...
Nu åker alla principer åt helvete!
Nu åker alla principer åt helvete!
lördag 31 januari 2009
Februari om tre timmar
Är han inte vacker så säg! Känner redan nu att själv kommer få svårt att komma undan denna tobak. Skepparn kommer vara fullt av heltids-puffare.
fredag 30 januari 2009
Förstafemma med Foppa
...
HedersGurra är på besök i staden. Enligt honom själv var det gigantisk stor chans att han skulle hamna på flaskan ikväll. Runt 12 hade han precis anlänt till stan och jag frågade ifall vi skulle äta lunch. Men det gick inte eftersom Peter Forsberg skulle hålla presskonferens i Ö-vik och han var tvungen att stressa iväg dit. Jag nämnde att han tack vare den inte kommer hinna med någon läskning ikväll. Han svarar:
"Det ska vi nog bli två om"
För en liten stund sedan kollade jag aftonbladet på nätet och vem dyker upp på bild? Precis bredvid Peter Forsberg. Heders. Som det mest naturliga i världen. Vad många inte inser när dom ser bilden, är att det är en mycket otålig och törstig person som inget annat vill än att komma hem och skicka sin artikel med ilfart. Sedan raka vägen ner på Svenssons och kliva över tröskeln in i dimman.
HedersGurra är på besök i staden. Enligt honom själv var det gigantisk stor chans att han skulle hamna på flaskan ikväll. Runt 12 hade han precis anlänt till stan och jag frågade ifall vi skulle äta lunch. Men det gick inte eftersom Peter Forsberg skulle hålla presskonferens i Ö-vik och han var tvungen att stressa iväg dit. Jag nämnde att han tack vare den inte kommer hinna med någon läskning ikväll. Han svarar:
"Det ska vi nog bli två om"
För en liten stund sedan kollade jag aftonbladet på nätet och vem dyker upp på bild? Precis bredvid Peter Forsberg. Heders. Som det mest naturliga i världen. Vad många inte inser när dom ser bilden, är att det är en mycket otålig och törstig person som inget annat vill än att komma hem och skicka sin artikel med ilfart. Sedan raka vägen ner på Svenssons och kliva över tröskeln in i dimman.
Tillbaka till Stuckeyville
...
Glada nyheter. En av mina favorit tv-serier har börjat gå som repris. Serien jag pratar om är Ed
En serie med mycket humor, hjärta och värme. Den går dagligen på 9:an. Visst har alla hushåll den kanalen gratis?
Sjukt nog har inte serien släppts på DVD. Har läst att det beror på att det skulle vara för dyrt att köpa loss rättigheterna till all musik. Synd för eftervärlden som går miste om en bra serie.
Glada nyheter. En av mina favorit tv-serier har börjat gå som repris. Serien jag pratar om är Ed
En serie med mycket humor, hjärta och värme. Den går dagligen på 9:an. Visst har alla hushåll den kanalen gratis?
Sjukt nog har inte serien släppts på DVD. Har läst att det beror på att det skulle vara för dyrt att köpa loss rättigheterna till all musik. Synd för eftervärlden som går miste om en bra serie.
torsdag 29 januari 2009
Utmaning igen...
...
Jag märkte först igår att jag återigen blivit utmanad. Av tjejen med det mest charmiga namn man sett på en blogg. Miss BigPanty.
10 Första
Första bästa kompis - Anna-Stina på ridskolan.... Skojar bara. Det finns ingen riktigt. Vi killar jobbar inte så mycket med konceptet bästisar. Vi delar in människor i 2 kategorier. Personer man orkar se och personer man inte orkar se.
Första bil - Den jag har nu... En Audi A3, 02:a (säljes för bra pris vid kontant och kvick affär)
Första kärlek - Vill minnas att jag hört något om en dagisfröken. Annars var det väl en rekordpräktig tjej på mellanstadiet som alla suktade efter. I femman tog hon sin Mats ur skolan och flyttade till Kalmar.
Första husdjur - Undulater. Pelle och Madonna. När Madonna ruvade på sina ägg blev det trassel i förhållandet. Pelle hade sönder äggen och som vedergällning hackade Madonna ihjäl Pelle. Hon blev således allena och dog själv av brustet hjärta. Begravdes runt knuten. Sorglig historia egentligen. Rättigheterna till filmes säljes till bra pris vid kontant och kvick affär
Första semester - Gran Canaria när jag var 7. Lyckades tappa bort mina glasögon dagen innan vi åkte. Stor kokning på min stackars mamma
Första jobb - Reklamutdelare åt SDR. Hatade han som var ansvarig omedelbart och grundlade ett förakt mot auktoriter. Hämnades i smyg genom att kasta bort en ansenlig del av varje veckas reklamblad
Första köpta skiva - Kasettband var nog Herreys och skiva kan ha varit en Michael Jackson EP
Första piercing - Inte riktigt min grej. Kan vara snyggt på tjejer men gillar ändå inte konceptet att vanhelga sin kropp.
Första konsert - Måste varit Roxette i folkparken strax efter deras genombrott. Jag var 10 och vi hade picknick i gräset med en kompis familj. Som ni kanske förstår blev jag aldrig den personen som påtänd står i knähög lera på Roskilde-festivalen och headbangar till Sator.
8 senaste
Senaste alkoholdrycken - Oj.. Januari är ju nykter men drack ett par munnar champagne hemma hos pappa för ett par veckor sedan. Planerar stor revansch på den fronten så snart det blir februari. Det vankas stor pokerhelg på kasinot och av erfarenhet vet jag att det brukar kunna sluta i fylla. Jag hoppas på söndags-fest på Skepparn.
Senaste bilfärd - Till akutmottangningen för en stund sedan. Hade tid för röntgning av foten. Stukningen går aldrig över. OS 2012 är i fara.
Senaste filmen du såg - The curious case of Benjamin Button
Senast ringda telefonsamtal - Till HedersGurra för att höra vad karljäveln sysslade med. For your information såg han på Sopranas och lät allmänt nedstämd.
Senaste bubbelbadet - Har ingen ro till sånt. I min lägenhet finns ett badkar. När jag flyttade in köpte jag skumbad o lavandel-oljor och planerade att bada frekvent. En enda gång har det blivit av. Det var alldeles för mycket slit och definitivt inte värt mödan. Man ligger ju inte ens bekvämt.
Senast spelade CD-skiva - CD-skivor avänds inte i det gurkiska hushållet. Istället Spotify eller Itunes. Det senaste som ljöd var lite Springsteen-låtar. Han har legat i träda ett tag men eftersom jag ska på sommarens konsert blev jag sugen.
