Jag vill bara säga att jag finner det underligt att ingen av mina kompisar blivit rikskändis med tanke på deras enorma humor.
Igår skulle jag ringa till Rille och beklaga mig över hur hemskt det är att vara pokerspelare. Slår numret, och efter ett par signaler svarar en tjej. Rille har träffat en tjej som jag ännu inte hunnit träffa så jag förutsatte att det var hon som svarade. Såhär gick konversationen:
- Hallå *fnittrigt*
- Hej hej, vad gör ni? *småskratt mitt i misären*
- Va!?
- *hrmpf* Ja, har du Rille där?
- Här finns ingen Rille *superallvar*
- Jo, det finns det nog *besvärat skratt*
- Det här är Stina från Uppsala *irritation*
- Skojar du!? *irritation även här*
- Näe *på väg att ge mig luren*
- Va sjukt! Kan det bli så att samtalet kopplas fel, jag ser ju att jag ringt rätt nummer *förvirrad*
- Ja det vet jag inte *kunde inte bry sig mindre*
- Jaha *djupt skakad*, då får jag väl be om ursäkt att jag besvärade då *ej förvånad att det är mig teknikens under jävlas med*
- DET BEHÖVER DU ABSOLUT INTE BE OM URSÄKT FÖR *skratt blandat med den mest hemska och grötiga skånska ni har hört talas om*
- Ni vet att det är såna här saker som gör att man får åka neråt istället för uppåt den dagen det är slut? *fullkomligt ärlig*
Slås ihjäl var ordet jag spontant fick på hjärnan.
Ikväll ska jag åka upp till Jonas för lite grillning. Det har utlovats en riktigt trevlig tillställning och när jag pratade med festfixaren för en stund sedan lät han grymt stressad. Det var disk, småplock, marinader och en massa annat.
Väl mött på Majorsgatan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar