Brb

...

Mellan mötet på squashen och mitt seriespel på kvällen var jag och käkade med Martinsson, som jag inte träffat på ett tag.

Vi gick till den där nya Burrito-baren på Trädgårdsgatan. Helt klart god mat. Fast det verkar inte pöbeln tycka eftersom ägaren muttrade om att det var klent med kunder. Vi visste inte när han stängde för dagen, men kl 19:35 gled han fram och insinuerade om att det var igenbomnings-dags. Vilket föranledde en teori om att han antagligen stänger kl 19, men inte hade mage att säga till oss eftersom maten var uppäten och vi antagligen ändå skulle gå snart.

Vad han inte visste var att inga sådana planer fanns. Så efter en halvtimmes våndan orkade han helt enkelt inte vänta längre, utan var tvungen att säga till oss. För ifall han skulle stänga kl 20 fanns väl ingen anledning att börja jäkta bort oss redan en halvtimme i förväg? Hade varit roligt att fått läsa hans tankar mellan 19:00 och 19:34.

Vidare berättade Martinsson att han idag på jobbet suttit och pratat med en kompis i facebook-chaten, och efter ett tag skrivit "brb, jag har rast". Förjävla roligt att man brb:ar när man har rast på jobbet. Rasten är för värdefull för att slösas på facebook-konversationer. Fantastiskt!

Vi vann kvällens seriespel på squashen med 10-6. Men varken jag eller Jesper spelade bra, och det var rena turen att jag inte gjorde illa mig ordentligt. Jag har spelat många matcher på få dagar nu, och jag vet att det är viktigt att att lyssna på kroppen och inte överbelasta sig själv. Det blir till att ta lärdom av dagens nära-stuknings-upplevelse.

I motståndarlaget spelade Lises pojkvän Dennis som reserv. Som den stöttande flickvän hon är, var hon såklart på plats. Fast när Dennis i första matchen hamnade på kokning, och började ge uttryck för sitt missnöje, gjorde Lise vad varje omtänksam flickvän skulle gjort. Nämligen täckte munnen genom att dra upp sin scarf, och skrattade sedan högt för sig själv. Priceless....