Senaste gången du grät - Grät skurar under Benjamin Button. Fick man en krona per tår skulle jag inte behöva oroa mig för min försörjning
Senaste måltiden - Färdig pasta från ICA. Bland det mest vederstyggliga jag skådat. Påminde till mångt och mycket om en spya.
6 har du någonsin
Dejtat en av dina bästa kompisar - Näe. För övrigt är alla mina riktigt bra kompisar killar så även om jag dejtat någon av dom skulle det inte erkännas eftersom det skulle göra mig till blomkruka.
Blivit arresterad - Näe men nästintill. Blev i min ungdom jagad och till slut honkad av två konstaplar. Vi hade terroriserat en arg och otrevlig granne med snöbollar i cirka 2 timmar. Efter en timme skrek han "jag ringer polisen". Ja gör du det svarade vi och skrattade gott... Vilket var precis vad han gjorde. Man verkar svårlurad. Det var nog första gången av många som pappa inte var jättestolt över sitt lilla kräk till son.
Blivit kär vid första ögonkastet - Näe, men däremot betagen av skönhet eller av fysiska attribut. Se nedan hur det brukar sluta.
Fastnat med blicken i någons urringning - Massvis med gånger. När det väl händer kan jag inte prata normalt med den personen eftersom blicken hela tiden återvänder dit. Grymt jobbigt men kan inte föreställa mig att jag är ensam om det problemet.
Jerry Seinfeld har bland annat sagt att "looking at cleavage is like looking at the sun. You can't stare at it long, it's too risky. You get a sense of it and then you look away"
Sagt att du älskar någon utan att mena det - Näe och jag har heller inte sagt det till någon och menat det. Förutom till min mamma...
Busringt till någon - En miljard gånger kanske. Vill påstå att jag var en mästare på ämnet. I min uppväxt ringde vi bland annat till massvis med pensionärer och berättade att dom vunnit 1.000 på Forums (gamla coop) medlemslotteri, samt att dom kunde hämta ut vinsten i form av en värdecheck i informationsdisken. Vi åkte sedan ner dagen efter och skrattade gott åt alla stackars pensionärer som blev utan sina värdecheckar.
En annan klassiker var att beställa taxibilar till grannen. Från 3 olika bolag och sedan tjuvtitta genom fönstret när det uppstår stor förvirring och kokning.
Jag var nog ingen ängel i min ungdom.
7 saker du har på dig
1. Pikétröja
2. Kalsonger, från Björn Borg dagen till ära
3. Träningsbyxor från Nike
4. Urverk, en Tag Heuer Monaco (Till salu oväntat nog)
5. Dunlop-strumpor
6. Halsband från Edward Mirell
7. Ovårdad frisyr som kan liknas vid en krukväxt. Ej att förväxlas med blomkruka :)
6 saker du har gjort idag
1. Varit på sjukhuset
2. Klarat av tennis-spelet på mobilen i väntan på besked från röntgen
3. Blivit ljugen rakt upp i ansiktet av en ortoped-läkare. Han påstod att röntgen inte visade några benbrott, trots att tanten på röntgen sa att det fanns en spricka
4. Sett när Federer vann i 3 raka mot min hjälte Andy Roddick. Om Roddick vunnit har jag kunnat pensionera mig och leva av bankräntan
5. Lyssnat på Bruce nya skiva "Working on a dream"
6. Ätit resterna av en ost (Wästgöta kloster 10%) rätt upp och ner i depression över tennisen. Ingen hälsosam vana men ibland hugger man det första bästa man får tag i.
5 favoritsaker utan rangordning
1. Biljard (ingen sak men tänk biljardkö ifall det känns mer politiskt korrekt.)
2. Squash (tänk squashracket ifall det blir mer politiskt korrekt)
3. Pengar
4. Raggmunk med fläsk och lingonsylt
5. Min handcreme "Reve du Miel". Grymt dryg och smörjande
4 personer du kan berätta allt för
Det finns ingen sådan person. Mina mest personliga saker håller jag för mig själv.
3 val
Blått eller rött? - Rött. Normalt skulle jag svara blått men jag har den senaste tiden i diskussioner konstaterat att jag föredrar ICA framför Coop av just den anledningen. Att deras butiker går i varmare, röda färger och därmed är mycket mer hemtrevliga. Det gäller att vara konsekvent
Sommar eller vinter? - Sommar
Choklad eller chips? - Choklad. Gärna apelsin-choklad. Dom där Always man kunde köpa på TaxFree var utsökta
2 saker att göra innan du dör
1. Skaffa familj
2. Göra något som gör att jag blir ihågkommen av eftervärlden (oddsen för det är höga just nu)
1 sak du ångrar
Att jag inte åkte som utbytesstudent till USA när jag hade chansen.
4 personer du vill ska göra samma blogginlägg
HedersGurra
Macke
Jonas
Plisskin
Jag märkte först igår att jag återigen blivit utmanad. Av tjejen med det mest charmiga namn man sett på en blogg. Miss BigPanty.
10 Första
Första bästa kompis - Anna-Stina på ridskolan.... Skojar bara. Det finns ingen riktigt. Vi killar jobbar inte så mycket med konceptet bästisar. Vi delar in människor i 2 kategorier. Personer man orkar se och personer man inte orkar se.
Första bil - Den jag har nu... En Audi A3, 02:a (säljes för bra pris vid kontant och kvick affär)
Första kärlek - Vill minnas att jag hört något om en dagisfröken. Annars var det väl en rekordpräktig tjej på mellanstadiet som alla suktade efter. I femman tog hon sin Mats ur skolan och flyttade till Kalmar.
Första husdjur - Undulater. Pelle och Madonna. När Madonna ruvade på sina ägg blev det trassel i förhållandet. Pelle hade sönder äggen och som vedergällning hackade Madonna ihjäl Pelle. Hon blev således allena och dog själv av brustet hjärta. Begravdes runt knuten. Sorglig historia egentligen. Rättigheterna till filmes säljes till bra pris vid kontant och kvick affär
Första semester - Gran Canaria när jag var 7. Lyckades tappa bort mina glasögon dagen innan vi åkte. Stor kokning på min stackars mamma
Första jobb - Reklamutdelare åt SDR. Hatade han som var ansvarig omedelbart och grundlade ett förakt mot auktoriter. Hämnades i smyg genom att kasta bort en ansenlig del av varje veckas reklamblad
Första köpta skiva - Kasettband var nog Herreys och skiva kan ha varit en Michael Jackson EP
Första piercing - Inte riktigt min grej. Kan vara snyggt på tjejer men gillar ändå inte konceptet att vanhelga sin kropp.
