Sunday bloody sunday

...

Det var ett tag sedan jag uppdaterade bloggen.

Min motivation har varit lite sådär på slutet. Vi ska ju starta en ny bloggportal och, till det händer, känns det som den här kommunikationskanalen kommer gå på sparlåga. Skriva blogg gör man för att det är roligt, och när det är något nytt på gång är det lätt hänt att det gamla blir lidande. Förhoppningsvis blir det nya lanserat inom kort.

Igår hade Jonas 30 års fest uppe i skogarna kring Huli. Totalt blev vi väl en 30 personer. 30 mycket törstiga personer.

Med tanke på sällskapets beståndsdelar dröjde det föga oväntat inte länge innan en kortlek var framme. Det spelades 21. Ett blackjackliknande spel som passar sig utmärkt i dricknings-sammanhang. En spelare agerar bank och spelar i tur och ordning med de andra spelarna. Efter 3 varv är det en ny dealer och möjligheten att vara bank går vidare.

Tony Decker och Linkan är två lustiga figurer. Det framkom att Linkan under sina år som pokerspelare vid två tillfällen vunnit en bil. Den ena av Decker. Modellen och märket var en Volvo 142 deluxe. Det här förnekade Decker in i döden. Han menade att Linkan faktiskt inte vunnit en bil, utan att ägarbytet av bilen bara var betalning för spelskulden. Strax efter sken han upp som en sol och bad oss fråga vad som hände med samma bil när Linkan var på bilsemester i södra Sverige. Tydligen var det så att den skar. Något som herr Decker fann högst lustigt och rättvist.

Förutom pengaspel badades det badtunna, lektes lekar samt öppnades presenter.

Badtunna är något jag aldrig tidigare provat. Och aldrig kommer prova igen efter att jag under dagens städning sett hur vattnet ser ut. Fy fabian vilken vidrig sörja. Pappa har alltid sagt att badtunna är det äckligaste man kan ge sig ner i, och jag är böjd att hålla med.

Lekarna bestod av en frågeslinga. Som skulle gå i trakterna runt huset. Men efter klagomål från den något lata festpubliken blev slingan ingen slinga, och frågorna sattes istället upp på verandan. Med 1 meters mellanrum. Den avslutande frågan var "vilken jonas favoritdryck är". Rekvisitan var småkoppar innehållande Minttu, Fernet och Jäger, så att alla kunde smaka och bilda sig en egen uppfattning. Inte för att det var nya smakupplevelser för de flesta, men ändå trevligt.

Del 2 i tävlingen var ett musikquiz som Sara tillverkat via Spotify. Även fast jag tyckte min score var bra visade det sig att HedersGurra klarade frågorna bäst. Han hade nästan alla rätt, trots den förhållandevis höga svårighetsgraden.

Men mina poäng var goda nog för att nå en semi-final. Där jag fick möta Jonas barndomskompis Tomas i ett fiskespel. Man har varsitt litet fiskespö och ska via spöets magnet fånga upp småfiskar som snurrar runt i en liten bytta. Min darrhänthet visade sig vara ett mindre handicap än hans fylla och jag tog mig enkelt vidare. I finalen väntade en fokuserad Gurra och där stod jag mig slätt. Som jag nämnde strax innan finalen var det orättvisa villkor. Som att en rullstolsbunden möter Usain Bolt i ett 100-meters lopp. Min darrhänthet är ingen lek.

Kvällens trevligaste inslag kan ha varit presentöppningen. Jag och några till hade gått ihop och köpt en mycket snygg Fred Perry-jacka. Fast vid kassan på MQ fastnade våra ögon på en ut-read t-shirt i batik. Den var rysligt ful och det blev bestämt att han skulle få den tröjan i ett första paket. Det var en lustig syn när han öppnade paketet och såg tröjan. Han blev stående helt tyst utan att veta om han skulle skratta eller gråta.

Av sin affärskollega Björn fick han en tvättäkta sabel i present. Den måste vara illegal för klingan var riktigt vass och fullt duglig till en halshuggning. Men kortet som följde med presenten var behållningen. Där stod det massa saker kring namnet Jonas. Vad det betyder på latin och en massa andra egenskaper som förknippas med namnet. Björn hade valt att, med bläckpenna, stryka över en hel del egenskaper som han ansåg vara felaktiga. Bland annat att Jonas hade hög EQ och tog hand om sina nära och kära. Hjärtvänligt stod det sedan på insidan att "nästan allting på kortet stämmer".

Tyvärr dog festen ut lite tidigt eftersom stora delar av sällskapet hade bråttom på krogen. Vilket jag inte riktigt kan förstå varför. Hur många gånger har man inte varit på krogen och dagen efter konstaterat att man hade roligast på förfesten? Det är snarare en regel än ett undantag, och det minsta kan göra för en kompis som fyller 30 borde vara att offra en krogkväll. Men men, det var trevligt så länge det varade.