Vi kommer att landa en liten bit utanför New York...

...
Stora nyheter ikväll.

Ett flygplan från U.S Airways har tvingats nödlanda på Hudson River i krokarna av Manhattan. 148 passagerare ombord och samtliga överlevde efter det att flygplanet träffat vattenytan i flack vinkel. När räddningsbåtarna kom stod passagerarna på vingarna och väntade. Precis som om ingenting hänt. Slog igång mobilerna och kollade ifall dom fått några sms under dom 4,5 minuterna som dom var i luften.

Ända sedan jag såg Cast Away har jag varit övertygad om att det är ridå ner ifall man måste nödlanda på vatten. Ni vet när rutorna sprängs och planet genast tar in vatten. Samtidigt som all last ger sig iväg och åker runt som projektiler. Man hade gissat att överlevnadsprocenten är strax mindre än noll, och frågan är snarare på vilket sätt man kommer att dö. Resväska i huvudet, drunkning eller att alla organ krossas av smällen när man tar i vatten.

Men efter dagens nyhet verkar det inte vara så. Ett flygplan som tar 148 st är en relativt stor maskin. Tillräckligt stor för att ett plan som tar 300 st borde bete sig likadant i en liknande situation. För oss katastrofmänniskor är det plötsligt mycket mer intressant att ge oss upp i det blå. Ifall nödlandning är nödvändig är chansen överhängande att det kommer att ske över vatten. För sakens skulle antar jag även att det inte var Röde Baronen som flög just det här planet. Utan samma typ av överbetalda och levnadströtta pilot-skrälle som ockuperar kaptens-sätet i planen man själv flyger i.

Nu brukar jag projicera fler katastrof-scenarion när jag flyger. Bland annat att vingarna lossnar. Dagens ljusglimt borde inte påverka en sådan situation. Då är nog goda råd fortfarande dyra. Svante, som var med till Tallinn tidigare i höst, liknade situationen vid att man släpper en kaviartub rakt ner på golvet. Kraftig lampsläckning isåfall. Det är anledningen till att jag vill sitta långt fram när jag flyger. Så jag slipper se vingarna och alla skarvar och skruvar som ser ut som dom ska lossna. Men eftersom jag är fattig som en lus blir det till att sitta där bak med allmogen. För att citera Jerry Seinfeld, "if you only worked a little bit harder".