Ollie fukked up financial status

...
Alldeles nyss var det Cribs på MTV och hembesöket var hos skateboardåkaren Ryan Shelter.

Normalt brukar husen vara stora samt enormt lyxiga. Tyvärr brukar hela interiören osa av opersonlighet. Nästan som att ingen bor där och att huset bara står där för syns skull.

Så var det inte den här gången. Jesus kristus vilket läckert hus. Kanske inte det största men hemtrevligt så det förslog. Plus att han hade massvis med stilrena custom-made prylar från olika sponsorer.

Jag känner att jag kan ha blivit lite överimponerad av att Ryan är skateboard-åkare. Fick jag leva om dom senaste 20 åren och bli duktig inom valfri idrott/hobby hade jag tveklöst valt skateboard. Extrem-sportare lever i allmänhet ett väldigt fritt liv. Dom får bra betalt och ägnar sina dagar åt sin verkliga passion. Inte som andra idrottare som ägnar varje dag åt visst många timmar träning, för att sedan slappna av med andra sysselsättningar. Extremsportare lever och andas sin idrott. Konceptet träning finns egentligen inte. Jag tror att snowboardåkare och bmx-åkare har lika roliga liv, men jag tycker skateboard ser häftigast och roligast ut.

Påminner lite om biljard på sätt och vis. Det är också en sport man lever och andas, fast med en smula sämre betalt och EN SMULA SÄMRE STREETCRED.

Det får mig att tänka på hur mitt eget finansiella fokus ändrats. För några år sen hade jag stora visioner och drömmar som som kändes uppnåeliga. Idag är varje månad snarare ett krig. Jag måste återfå visioner på längre sikt, för det gör mig mer motiverad och sugen på att uppnå saker. Inte bara finansiella mål för den delen. Alla vill väl bli ihågkommen för att ha skapat något med sitt liv.

Det jag skapat på senare år är konceptet "tangentbordsvalsen", och det ser ut på det här viset:

AJDLFHAKJLTRALHFAERJKLGFBJVZFADGSZJLJ