Premiär-eldning

...

Varma hälsningar från Makedonien!

Solen skiner och det är ungefär 25 grader varmt ute. I rena glädjeyran har jag suttit och solat på bakgården en liten stund.

Vi börjar från början.

Tåget till Sthlm blev kraftigt försenat tack vare att någon olycklig person valde att begå självmord strax innan Hudiksvall. Tack och lov valde han/hon ett tidigare tåg, så vi slapp alla fall se eländet. Men spåret var blockerat och vi var tvungen att ta buss från Gnarp till Iggesund, och där sätta oss på ett nytt tåg. Hela den här proceduren gjorde att vår tidsmarginal på Arlanda nästintill blev obefintlig.

Trots missödet blev det en trevlig tågresa med många skratt. Svårt att ha tråkigt med så många sjuka människor på plats. Min gamla klasskamrat Erika var tågkonduktör och bjöd på en del underhållande kommentarer, tex att Rille "ser ut som ett jävla ankare".

Flygresan gick även den bra. Swiss Air kan rekommenderas. Gott om utrymme, inget strul och väldigt fräsch flygflotta.

När vi kom fram till Tessaloniki hämtades vi upp på flygplatsen. En minibuss och en skinande Mercedez. Av någon outgrundlig anledning slapp jag åka minibuss med pöbeln, utan fick sitta med utsträckta ben och försöka hålla igång en konversation med en av världens minst pratglada chaufförer. Herregud, att få honom att prata var som att klämma vatten ur en sten.

Kasinot ligger inne i Makedonien, precis vid gränsen, och det tar ganska precis en timme att åka dit. Ej inräknat gränsövergången som ibland kan ställa till problem. Greker hatar tydligen makedonier och ser ingen glädje över att släppa folk över gränsen. Men mitt avväpnande leende och care-free attityd löste alla problem, och inom ett fåtal minuter var vi på rullande fot mot kasinot.

Grejen är följande. Vi är ganska många skandinaver och det finns inte så många hotellrum på kasinot. Därför har dom hyrt in sig på ett fräschare hotell som ligger några minuters bilväg bort. Vi kommer att delas upp mellan dom här två hotellen. Jag och Rille camperar på kasinot. Det känns skönare att alltid vara på plats, även fast det finns shuttle-service dygnet runt. Dock är hotellrummen ingenting man hänger i granen. Men det där är petitesser. Vi är inte här för att sova direkt. På tal om sova så var det en episk värme på rummet inatt. Helt omöjligt att slockna och täcke kändes lika nödvändigt som cykelhjälm.

Efter ankomst blev det en snabb dusch och sedan ner till spelborden. Servicen är väldigt bra och det dukades fram en rejäl måltid, compliments of the casino. Ingenting här behöver vi betala för utan det räcker att dricksa servitriserna lite.

Gällande servitriserna är det sådär med engelska-kunskaperna. Försökte få tag på ett sugrör 3 gånger, men hon kan inte ha förstått innebörden av ordet "straw". Lika krångligt var det att begripa ordet "napkin". Jag funderar därför på att skaffa en sån där liten bildbok och, istället för att försöka konversera, kan jag peka på det jag är ute efter. Måste bara hitta en bild på en Gin&Tonic.

Jonas beställde en GT igår och bad om att den inte skulle blandas så stark. Servitrisen missuppfattade alltihopa och gjorde den extra stark. På gränsen till odrickbar. Även för en gin-älskare som mig. Han kallade på henne och bad henne späda ut trolldrycken med mer Tonic. När hon kom tillbaka hade hon lyckats göra groggen ännu starkare. En estimering är att det var minst 98% sprit. Fulgrogg finnes.

Spelet gick sisådär och jag ber nu en bön att dom får igång pokern så snart som möjligt. För kasinospel torskar jag rätt ut på. Nästan alla andra gick plus eller jämnt upp, så jag antar att det låg på min lott att donera tillbaka lite stålar.

Alldeles snart kommer resten av packet insläntrandes. Hörde att dom var på flygplatsen för inte så länge sen och, förutsatt att det inte var trassel vid gränsen, har vi snart Stefphen på plats. Bräkandes och cigarr-rökandes.

Ikväll kl 19 sparkar pokerveckan igång med en rebuy-turnering. Som jag förhoppningsvis vinner. Wish me luck!