I vanlig ordning fick jag ingen poker spelad under mina vanliga "arbetstider". Det har varit fullt upp med budgetarbete och sedan styrelsmemöte på squashklubben. Otroligt nog fick en gammal degenererad pokerspelare det tunga ansvaret som kassör. Det är som att ge kniven till slaktarn. :)
Direkt efter avlutat möte var det bara att ikläda sig uniformen och spela den monumentalt viktiga seriematchen, som till mångt och mycket skulle avgöra våra chanser att nå div.1.
Jag fick en start helt i plåt och förlorade min första match med 3-0 i set. Tack och lov vann min lagkamrat Jesper mot samma kille. Nästa match gick bättre och jag vann med 2-1. Matchen slutade totalt 7-9 till dom onda men det får i sammanhanget anses vara helt okej. Vinner vi sista matchen stort i kombination med att serielederna gör detsamma kan saken vara biff. För att vara så taggad som möjligt ska jag försöka undvika sex fram till dess. En utmaning god som någon. Stor humor att jag att jag är så ironisk att jag inte annat kan än att skratta åt min egen prosa.
Efter ovan utförda aktiviteter blev det ett litet spelpass. Jag fick den enorma äran att åter stifta bekantskap med alf36. Han är, precis som många andra genom historien, långt före sin tid och använder sig av koncept så avancerade att man häpnar. En favorit han har är att på river beta så tunt att han inte själv vet om det är ett värdebet eller bluff. Live skulle det fungera ÄNNU bättre eftersom det där torde vara omöjligt att få några tells. Just för att han inte har en aning själv. Istället kan han sitta och småle åt situationen och sippa på den där ljuvliga sangrian han älskar så innerligt.
Jag måste få insikt i hans högpresterande pokerhjärna. Kosta vad det kosta vill. Bäst strategi är nog en liten tripp till Pamplona i mitten av december. Iklädd pipmustasch och skjorta med minst 4 knappar uppknäppta. Språket är ett annat bekymmer och därför ska återstoden av den här natten ägnas åt att plugga spanska julglosor.
Feliz navidad muchasas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar