...
Det känns otroligt konstigt och vemodigt att läsa om att Michael Jackson oväntade dödsfall.
Att hans allmänhälsotillstånd inte varit på topp var allmänt känt, men inte kunde man ana att han sjöng på sista versen? Det senaste jag hörde kring honom var att det var någon ny turné på gång. Visst skulle han spela på O2-arenan i London?. Istället är han borta för gott. Han var en otroligt stor artist som influerat hela musikbranschen. Dels genom sin musik och dels genom sina scenshower. Hans sätt att röra sig kommer nog bli ihågkommet för alltid.
När skivan "thriller" släpptes var jag ganska ung och, även om jag fick den på kasett till min freestyle, är det är istället en låt från en annan skiva jag associerar till när jag hör hans namn. Nämligen "Black or white". Kommer ihåg att jag köpte den på lp-singel och spelade den om och om igen i vardagsrummet, sittandes i pappas mörkröda chesterfield-fåtölj. Jag ville ha det han hade. Inte sångrösten och dansen. Sånt var jag inte intresserad av. Däremot hela världens uppskattning och den finansiella frihet som kommer med 112:e gradens popularitet. Det känns som igår. För övrigt tycker jag fortfarande väldigt mycket om den låten.
Ni som tillhör en yngre generation än mig kan nog inte riktigt förstå hur stor han var. Men jag tror inte det är någon överdrift att påstå att Michael Jackson var 80-talets största superstjärna och mest kända person. Så pass känd som det inte längre är möjligt att bli. Det finns för många olika informationskanaler för att en människa ska kunna tilldra sig så stor andel av världens blickar som han gjorde.
Nu kan man bara hoppas att världen kommer minnas honom för hans musik, och inte för pedofil-anklagelserna. Jag vet att jag kommer att göra det alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar