Drakborgen ska bli min borg

Gårdagen bjöd på en försiktig utgång, föregånget av att jag följde med Kristin och några till på thaiboxnings-galan som arrangerades för första gången. Även fast jag normalt inte attraheras av slagsmål, fann jag galan mycket intressant. Det finns antagligen inte många personer i det här landet som i genomsnitt är så långt bort från slagsmål som jag är. Det är precis som att det finns en aura över mitt huvud som omöjliggör att jag kan hamna i bråk. Sen är jag normalt ganska diplomatisk och finner ingen nytta med att framhäva mitt ego i obetydliga diskussioner.

Galans bästa fighter var från Thailand och mötte en svensk förmåga. Redan innan matchen började förstod jag att svennen inte skulle ha någon vidare dag på kontoret. Precis så blev det. Fast inte på det vis man kunde trott. Thaiaren öppnade alltid med ett utfall mot ansiktet och, när svenskan slängde upp garden för att skydda sig, sparkade han istället honom stenhårt på låret. Detta upprepade sig om och om igen och thaiaren var mycket noga med att alltid sparka på samma lår. Ett par ronder in i matchen var svensken helt knallröd om benet och föll ihop i en blöt pöl, helt oförmögen att röra sig. Det var nästan som att titta på konst, så vackert blev han

utmanövrerad.

Föga oväntat köpte jag nitlotter i lotteriet och slapp således att få fina presentkort på halsen. Det fina övervärdet till trots. Priser för 20.000 kr och varje lott kostade 20 kr. Med 500 personer i publiken kan ni själva göra matten och förstå att det var ett +EV lotteri.

Idag har jag inte gjort mycket alls. I brist på annat åkte jag och hälsade på Jonas ute på Drakborgen, där han var och lekte med sin grabb Liam. Eller lekte och lekte. Drakborgen är väldigt snillrikt utformat. Alla vuxna går in gratis medan det kostar en hundring för barnen. För entrépengen får ungarna tillgång till gigantiska hoppborgar, klättertorn och allehanda andra roligheter man själv aldrig fick chansen att leka med som barn.

Men det fina med drakborgen är hur det är arrangerat för dom väntande föräldrarna. Det finns massvis med bekväma soffgrupper att sitta i. Men vad jag kunde se användes sofforna mestadels till att halsova i. Föräldrarna tar alltså med sina barn och för en ynka hundralapp får dom möjligheten att sova några timmar. Allt medan barnet aktiverar med andra barn, vars föräldrar också ligger och sover i någon av dom andra sofforna. Alternativt 2 flugor i en smäll ifall man värderar att få en liten paus från sin bättre hälft hemmavid. Det finns till och med en massagefåtölj.

Jag blev väldigt inspirerad av den gyllene tupplurs-möjligheten och den dagen jag skaffar barn kommer jag garanterat åka dit i jakt på en ostörd vilostund. Om dom nu inte hinner gå i konkurs innan. Jonas sneglade girigt mot köksutrustningen och sa att han gärna skulle köpa upp ett eventuellt konkursbo. Så nu blir det väl någon voodoo-ritual hemma hos Lindkvist, och vips är stället kört i botten.

Trevlig söndagskväll på er. Själv ska jag prova dom gamla pokerborden i jakt på en turnerings-ding. Den som söker skall finna!