Första konsert - Måste varit Roxette i folkparken strax efter deras genombrott. Jag var 10 och vi hade picknick i gräset med en kompis familj. Som ni kanske förstår blev jag aldrig den personen som påtänd står i knähög lera på Roskilde-festivalen och headbangar till Sator.
8 senaste
Senaste alkoholdrycken - Oj.. Januari är ju nykter men drack ett par munnar champagne hemma hos pappa för ett par veckor sedan. Planerar stor revansch på den fronten så snart det blir februari. Det vankas stor pokerhelg på kasinot och av erfarenhet vet jag att det brukar kunna sluta i fylla. Jag hoppas på söndags-fest på Skepparn.
Senaste bilfärd - Till akutmottangningen för en stund sedan. Hade tid för röntgning av foten. Stukningen går aldrig över. OS 2012 är i fara.
Senaste filmen du såg - The curious case of Benjamin Button
Senast ringda telefonsamtal - Till HedersGurra för att höra vad karljäveln sysslade med. For your information såg han på Sopranas och lät allmänt nedstämd.
Senaste bubbelbadet - Har ingen ro till sånt. I min lägenhet finns ett badkar. När jag flyttade in köpte jag skumbad o lavandel-oljor och planerade att bada frekvent. En enda gång har det blivit av. Det var alldeles för mycket slit och definitivt inte värt mödan. Man ligger ju inte ens bekvämt.
Senast spelade CD-skiva - CD-skivor avänds inte i det gurkiska hushållet. Istället Spotify eller Itunes. Det senaste som ljöd var lite Springsteen-låtar. Han har legat i träda ett tag men eftersom jag ska på sommarens konsert blev jag sugen.
Senaste gången du grät - Grät skurar under Benjamin Button. Fick man en krona per tår skulle jag inte behöva oroa mig för min försörjning
Senaste måltiden - Färdig pasta från ICA. Bland det mest vederstyggliga jag skådat. Påminde till mångt och mycket om en spya.
6 har du någonsin
Dejtat en av dina bästa kompisar - Näe. För övrigt är alla mina riktigt bra kompisar killar så även om jag dejtat någon av dom skulle det inte erkännas eftersom det skulle göra mig till blomkruka.
Blivit arresterad - Näe men nästintill. Blev i min ungdom jagad och till slut honkad av två konstaplar. Vi hade terroriserat en arg och otrevlig granne med snöbollar i cirka 2 timmar. Efter en timme skrek han "jag ringer polisen". Ja gör du det svarade vi och skrattade gott... Vilket var precis vad han gjorde. Man verkar svårlurad. Det var nog första gången av många som pappa inte var jättestolt över sitt lilla kräk till son.
Blivit kär vid första ögonkastet - Näe, men däremot betagen av skönhet eller av fysiska attribut. Se nedan hur det brukar sluta.
Fastnat med blicken i någons urringning - Massvis med gånger. När det väl händer kan jag inte prata normalt med den personen eftersom blicken hela tiden återvänder dit. Grymt jobbigt men kan inte föreställa mig att jag är ensam om det problemet.
Jerry Seinfeld har bland annat sagt att "looking at cleavage is like looking at the sun. You can't stare at it long, it's too risky. You get a sense of it and then you look away"
Sagt att du älskar någon utan att mena det - Näe och jag har heller inte sagt det till någon och menat det. Förutom till min mamma...
Busringt till någon - En miljard gånger kanske. Vill påstå att jag var en mästare på ämnet. I min uppväxt ringde vi bland annat till massvis med pensionärer och berättade att dom vunnit 1.000 på Forums (gamla coop) medlemslotteri, samt att dom kunde hämta ut vinsten i form av en värdecheck i informationsdisken. Vi åkte sedan ner dagen efter och skrattade gott åt alla stackars pensionärer som blev utan sina värdecheckar.
En annan klassiker var att beställa taxibilar till grannen. Från 3 olika bolag och sedan tjuvtitta genom fönstret när det uppstår stor förvirring och kokning.
Jag var nog ingen ängel i min ungdom.
7 saker du har på dig
1. Pikétröja
2. Kalsonger, från Björn Borg dagen till ära
3. Träningsbyxor från Nike
4. Urverk, en Tag Heuer Monaco (Till salu oväntat nog)
5. Dunlop-strumpor
6. Halsband från Edward Mirell
7. Ovårdad frisyr som kan liknas vid en krukväxt. Ej att förväxlas med blomkruka :)
6 saker du har gjort idag
1. Varit på sjukhuset
2. Klarat av tennis-spelet på mobilen i väntan på besked från röntgen
3. Blivit ljugen rakt upp i ansiktet av en ortoped-läkare. Han påstod att röntgen inte visade några benbrott, trots att tanten på röntgen sa att det fanns en spricka
4. Sett när Federer vann i 3 raka mot min hjälte Andy Roddick. Om Roddick vunnit har jag kunnat pensionera mig och leva av bankräntan
5. Lyssnat på Bruce nya skiva "Working on a dream"
6. Ätit resterna av en ost (Wästgöta kloster 10%) rätt upp och ner i depression över tennisen. Ingen hälsosam vana men ibland hugger man det första bästa man får tag i.
5 favoritsaker utan rangordning
1. Biljard (ingen sak men tänk biljardkö ifall det känns mer politiskt korrekt.)
2. Squash (tänk squashracket ifall det blir mer politiskt korrekt)
3. Pengar
4. Raggmunk med fläsk och lingonsylt
5. Min handcreme "Reve du Miel". Grymt dryg och smörjande
4 personer du kan berätta allt för
Det finns ingen sådan person. Mina mest personliga saker håller jag för mig själv.
3 val
Blått eller rött? - Rött. Normalt skulle jag svara blått men jag har den senaste tiden i diskussioner konstaterat att jag föredrar ICA framför Coop av just den anledningen. Att deras butiker går i varmare, röda färger och därmed är mycket mer hemtrevliga. Det gäller att vara konsekvent
Sommar eller vinter? - Sommar
Choklad eller chips? - Choklad. Gärna apelsin-choklad. Dom där Always man kunde köpa på TaxFree var utsökta
2 saker att göra innan du dör
1. Skaffa familj
2. Göra något som gör att jag blir ihågkommen av eftervärlden (oddsen för det är höga just nu)
1 sak du ångrar
Att jag inte åkte som utbytesstudent till USA när jag hade chansen.
4 personer du vill ska göra samma blogginlägg
HedersGurra
Macke
Jonas
Plisskin
onsdag 28 januari 2009
Det svarta guldet
...
Cuba Cola måste vara tidernas godaste läskeblask. Den ska serveras iskall och helst avslagen. Den smakar mycket mer Cola än det amerikanska plagiatet. Det finns nästan inte ord att beskriva hur fulländad den är rent smakmässigt.
Problemet är att den är svår att få tag i den här delen av landet. Trots att den licenstillverkas av VASA-bryggerier finns den aldrig i matbutiker. Däremot passar det i galoscherna att sälja all annan VASA-läsk såsom Trocadero, 21, Loranga, Rio och Syd. Den ansvarige för detta borde få bada i syra och lära sig ett och annat om vad stora delar av befolkningen EGENTLIGEN vill se på butikshyllorna.
Söderut är den väldigt populär och jag snubblade själv över storverket i Halmstad, där jag i min ungdom spenderade några veckor på pingisläger. Och nej, det är inte töntigt att åka på pingisläger. Om ni bara visste hur häftiga saker som pågick den sommaren.
Lustigt nog hittade jag nyss nostalgi- och hyllningssidan www.cubacola.nu där kan man läsa att Cuba'n lanserades av ett Malmö-företag redan 1953. Alltså före den äckligare men mer populära Coca-Colan kom till Sverige.
Till sist vill jag säga att jag även gillar Pepsi. Tycker den smakar godare än Coca-Cola. Fast mestadels handlar det om att jag gillar varumärket mer. Det finns många företag vars produkter jag gillar eftersom jag uppskattar varumärket. Jag är en marknadsförares dröm. Sätter produkten i andra hand och varumärket i finrummet.
Cuba Cola måste vara tidernas godaste läskeblask. Den ska serveras iskall och helst avslagen. Den smakar mycket mer Cola än det amerikanska plagiatet. Det finns nästan inte ord att beskriva hur fulländad den är rent smakmässigt.
Problemet är att den är svår att få tag i den här delen av landet. Trots att den licenstillverkas av VASA-bryggerier finns den aldrig i matbutiker. Däremot passar det i galoscherna att sälja all annan VASA-läsk såsom Trocadero, 21, Loranga, Rio och Syd. Den ansvarige för detta borde få bada i syra och lära sig ett och annat om vad stora delar av befolkningen EGENTLIGEN vill se på butikshyllorna.
Söderut är den väldigt populär och jag snubblade själv över storverket i Halmstad, där jag i min ungdom spenderade några veckor på pingisläger. Och nej, det är inte töntigt att åka på pingisläger. Om ni bara visste hur häftiga saker som pågick den sommaren.
Lustigt nog hittade jag nyss nostalgi- och hyllningssidan www.cubacola.nu där kan man läsa att Cuba'n lanserades av ett Malmö-företag redan 1953. Alltså före den äckligare men mer populära Coca-Colan kom till Sverige.
Till sist vill jag säga att jag även gillar Pepsi. Tycker den smakar godare än Coca-Cola. Fast mestadels handlar det om att jag gillar varumärket mer. Det finns många företag vars produkter jag gillar eftersom jag uppskattar varumärket. Jag är en marknadsförares dröm. Sätter produkten i andra hand och varumärket i finrummet.
tisdag 27 januari 2009
Oh Mandy........
...
Såja...
Min favorit Andy Roddick fick just handskaket av Novak Djokovic efter 2-1 i set och break i fjärde. Värmen tog tydligen knäcken på serben och från slutet av andra set såg han ut som en vissen tulpan.
Jag tänker inte tråka ut er med detaljer men jag hade spelat lite på Roddick. Jag tyckte att startoddset var på tok för högt. I mina ögon var det här en coinflip. Möjligen en liten fördel till Djokovic.
För övrigt kommer det bli så framöver att jag bara tar upp matcher som jag vunnit på. Orkar inte skriva om förlustmatcherna då jag normalt är på gränsen till ett nervsammanbrott och inte alls i kondition att knattra på tangentbordet. Det kan då råka bli att jag kör tummen rakt igenom datorn när jag ska trycka på mellanslag. Hatten av till dom som lever på att trada tennis. Har tidigare sagt att jag respekterar professionella backgammon-spelare mest, men tror nog att tennis är lika djävligt.
På den nya och fantastiskt roliga tennisbloggen Gul Instinkt skrevs en kommentar jag inte kan sluta skratta åt. Trots att klockan är 07:54 och jag borde gråta floder över min retarderade dygnsrytm.
"Djokovic måste lära sig att hantera värmen, det är inte kallare dit han ska en dag..."
Bakgrunden är att många personer, inklusive mig, ondar en hel del på Djokovic. Smuts som han även kallas av nidingar. Det har hänt ett flertal gånger att han, efter att ha fått behandling av läkare, plötsligt ser ut som en nyutsprungen ros. Lite fult att lura sina motståndare på det sättet, som under behandlingen hinner både kallna och stelna till.
Min egen ondning har mest att göra med att jag aldrig någonsin vunnit 50 öre på karljäveln. Jag har några såna favoritspelare att onda på. Topp 1 just nu är Jo-Wilfred Tsonga, som även han går och småhaltar och tar sig för olika skador som sedan aldrig ser dagens ljus. Dessutom gestikulerar han och går an när han är i ledning, vilket jag inte alls gillar. Vara dålig förlorare är okej. Vara dålig vinnare förtjänar hårda armbågar i ryggslutet.
Såja...
Min favorit Andy Roddick fick just handskaket av Novak Djokovic efter 2-1 i set och break i fjärde. Värmen tog tydligen knäcken på serben och från slutet av andra set såg han ut som en vissen tulpan.
Jag tänker inte tråka ut er med detaljer men jag hade spelat lite på Roddick. Jag tyckte att startoddset var på tok för högt. I mina ögon var det här en coinflip. Möjligen en liten fördel till Djokovic.
För övrigt kommer det bli så framöver att jag bara tar upp matcher som jag vunnit på. Orkar inte skriva om förlustmatcherna då jag normalt är på gränsen till ett nervsammanbrott och inte alls i kondition att knattra på tangentbordet. Det kan då råka bli att jag kör tummen rakt igenom datorn när jag ska trycka på mellanslag. Hatten av till dom som lever på att trada tennis. Har tidigare sagt att jag respekterar professionella backgammon-spelare mest, men tror nog att tennis är lika djävligt.
På den nya och fantastiskt roliga tennisbloggen Gul Instinkt skrevs en kommentar jag inte kan sluta skratta åt. Trots att klockan är 07:54 och jag borde gråta floder över min retarderade dygnsrytm.
"Djokovic måste lära sig att hantera värmen, det är inte kallare dit han ska en dag..."
Bakgrunden är att många personer, inklusive mig, ondar en hel del på Djokovic. Smuts som han även kallas av nidingar. Det har hänt ett flertal gånger att han, efter att ha fått behandling av läkare, plötsligt ser ut som en nyutsprungen ros. Lite fult att lura sina motståndare på det sättet, som under behandlingen hinner både kallna och stelna till.
Min egen ondning har mest att göra med att jag aldrig någonsin vunnit 50 öre på karljäveln. Jag har några såna favoritspelare att onda på. Topp 1 just nu är Jo-Wilfred Tsonga, som även han går och småhaltar och tar sig för olika skador som sedan aldrig ser dagens ljus. Dessutom gestikulerar han och går an när han är i ledning, vilket jag inte alls gillar. Vara dålig förlorare är okej. Vara dålig vinnare förtjänar hårda armbågar i ryggslutet.
måndag 26 januari 2009
Lyckans ost
...
Den här vinsten var inte alls särskilt välkommen. Meningen var att jag skulle få mer vatten på min oturskvarn. Fast det blev man ifråntagen och istället har jag ingen innestående tur kvar till tennisen. Genast fick jag ett servebreak emot mig.
Det är såhär fru fortuna arbetar. Kompenserar min livslånga drabbning med en futtig 20 kr vinst och tror att allting ska vara frid och fröjd. Glöm det. En vacker dag kommer hon få betala igen alltihopa. Med ränta, och då kommer mina fotsulor att för evigt befinna sig på en jättestor och sladdrig räkmacka.
Dessutom sprack min konspirationsteori gentemot Svenska Spel.
Katastrof...
Den här vinsten var inte alls särskilt välkommen. Meningen var att jag skulle få mer vatten på min oturskvarn. Fast det blev man ifråntagen och istället har jag ingen innestående tur kvar till tennisen. Genast fick jag ett servebreak emot mig.
Det är såhär fru fortuna arbetar. Kompenserar min livslånga drabbning med en futtig 20 kr vinst och tror att allting ska vara frid och fröjd. Glöm det. En vacker dag kommer hon få betala igen alltihopa. Med ränta, och då kommer mina fotsulor att för evigt befinna sig på en jättestor och sladdrig räkmacka.
Dessutom sprack min konspirationsteori gentemot Svenska Spel.
Katastrof...
Tombola
...
Vilket skämt. Aktsam, mitt försäkringsbolag till bilen, visar sin uppskattning för mig som kund genom att skicka en tia-lott. Det är som att skicka en ljudbok till en döv. Ett verktyg jag inte har någon användning för.
Det är ganska vanligt bland företag att göra kampanjer där man ger bort lotter till sina kunder. En kompis till mig jobbar precis med det. Som key account på Svenska Spel. Priset per lott blir såklart kraftigt reducerat vid köp av ett stort antal. Ändå sedan han började där har jag haft en teori om att anledningen till att priset blir lägre är att det bara levereras nitlotter. Fatta vilken skandal det skulle visa sig vara ifall jag har rätt i min tro.
Återkommer med resultatet när jag skrapat klart...
Det är ganska vanligt bland företag att göra kampanjer där man ger bort lotter till sina kunder. En kompis till mig jobbar precis med det. Som key account på Svenska Spel. Priset per lott blir såklart kraftigt reducerat vid köp av ett stort antal. Ändå sedan han började där har jag haft en teori om att anledningen till att priset blir lägre är att det bara levereras nitlotter. Fatta vilken skandal det skulle visa sig vara ifall jag har rätt i min tro.
Återkommer med resultatet när jag skrapat klart...
Sjung från hjärtat sjung
...
Ser på morgonmatcherna från Australien.
Fernando Verdasco har precis slagit ut Andy Murray i fem set. Murray var en av favoriterna så det här resultatet var lite av en skräll. Verdasco spelade med stort hjärta. Servade bra och höll ihop spelet mycket bra i avgörande lägen. Tyvärr möter han Nadal i nästa runda och jag kan inte riktigt se honom vinna den matchen. Men men, större mirakel har skett.
Strax börjar James Blake mot Jo-Wilfred Tsonga. På Betfair's diskussionsforum läste jag följande:
"All of my winnings today on Tsonga!! All £2.16. Sing us a tsonga!"
Billig humor som passar en simpel människa som mig
Ser på morgonmatcherna från Australien.
Fernando Verdasco har precis slagit ut Andy Murray i fem set. Murray var en av favoriterna så det här resultatet var lite av en skräll. Verdasco spelade med stort hjärta. Servade bra och höll ihop spelet mycket bra i avgörande lägen. Tyvärr möter han Nadal i nästa runda och jag kan inte riktigt se honom vinna den matchen. Men men, större mirakel har skett.
Strax börjar James Blake mot Jo-Wilfred Tsonga. På Betfair's diskussionsforum läste jag följande:
"All of my winnings today on Tsonga!! All £2.16. Sing us a tsonga!"
Billig humor som passar en simpel människa som mig
söndag 25 januari 2009
Denna förbannade j***a snö
...
Det är då helt otroligt att det inte kan sluta snöa. Kan inte komma på något mer vardagsirriterande än att behöva skotta av bilen var gång man ska iväg någonstans. Ifall det snöar många dagar i sträck ackumulerar man till slut ihop en gigantisk trötthet på livet, som tar sig uttryck i att man knappt går utanför dörren. Eller i att man vill ha sönder saker av betydande värde.
Den i bostadsrättsföreningen som chefar över minitraktorn skottar alltid upp parkeringen tidigt på morgonen då jag inte är vaken. Till följd av detta blir min bil inplogad. Så om jag vill ha en ren och fin parkeringsplats måste jag kvällen innan ställa mig på gästparkeringen. Därför har jag gjort till vana att under snöiga perioder alltid parkera som gäst.
När jag ändå är inne på irriterande saker vill jag oxå nämna Vägverket. Plogningen efter det senaste snöovädret är ingenting annat än en skandal. Varenda gata är knottrig och gör att bilen vibrerar och skakar när man kör. Fjädringen tar storstryk likt en 7:e-klassare i högstadiets elevrum.
Häromdagen var jag så irriterad att jag tänkte skriva en faktura på 3.500 kr och skicka den till Vägverket. Dit med mitt kontonummer och betalningsvillkor på 5 dagar netto. Planerade att när betalningsperioden löpt ut skicka in min fordran till Kronofogden för utmätning av lämpliga tillgångar. Naturabetalning allra helst. Skulle tex nöja mig med att med ett ridspö få piska stadens plog-chaufförer till att göra ett ordentligt jobb nästa gång.
Det är då helt otroligt att det inte kan sluta snöa. Kan inte komma på något mer vardagsirriterande än att behöva skotta av bilen var gång man ska iväg någonstans. Ifall det snöar många dagar i sträck ackumulerar man till slut ihop en gigantisk trötthet på livet, som tar sig uttryck i att man knappt går utanför dörren. Eller i att man vill ha sönder saker av betydande värde.
Den i bostadsrättsföreningen som chefar över minitraktorn skottar alltid upp parkeringen tidigt på morgonen då jag inte är vaken. Till följd av detta blir min bil inplogad. Så om jag vill ha en ren och fin parkeringsplats måste jag kvällen innan ställa mig på gästparkeringen. Därför har jag gjort till vana att under snöiga perioder alltid parkera som gäst.
När jag ändå är inne på irriterande saker vill jag oxå nämna Vägverket. Plogningen efter det senaste snöovädret är ingenting annat än en skandal. Varenda gata är knottrig och gör att bilen vibrerar och skakar när man kör. Fjädringen tar storstryk likt en 7:e-klassare i högstadiets elevrum.
Häromdagen var jag så irriterad att jag tänkte skriva en faktura på 3.500 kr och skicka den till Vägverket. Dit med mitt kontonummer och betalningsvillkor på 5 dagar netto. Planerade att när betalningsperioden löpt ut skicka in min fordran till Kronofogden för utmätning av lämpliga tillgångar. Naturabetalning allra helst. Skulle tex nöja mig med att med ett ridspö få piska stadens plog-chaufförer till att göra ett ordentligt jobb nästa gång.
Derby City Classic...
...
Just nu pågår en stor biljardtävling i USA som heter Derby City Classic. Eller det är snarare flera tävlingar i olika discipliner. Eventet har tidigare gått i Louisville, men har i år flyttat till delstatsgränsen i Indiana där det närmaste kasinot ligger.
Spektaklet pågår i en vecka och förutom all fin turneringsbiljard gamblas det om alltifrån stora till obetydliga pengar. Vill man inte själv spela kan man stå på sidan och satsa på andra matcher. Hela publiken, railen som det kallas, gör nämligen det. Stämningen är underbar och det dricks öl, gafflas och det förhandlas nonstop om villkor till potentiella matcher. Om man inte kan enas om en biljardmatch kan pengarna omsättas på schack, backgammon eller andra fåniga proposition bets.
Det är otvivelaktigt det största som händer under biljardåret vad det gäller gambling. Turneringen pågår till kvällstid och från kvällen fram till morgonen är det allehanda pengaspel i jordens alla discipliner. Det ges oxå en hel del olika hcp för att jämna ut förutsättningarna. Förutom att ge poäng i försprång kan tex ena spelaren få flytta vit boll upp till så långt han når med handen en gång per upplägg. Nöden har ingen lag. Om 2st vill omsätta pengar brukar det bara vara en tidsfråga innan lämpliga villkor uppfunnits.
I början av 2004 avslutade jag min USA-resa genom att hänga med Chamat dit. Såhär såg en del av turneringsrummet ut. De stora turneringsmatcherna gick på tv-bordet bortanför läktarna till vänster.
Det var en grymt rolig vecka och jag har velat åka tillbaka ända sedan dess. För att få ut maximal glädje av resan åker jag med fördel dit med Chamat. Han känner massvis med människor och hamnar alltsomoftast i pengamatcher. De senaste åren har han avstått och istället åkt på turneringar i Europa. Fast i år åkte han dit och om min ekonomiska situation sett lite ljusare ut hade jag garanterat hängt med. Särskilt eftersom kasinot har ett ganska stort pokerrum. Man skulle alltså kunna kombinera nytta med nöje. Biljardspelare är i stor mån actiontorskar så med lite disciplin och tålamod skulle antagligen pokervinster betala stora delar av utgifterna. Fast i spel finns ju som bekant inga garantier. Fru fortuna har ju fler än en gång satt käppar i mina falska hjul.
Biljardmässigt är det svårt att uträtta några stordåd där. Alla är relativt duktig att spela. De flesta är som mig eller bättre. Det finns ett fåtal dåliga spelare, men i gengäld är dom duktiga på att förhandla fram fördelaktiga handicapr. Året jag var där lyckades jag vinna mot Rodney Morris, tidigare vinnare av US Open, vilket till dags dato får sägas vara min största biljardframgång. Att ställa upp i alla turneringar kostar kanske $1,000, men då får man också spela rätt många matcher plus att man har gratis entré hela turneringen.
Resultatmässigt var Louisville en katastrof jämfört med hur det gick andra hallar jag besökte under mina 6 veckors flackande runtom USA. Överallt gick jag plus men i Louisville var det som förgjort. Kommer särskilt ihåg en match mot en japan om $50, först till 7 poäng. Vi började spela och jag tog en 2-0 ledning efter han missat sina 3 första stötar. Sedan missade han inte en stöt på 2 matcher. Det var bara att handa över $100 och jag minns att jag var rätt less på mig själv efteråt. Vem som helst borde förstått att killen är vass om han flugit hela vägen från Osaka. Det var även jag som föreslog att spela om en liten summa. Han ville egentligen bara träna en stund utan insats.
Nu när tävlingen flyttat till det stora Harrahs-kasinot ser turneringsrummet ut så här
Man kan väl lugnt säga att det ser rätt snyggt ut. En biljardspelares dröm. Den mycket högre takhöjden bör dämpa ljudnivån en hel del. Totalt gissar jag att det är runt 50 bord uppställda. Ganska sjukt med tanke på att sveriges största hallar har ungefär 20 bord. Det här eventet pågår dessutom bara en vecka och sedan plockas borden ner igen.
Det finns en sida, www.theactionreport, som streamar live. Kommentatorerna är underbart dryga och alltsomoftast gästas deras bås av spelare. För en stund sedan spelades en match mellan Tedder och Little D om $2,500. Tedder är kompis till Scooter som jag tidigare skrivit om. Little D är en yngling jag aldrig hört talats om. Kommentatorn sa däremot att han "was playing for $800 a game when he was 12 years old". Vem säger att biljarden är ett dåligt ställe att växa upp på?
Föräldrar, skicka ner era söner till den lokala biljardhallen, vänta 10 år, och skåda hur grabben förvandlats till den person ni drömde om att han skulle bli... :)
Angående vår hjälte Scooter hörde jag nyss att "he's got so many bets going on in different directions that he don't even know if he's up or down anymore".
Jag återkommer med mer Scooter-ismer när jag hör dom. Notera sedelbunten det lilla kräket har i vänster-tassen.
Vad det gäller Chamat har han precis åkt ur den första disciplinen. Men det var en disciplin som inte spelas i Sverige och därmed ingenting han tränar på. Förhoppningsvis går han riktigt långt i 9-ball samt vinner en massa poletter på pengaspel. Om någon vill ställa upp det vill säga. Han är en grinder i ordets rätta bemärkelse och definitivt en av dom bästa i världen på att spela superfokuserat under många timmar i sträck.
Just nu pågår en stor biljardtävling i USA som heter Derby City Classic. Eller det är snarare flera tävlingar i olika discipliner. Eventet har tidigare gått i Louisville, men har i år flyttat till delstatsgränsen i Indiana där det närmaste kasinot ligger.
Spektaklet pågår i en vecka och förutom all fin turneringsbiljard gamblas det om alltifrån stora till obetydliga pengar. Vill man inte själv spela kan man stå på sidan och satsa på andra matcher. Hela publiken, railen som det kallas, gör nämligen det. Stämningen är underbar och det dricks öl, gafflas och det förhandlas nonstop om villkor till potentiella matcher. Om man inte kan enas om en biljardmatch kan pengarna omsättas på schack, backgammon eller andra fåniga proposition bets.
Det är otvivelaktigt det största som händer under biljardåret vad det gäller gambling. Turneringen pågår till kvällstid och från kvällen fram till morgonen är det allehanda pengaspel i jordens alla discipliner. Det ges oxå en hel del olika hcp för att jämna ut förutsättningarna. Förutom att ge poäng i försprång kan tex ena spelaren få flytta vit boll upp till så långt han når med handen en gång per upplägg. Nöden har ingen lag. Om 2st vill omsätta pengar brukar det bara vara en tidsfråga innan lämpliga villkor uppfunnits.
I början av 2004 avslutade jag min USA-resa genom att hänga med Chamat dit. Såhär såg en del av turneringsrummet ut. De stora turneringsmatcherna gick på tv-bordet bortanför läktarna till vänster.
Det var en grymt rolig vecka och jag har velat åka tillbaka ända sedan dess. För att få ut maximal glädje av resan åker jag med fördel dit med Chamat. Han känner massvis med människor och hamnar alltsomoftast i pengamatcher. De senaste åren har han avstått och istället åkt på turneringar i Europa. Fast i år åkte han dit och om min ekonomiska situation sett lite ljusare ut hade jag garanterat hängt med. Särskilt eftersom kasinot har ett ganska stort pokerrum. Man skulle alltså kunna kombinera nytta med nöje. Biljardspelare är i stor mån actiontorskar så med lite disciplin och tålamod skulle antagligen pokervinster betala stora delar av utgifterna. Fast i spel finns ju som bekant inga garantier. Fru fortuna har ju fler än en gång satt käppar i mina falska hjul.
Biljardmässigt är det svårt att uträtta några stordåd där. Alla är relativt duktig att spela. De flesta är som mig eller bättre. Det finns ett fåtal dåliga spelare, men i gengäld är dom duktiga på att förhandla fram fördelaktiga handicapr. Året jag var där lyckades jag vinna mot Rodney Morris, tidigare vinnare av US Open, vilket till dags dato får sägas vara min största biljardframgång. Att ställa upp i alla turneringar kostar kanske $1,000, men då får man också spela rätt många matcher plus att man har gratis entré hela turneringen.
Resultatmässigt var Louisville en katastrof jämfört med hur det gick andra hallar jag besökte under mina 6 veckors flackande runtom USA. Överallt gick jag plus men i Louisville var det som förgjort. Kommer särskilt ihåg en match mot en japan om $50, först till 7 poäng. Vi började spela och jag tog en 2-0 ledning efter han missat sina 3 första stötar. Sedan missade han inte en stöt på 2 matcher. Det var bara att handa över $100 och jag minns att jag var rätt less på mig själv efteråt. Vem som helst borde förstått att killen är vass om han flugit hela vägen från Osaka. Det var även jag som föreslog att spela om en liten summa. Han ville egentligen bara träna en stund utan insats.
Nu när tävlingen flyttat till det stora Harrahs-kasinot ser turneringsrummet ut så här
Man kan väl lugnt säga att det ser rätt snyggt ut. En biljardspelares dröm. Den mycket högre takhöjden bör dämpa ljudnivån en hel del. Totalt gissar jag att det är runt 50 bord uppställda. Ganska sjukt med tanke på att sveriges största hallar har ungefär 20 bord. Det här eventet pågår dessutom bara en vecka och sedan plockas borden ner igen.
Det finns en sida, www.theactionreport, som streamar live. Kommentatorerna är underbart dryga och alltsomoftast gästas deras bås av spelare. För en stund sedan spelades en match mellan Tedder och Little D om $2,500. Tedder är kompis till Scooter som jag tidigare skrivit om. Little D är en yngling jag aldrig hört talats om. Kommentatorn sa däremot att han "was playing for $800 a game when he was 12 years old". Vem säger att biljarden är ett dåligt ställe att växa upp på?
Föräldrar, skicka ner era söner till den lokala biljardhallen, vänta 10 år, och skåda hur grabben förvandlats till den person ni drömde om att han skulle bli... :)
Angående vår hjälte Scooter hörde jag nyss att "he's got so many bets going on in different directions that he don't even know if he's up or down anymore".
Jag återkommer med mer Scooter-ismer när jag hör dom. Notera sedelbunten det lilla kräket har i vänster-tassen.
Vad det gäller Chamat har han precis åkt ur den första disciplinen. Men det var en disciplin som inte spelas i Sverige och därmed ingenting han tränar på. Förhoppningsvis går han riktigt långt i 9-ball samt vinner en massa poletter på pengaspel. Om någon vill ställa upp det vill säga. Han är en grinder i ordets rätta bemärkelse och definitivt en av dom bästa i världen på att spela superfokuserat under många timmar i sträck.
fredag 23 januari 2009
Ensamt på toppen
...
