Såja...
Min favorit Andy Roddick fick just handskaket av Novak Djokovic efter 2-1 i set och break i fjärde. Värmen tog tydligen knäcken på serben och från slutet av andra set såg han ut som en vissen tulpan.
Jag tänker inte tråka ut er med detaljer men jag hade spelat lite på Roddick. Jag tyckte att startoddset var på tok för högt. I mina ögon var det här en coinflip. Möjligen en liten fördel till Djokovic.
För övrigt kommer det bli så framöver att jag bara tar upp matcher som jag vunnit på. Orkar inte skriva om förlustmatcherna då jag normalt är på gränsen till ett nervsammanbrott och inte alls i kondition att knattra på tangentbordet. Det kan då råka bli att jag kör tummen rakt igenom datorn när jag ska trycka på mellanslag. Hatten av till dom som lever på att trada tennis. Har tidigare sagt att jag respekterar professionella backgammon-spelare mest, men tror nog att tennis är lika djävligt.
På den nya och fantastiskt roliga tennisbloggen Gul Instinkt skrevs en kommentar jag inte kan sluta skratta åt. Trots att klockan är 07:54 och jag borde gråta floder över min retarderade dygnsrytm.
"Djokovic måste lära sig att hantera värmen, det är inte kallare dit han ska en dag..."
Bakgrunden är att många personer, inklusive mig, ondar en hel del på Djokovic. Smuts som han även kallas av nidingar. Det har hänt ett flertal gånger att han, efter att ha fått behandling av läkare, plötsligt ser ut som en nyutsprungen ros. Lite fult att lura sina motståndare på det sättet, som under behandlingen hinner både kallna och stelna till.
Min egen ondning har mest att göra med att jag aldrig någonsin vunnit 50 öre på karljäveln. Jag har några såna favoritspelare att onda på. Topp 1 just nu är Jo-Wilfred Tsonga, som även han går och småhaltar och tar sig för olika skador som sedan aldrig ser dagens ljus. Dessutom gestikulerar han och går an när han är i ledning, vilket jag inte alls gillar. Vara dålig förlorare är okej. Vara dålig vinnare förtjänar hårda armbågar i ryggslutet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar