...
Gårdagens Texas-turnering 1000 + rebuy blev en rolig historia. På flera sätt. Dels att jag hamnade på roliga bord och dels att HedersGurra till slut vann hela turneringen. Magnifika 180.000 i första som jag hoppas kommer användas till något nyttigt. För annars är det tämligen vanligt inom pokern att pengarna landar hos dom största slasktrattarna. Fylla och strul premieras på något sätt eftersom pengarna ändå kommer läggas tillbaka till pokerekonomin.
Väldigt, väldigt roligt för Gurra som nu leder nordic lights totala maraton-ligan med 2 segrar. När han får ihop en stor turnerings-stack är han mycket svår att spela mot. Raisar hårt och ofta vilket tvingar dom mindre stackarna att spela för alla sina marker, och för att han då ska kunna åka ut måste han förlora flera all-in potter i rad. Det kritiska för Heders är att få ihop en stor stack. När han väl har den är han alltid att räkna med. Oavsett spelform. Aggression är nämligen något som alltid kan leda till bra saker. Som igår.
Den här draken kommer nog inte hamna i selångersån med sin lite äldre kusin.
Dom som var gladast över segern var nog hans barndomskamrater Micke och Macke. Helt lyriska hade dom trillat ner i en fylla. Gurra däremot var lugn, trött och sansad. Får se om det blir mer fart på karljäveln i dag. Fredag och en cool hundring på fickan brukar kunna väcka liv i döda.
Även stora grattis till Mats Jönsson som kom 2:a och till en mycket bitter Sasse på 3:e plats. 60k borde vara lite plåster på såren :)
Själv slutade jag runt plats 40 av 100 och fick inte ens pengar till att köpa plåster till mina sår. Hamnade tidigt på ett bra bord med Micke Norinder, Mats Rahmn, Micke Nordin, Elof samt några okända. Aggressiva spelare leder till många rebuys. Norinder gjorde cirka 25 stycken och stod alltså själv för 10% av alla rebuys. Jag hade lite tur och fick tidigt bygga upp en bra stack. Den kunde jag använda på ett bra sätt med dom händer jag fick. Norinder var på vild jakt efter en stack så han kunde ha något att spela med efter rasten, och då blir det att han spelar nästan alla händer i väntan på en vinst. Efter rasten hade jag dubbla average och var bara inne för 3k.
Första 3 timmarna satt jag kvar vid det bordet och stämningen var rolig. Norinder, som jag tidigare tyckt varit lite bufflig och högljudd, visade sig vara en högst sympatisk människa. Ofta är det så. Personer man ser på håll kan man få ett helt felaktigt intryck om. Många roliga kommentarer bjöd han på till följd av sina oändliga rebuys. Olsson, en lokal spelare, hamnade i klinch med honom flera gånger. Att döma av hans mutter verkade han inte ha mycket tillövers för pokerspelare från Stockholm.
Det började med att Olsson i turneringens första hand UTG går all in med K8, och får syn av Micke i BB med 53. Olsson vinner och blir av denna hand helt chokad. Nästa hand vinner han igen all in mot samma spelare och efter 2 hander har Norinder gjort 4 rebuys.
Nästa hand höjer Norinder på knappen, Olsson synar från BB. Flop AA7. Olsson check, Norinder bet och Olsson skriker "all-in". Norinder börjar ventilera sin starka tro på att Olsson som bäst har en sjua. Problemet, som han såg det, var att han inte hade mycket till hand själv. Hursomhelst säger han till slut syn. Olsson vänder upp 87 för två par och Norinder säger tirumferande "då får man hoppas på en dam" och smackar fram Q6. Här håller man redan på att skratta ihjäl sig. Turn kommer blank och river en Q. I triumf basunerar Norinder ut att "don't fuck with the stockholm guys". Hysteriskt roligt. Olsson såg ut som om han gått igenom hela processen att förvandlas från ståndaktig gran till pappersmassa. Fälld, friterad, skakad, kokt och manglad.
Tyckte jag spelade rätt bra i resten av turneringen. Förutom i den hand jag åkte ut i. Hade kunnat folda preflop. I och med att jag tog floppen ser jag ingen väg ut. Särskilt inte när det blir bet från original-raisaren och raise från en annan spelare. Var 99% säker att jag ledde mot han som ställde och handen gav mig potentiellt 3,5 ggr pengarna. Även om originalraisaren har överpar har jag outs, plus att det finns lite fold equity. Men han hade floppat set och jag drog i princip dött. Mycket riktigt ledde jag mot den andre.
Cashgamet var en annan tråkig historia. Fick in pengarna mycket bra på 20-20 Omaha men hade återigen ingen vidare lycka. Känns rätt trist att skriva att man hela tiden har otur. Plus att det antagligen inte låter särskilt trovärdigt. Att det bara är något jag skyller på. Men det spelar ingen roll. Tycker mig se realistiskt på vad som händer när jag spelar och jag vet själv inte många som har lika svårt som mig att vinna all-in situationer. Det skulle vara Tony då.
Som jag nämnde tidigare. Fylla och strul premieras och personer som verkligen hatar pengar lyckas inte ens bli av med dom trots idoga försök. Igår var det en sådan herre vid bordet. Han var grisfull och raisade och re-raisade varenda hand. När han vann skrattade han hånfullt och skrek "hit med pengarna". En dålig vinnare helt enkelt. Plus att han hade noll förståelse för att han var abnormt turlig. Jag backade till slut 4,5k men jag skulle estimera att jag var inne i all-potter för närmare 30k där jag inte vann en endaste krona.
Nu ska jag försöka ta reda på när the GurraShow drar igång samt varför det flaggas på halv stång utanför fönstret. Hallon på er
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar