spelade sin hand blint. Han raisade innan flop, betade flop och turn. Blev omslagen och tittade på sin hand, vilket råkade vara två vackra treor som passade perfekt ihop med trean på brädan. Somliga kan!

Igår blev det en rejäl fest. Mötte upp med en landsman som jag lärt känna genom Gurra. Han och hans gäng hade slagit på stora trumman och hade ett gigantiskt spritbord på en av Londons hetaste klubbar. Väldigt exklusivt ställe med grym musik, fenomenala damer och utomordentligt dyra groggar.

Så där stod jag, Jonas och Urban på VIP-hyllan och praktiserade hur det är att vara rich and famous. Vilket jag påtalade för Jonas och fick svaret att krogen inte var så speciell ändå.

På toaletten en stund senare gav jag lite dricks till den mycket trevliga snubben som tillhandahåller handdukar och parfym. När jag stod och valde parfym pekade han på ett kort på väggen bredvid. Det var tydligen P Diddy som varit där veckan innan och man kan säga att den lilla händelsen hjälpte argumentationen för påståendet att krogen måste vara något utöver det vanliga. Frågade även om han var en bra dricksare och fick svaret "yes yes, very very good". Vore annars en fjäder i hatten att out-dricksa P Diddy på krog i London. Nästa gång ger jag två pund. *End of jag mötte lassie-historia*

Det blev även lite shopping på otroligt härliga Oxford Street samt kvarteren runtomkring. Några par sneakers, nån skjorta samt lite träningskläder. Känns som jag har en hel del kvar att uträtta i London när det kommer till shopping. Åka dit i en vecka. Bo på respektabelt hotell. Handla på dagarna och spela poker på kvällarna. Nån som vill sponsra? Kan tänka mig att göra en doku-såpa av resan ifall det skulle vara så.

Lägger upp lite bilder så snart jag fått ordning på kameran. Nu blir det tidig kväll. Ska befinna mig på squashhallen kl 0830 för att fixa några småsaker innan jag äntligen får förmiddags-sova-ut för första gången på ett tag.

2 kommentarer:

Johan sa...

Låter som du har haft det fint. Glädjande. Annars är det märkligt med Enland. Ja Engelsmännen då. Även om de har en månadslön på 100.000 Pund så har de så märkligt dåliga tänder. ok, det är väl bra att att de inte ser Hollywoodiska ut på gaddarna men en liten standardhöjning kunde de väl kosta på sig? Sen är det detdär med maten. Man får äta Indiskt. Fast visst är det ett dåligt betyg för ett land som har haft halva världen som kolonier. Snappa lite bra matlagningstips? Anyone? Shut up! Give me scones, marmelade and jello! Undrar vad skörbjugg heter på eEngelska. Jello? Smashing jello!

Marcus sa...

Johan: Tycker ändå maten i England är betydligt bättre än i Australien. Där var det totalt mörker. London är så internationellt att utbudet är bra.

Men det engelska ur-köket är ingenting man pyntar granen med. Tvi vale, ångkokta grönsaker och lammkött som smakar kofta.

Du har rätt om tänderna. Den gamla kommentaren "snygga tänder, finns dom i vitt oxå?" gör sig bra där.