Halloween-idéer

...

Halloween står för dörren. Redan i onsdags skymtade jag den första gruppen entusiaster. Det var ett sorgligt gäng förlorade ungdomar som spökat ut sig flera dagar i förväg. Alla klassiska gamla utstyrslar. Huggtänder, blod i ansiktet och svart mascara som rinner efter kinden. Med mjölvitt puder som bas.

Förra året skrev jag ett blogginlägg om Halloween som jag tänkte citera från.

"Jag har för övrigt den perfekta idén till en halloween-utklädnad. Nu vet man inte om jag någonsin kommer få chansen att visa upp den. Dels för att det är svårt att hitta en dress till det jag vill klä ut mig till, och dels för att det finns en rimlig chans att jag aldrig klär ut mig igen. Har aldrig varit någon som gillar att ikläda mig kreationer som peruker, hattar, solbrillor, bjällerskor etc. Det finns ett citat från Galenskaparna som är rätt beskrivande för min situation. Det lyder:

"Det är inte hattarna det är fel på, det är ansiktet som är åt helvete"

Idén jag hade i åtanke var att klä ut sig till antingen kronofogde eller delgivningsman. Det finns många människor som hellre träffar the grand reaper, än någon som kommer för att lägga beslag på bohaget eller delge misstanke om brott.

Själva idén i sig är väl inte sådär tokrolig. Men dräktens fulla effekt skulle uppnås om en okänd person spökades ut och slängdes in i partaj-mixen där hela bekantskapskretsens uppställning med trassliga människor befann sig. För vissa av dom kan tänkas ha ouppklarade affärer med herr fogde eller herr delgivningsman.

Så när den planterade personen förklarar sin utklädnad kan man, rätt igenom festdeltagarens frankenstein-mask, se paniken spridas, och höra hjärnprocessorn gå på högvarv för att göra en snabb kalkyl kring sannolikheten att det är en faktisk myndighets-person han har stående framför sig.

Alla gamla great escapes skulle kunna se dagens ljus.

Folk som hoppar ut genom fönstret från 3:e våningen, peka ut en annan festdeltagare som sig själv, fejkade hjärtattacker, spritmutor i form av Fernet, låtsas vara sotare på jour och fly genom skorstenen, göra som man gör när man möter ett farligt djur och sakta försöka backa ut ur lägenheten, etc etc etc... Kunde ju bli en minnesvärd tillställning

I bloggen för ett år sedan nämndes även ett dräktförslag till en vanlig maskerad. Tv-figuren Alf. Särskilt roligt ifall det gick att imitera det aningen ryckiga rörelse-schemat från tv-serien. Det var nämligen ingen dvärg som spelade Alf, utan en docka som rördes via en ofantlig mängd styrsnören. Jag skrattar fortfarande högt när jag ser Alf, på sitt typiska manér, trumma med fingrarna på bordet när han är i bryderier.