Helg med tvära kast

...
Den här helgen har bestått av en lördag och en söndag. Som var varandras totala motpoler.

I lördags hade jag planerat nykterhet och pokerspel. Drickat kommer ändå bli intensivt i Makedonien nästa vecka och att försöka spela ihop pengar är ett syfte gott som något. Den här planen var alive and kicking ända till jag fick ett samtal av Andreas från Skellefteå. Han är bror till min gamla studiekamrat Robert och tillika den person som, för några år sedan, var brudgum på det bröllop alla tjejer fantiserar om.

Nu har han lämnat Dubai bakom sig och just den här dagen satt han och hans polare Dan i en bil på väg norrut. Eftersom det är en bit att köra hade en övernattning i Sundsvall planerats. Vad passar då bättre än att göra stan?

Det blev en liten förfest hemma hos mig där vi, hör och häpna, lyckades gå exakt jämnt upp på poker. Sedan vidare mot Memento. Som den exhibitionist Andreas är skulle det självklart sjungas karaoke. Låten Don't stop believin' kryddat med scen-närvaro och ett enormt självförtroende blev väldigt lyckad. Tyvärr var väntelistan så lång att jag inte fick köra mitt eget nummer. Hade tänkt sjunga Always med Bon Jovi. Men världen får vänta en liten stund på min debut. Alternativt att videon, där jag sjöng in Born in the USA på min 30-års dag, redigeras klart. Hemska tanke.

Kvällen avslutades på Oscar där det som vanligt var samling vid "Totte's corner" i nedre baren.

Ingen kväll är komplett utan lite smolk i bägaren, vilket den här kvällen anlände i form av att mina hemnycklar försvann vid jack-uthämtningen. Det var Tony som hämtade ut min jacka och således inte mitt eget fel. Det jobbiga var att jag inte märkte detta förrän jag stod utanför porten och försökte låsa upp. Taxi tillbaka till stan och en snabb vandring utanför Oscar. Inga nycklar! Samtal till Totte som var snäll nog att komma ner och öppna upp krogen så jag kunde kolla därinne. Inga nycklar! Provade att ringa till Securitas i jakt på en låssmed. Inget svar! Nytt samtal till Securitas och jag fick napp. Till min glädje behövde inte låset borras upp utan vakten kunde, mot en ringa ersättning, med sin huvudnyckel öppna dörren.

Hela det här spektaklet var klart kl 06. Vilket gav mig exakt 4 timmars sömn tillika förberedelse inför söndagens racketlon-turnering.

Racketlon består av att man spelar tennis, badminton, squash och pingis mot samma motståndare. Men eftersom vi var 16 man delade vi upp oss i 2 lag om 8 personer. Sedan mötte man motståndarlagets alla spelare i alla olika discipliner. Matcherna gick till 11 poäng och efter varje gren fick man räkna ut sin poängkvot. På grund av platsbrist ersattes tennisen av minitennis med skumboll.

På förhand trodde jag på bra chans i pingis samt tennis. Men minitennisen passade verkligen inte mig och blev min sämsta gren. Har man lite grundteknik i vanlig tennis har man en stor fördel mot ovana spelare. Bollen är ganska tung och skapar en del vibrationer i racketet, plus att man inte kan slå hur hårt som helst. Med skumgummibollen kunde man slå nästan hur hårt som helst, det blev heller inga vibrationer plus att rörelseschemat till stor del påminde om squashen.

Inte blev det lättare att jag fick möta Sundsvalls bästa tennisspelare. 1-11 i baken. Tack och lov vann jag ganska enkelt mot honom i både squash och pingis, men förlorade med 8-11 i badminton. Här har ni racketlon i ett nötskal. Jämnhet premieras och man skördar inga stora triumfer genom att bara vara bra i en enda gren.

Totalt vann vårat lag och jag var faktiskt ganska stolt över att själv hamna på pluskvot. Det var många duktiga spelare med. Mina poäng blev någonting så här:

Minitennis: -16
Badminton: -6 (mkt bra score med tanke på att jag praktiskt taget aldrig spelat badminton, plus att det var hur roligt som helst. Däremot fruktansvärt slitsamt och efter bara en liten stund kändes det som att höften och ljumskarna var på väg att lägga ner)
Squash: +10
Pingis: +34 (här vann jag alla matcher rätt komfortabelt, vilket i och för sig inte är så konstigt med tanke på att jag tävlade i pingis i min stolta ungdom)

När jag vaknade upp på måndagen hade jag en obeskrivlig träningsvärk. Så pass illa att jag var övertygad om att det var ett skämt. Vänsterarmen var helt förstörd, smärta från nacken och ner genom halva ryggen, extremt öm i höft och ljumskar, stela vader samt låg konstant på gränsen till kramp/sendrag i låret.

Kanske inte så konstigt efter 32 set i 4 olika sporter. Inte kändes det bättre av att veta att det på måndagskvällen vankades seriespel på squashen. Det var inte med några stolta steg jag styrde kosan mot hallen.

Naturligtvis mötte vi även laget med Totte och Albecker, seriens överlägset bästa lag. Kort och gott kan man säga att det var hemskt. Först föga överraskande 0-3 mot Albecker, där jag faktiskt hade chansen i 2 av gamen, även om det inte räckte hela vägen.

Sedan 0-3 mot Totte och jag tror sällan jag varit så slut. Grejen är att det är 10 ggr jobbigare att spela mot honom än mot någon annan jag mött. Dels dödar han aldrig bollen utan håller den efter väggarna tills man bara vill spy/gråta/skjuta han. Dels tar han nästan alla bollar på volley vilket gör att man får mindre tid på sig och inte får någon som helst vila under poängens gång. Samt att han är så oberäknelig att man ofta är på väg åt ett håll och sedan får stanna upp, göra en total tvärvändning, och röra sig åt andra hållet.

Men det var inte bara jag som hade det kämpigt i måndags. Var och varannan jämrade sig över smärtor till följd av söndagens övningar.

Det här blev ett långt inlägg som ni säkert inte orkar läsa klart. Därför avslutar jag här och återgår till mitt lilla tisdagsnöje. Att försöka rensa datorn från dom 8 miljarder trojaner som på nåt mystiskt vis nerlusat hela maskinen med elände. Jag har installerat en myriad av olika program och varit in i varenda jäkla partikel, och om det inte funkar snart kommer jag imorgon att åka skateboard på datorn nerför busbacken.

Lite såhär känner jag just nu:

asdlkjgalkdsöjgkalfdjgkölajkgaölkfjgöklafjlöadkfjgakjfgklöjfaskjalöjfgkajajkögjakfjgajögjkfdaöljgk
jadkgöakdjkglöajdfgklöajgjkak!"#¤E#¤!%%TsFtr*Yq#¤QTRq43342q4TWarDFDGafsdgasfgfs