On a train bound for nowhere

...
Nu sitter jag på x2000 på väg från Lund till Stockholm. Har tillbringat 2,5 dagar hos min faster i Skåne. Förutom faster Ann-Marie och hennes man Curt var där mina kusiner Greger och Jocke, samt kusinbarnen Elias och Sofia med sin respektive Micke och dottern Emilia. Släkingar träffar jag (liksom många andra) förhållandevis sällan, men det är trevligt när det väl blir av.

Det var också första gången jag övernattade i Skåne. Tidigare besök har bara innefattat kinamat i Trelleborg och sedan en snabb ombordstigning på Travemunde-färjan. Därför var vi i måndags ute och turistade.

Först ett snabbt besök i vackra Kivik. Men eftersom all action i Kivik tydligen sker bakom slutna dörrar på cider-fabriken blev det ett kort besök. Vidare mot Simrishamn där vi flanerade stan litegrann. Bland annat missade vi chansen att köpa "Österlens godaste hallon" på torget för 25 kr per liter. Det lokala Nordea-kontoret fick sig ett besök och jag kan konstatera att dom inte kräver någon legitimation för att sätta in större penga-belopp. En tant satte in 30.000 kr utan att få en enda fråga om var penganra kom från. Så, alla fifflare som rör sig med svarta pengar har nu en pengatvätts-oas.

Nästa stopp blev Kåseberga där man finner kulturskatten Ales Stenar. Vilket jag inte ger mycket för då det bara var en helt intetsägande stensamling. Desto mer intressant var en samling ungdomar med stora ryggsäckar som samlades en liten bit bort från stenarna. Vid klipporna. Som det visade sig innehöll ryggsäckarna skärmar och jag antar att det finns uppvindar kring kusten som dom tänkte använda sig av. Det får mig att tänka på mitt eget skärmhopp jag fick i 30-års present av min kära syster. Rysningar och is i blodet. När ska egentligen det hoppet genomföras.

Runt Ales Stenar var en väldig kommers och jag serverades en excellent fisksoppa på restaurangen nedanför. Med musslor i skal och ett glimrande gott surdegsbröd. Smarrigt värre till tonerna av 175 kr. Tur man hade en sponsor med sig.

Dagen efter gick jag min första golfrunda på över 2 år. På en pay-and-play bana som är lite kortare än en vanlig bana. Det gick väl varken dåligt eller bra. 2 st par, kanske 10 st bogeys och 6 st rejäla plumpar. Klart godkänt även om jag inte var nära att gå på mitt hcp. Det största problemet var min metalwood som inte levererade en enda bra träff. Men jag fick i alla fall mersmak och kanske blir det en runda med Montell och Bergström i Stockholm till helgen. Kan ju bli en klassisk upplevelse med många kokningar. Bergström sägs även vara en ypperlig instruktör och kan kanske undersöka i vilket moment min sving går åt helvete.

Igår kväll åt vi alla en trevlig middag och drack en massa vin. Släkten består till stor del av pratkvarnar så stämningen var minst sagt uppsluppen. Vi hann även med att spela trädgårdsgolf, en liten roligare variant av minigolf som spelas i 2-manna lag med riktiga klubbor. Trevligt värre även fast mitt lag kom 3:a. Mitt yrke till trots fick jag spö i en 10 kr sit'n-go-turnering 2 kvällar i rad. I första turneringen kom jag sist och i gårdagens spektakel blev jag 3:a. Men det var väl ingen stor överraskning och jag förväntar mig att ha en hel del tur på nätet framöver. Självförtoendet behöver repareras. Det var pappa som fick försvara familjehedern med en fin andraplats.

Jag tog lite bilder och ifall tekniken fungerar tänkte jag lägga upp några senare.

Resten av veckan ska jag tillbringa i Stockholm för umgänge med Robban, Gibson och Johan. Mina gamla studiekamrater från 40c-tiden i Gävle. Tänkte även hinna med en hel del nätpoker samt affärsmöte med Montell och Macke för diskussion om ett eventuellt webbprojekt vi ska dra igång. Återkommer senare i det ämnet.