Tänkte bara passa på att gratulera mig själv till segern i Det-Är-Tomt-ligan på vetgirig.nu. Det är en personlig liga med 4 deltagare. Jag, HedersGurra, Rille samt Jesse. Jag ledde med 1 poäng inför sista omgången. Förlorade stort mot Rille men eftersom Heders oxå torskade räckte det till vinst.
Det har spelats 5 säsonger och HedersGurra har 3 segrar och jag 2 st. Rille och Jesse är fortfarande under utveckling och närmar sig sakteliga eliten.
Om inte tur med chansningar fanns skulle antagligen Rille vinna varenda gång :)))))))))))
//Oraklet i Delfi
Tänkte bara passa på att gratulera mig själv till segern i Det-Är-Tomt-ligan på vetgirig.nu. Det är en personlig liga med 4 deltagare. Jag, HedersGurra, Rille samt Jesse. Jag ledde med 1 poäng inför sista omgången. Förlorade stort mot Rille men eftersom Heders oxå torskade räckte det till vinst.
Det har spelats 5 säsonger och HedersGurra har 3 segrar och jag 2 st. Rille och Jesse är fortfarande under utveckling och närmar sig sakteliga eliten.
Om inte tur med chansningar fanns skulle antagligen Rille vinna varenda gång :)))))))))))
//Oraklet i Delfi
Känguru-cupen -08
...
Angående Australian Open har det inte varit många medgångar. Ofta tar man emot spel på favoriter och när dom sviktar lite kan man sedan spela på samma favorit, fast till högre odds. Detta förutsätter att underdogen tar något set, eller åtminstone lyckas bryta serven någon gång. Många favoriter har vunnit rakt ut i 3 set och inte lämnat något utrymme för att vända sina insatser. Dom få matcher som skrällt har jag inte alls varit inblandad i. Det är så många matcher att man inte kan spela på alla.
Hade en legendarisk otur i gårdagens match mellan Ivan Ljublicic och Jo-Wilfred Tsonga. Jag spelade på Ljubicic med avsikten att, ifall han vinner första set, spela tillbaka hela plusset på Tsonga. Ofta kan det bli så. Favoriten kan tappa första set och vinner sedan enkelt. Den här gången vann Ljublicic första set i tiebreak. Men eftersom han såg så stark ut valde jag att inte spela tillbaka vinsten. Tsonga såg skadad ut och Ljubi servade som en demon. Andra set gick till Tsonga i tiebreak. Trodde fortfarande på Ljubi och om han bara vann fjärde set tänkte jag spela tillbaka och garantera mig själv en fin vinst. Även det setet gick till tiebreak, där Ljubi tappade 3 setbollar efter att haft ledning med 6-3. Bägge bollarna han då förlorade i egen serve var jätteriggade. Lobbar, sjuka stoppbollar. You name it. Ibland verkar det vara förutbestämt.
Såg en riktigt lustig sak mellan svenske Söderling och Baghdatis. Söderling ledde med 1-0 i set och hade ett dubbel-break i andra. Baghdatais brinner av ilska i vilopausen och slår sönder sitt racket. Han lägger det lite snyggt i sin väska och plockar fram ett nytt. Nya racketar kommer alltid i ett genomskinligt plastfordral. Istället för att ta ut spaden ur fordralet stirrar han på det en stund, för att sedan hamra sönder det oxå. Dråplig scen. Men så vände han oxå matchen. :)
Månadens visdomsord är således:
Ibland krävs det en rejäl jävla kokning för att få ordning på skutan
Angående Australian Open har det inte varit många medgångar. Ofta tar man emot spel på favoriter och när dom sviktar lite kan man sedan spela på samma favorit, fast till högre odds. Detta förutsätter att underdogen tar något set, eller åtminstone lyckas bryta serven någon gång. Många favoriter har vunnit rakt ut i 3 set och inte lämnat något utrymme för att vända sina insatser. Dom få matcher som skrällt har jag inte alls varit inblandad i. Det är så många matcher att man inte kan spela på alla.
Hade en legendarisk otur i gårdagens match mellan Ivan Ljublicic och Jo-Wilfred Tsonga. Jag spelade på Ljubicic med avsikten att, ifall han vinner första set, spela tillbaka hela plusset på Tsonga. Ofta kan det bli så. Favoriten kan tappa första set och vinner sedan enkelt. Den här gången vann Ljublicic första set i tiebreak. Men eftersom han såg så stark ut valde jag att inte spela tillbaka vinsten. Tsonga såg skadad ut och Ljubi servade som en demon. Andra set gick till Tsonga i tiebreak. Trodde fortfarande på Ljubi och om han bara vann fjärde set tänkte jag spela tillbaka och garantera mig själv en fin vinst. Även det setet gick till tiebreak, där Ljubi tappade 3 setbollar efter att haft ledning med 6-3. Bägge bollarna han då förlorade i egen serve var jätteriggade. Lobbar, sjuka stoppbollar. You name it. Ibland verkar det vara förutbestämt.
Såg en riktigt lustig sak mellan svenske Söderling och Baghdatis. Söderling ledde med 1-0 i set och hade ett dubbel-break i andra. Baghdatais brinner av ilska i vilopausen och slår sönder sitt racket. Han lägger det lite snyggt i sin väska och plockar fram ett nytt. Nya racketar kommer alltid i ett genomskinligt plastfordral. Istället för att ta ut spaden ur fordralet stirrar han på det en stund, för att sedan hamra sönder det oxå. Dråplig scen. Men så vände han oxå matchen. :)
Månadens visdomsord är således:
Ibland krävs det en rejäl jävla kokning för att få ordning på skutan
Fortfarande bara stukad
...
Det har varit dödstyst på den här fronten i några dagar nu. Anledningen stavas Australian Open och en stor del av mina vakna timmar har tillbringats med det.
Min tejpade fot höll alldeles utmärkt i onsdags och jag är lite småstolt att lyckas bra med tejpningen första gången jag provar. Inga skavsår eller andra problem. Själva spelet gick väl sådär. Vågar ännu inte trycka ifrån ordentligt så jag blir klart handikappad i alla slag-rallyn. Vann totalt 4 set och förlorade 2 och efter omständigheterna är det väl svårt att vara missnöjd.
Jag kan bli väldigt frustrerad när jag spelar. I första matchen förlorade jag de 2 första seten och min listiga motståndare gick uteslutande på stoppbollar när han såg att jag inte rörde mig fullt ut. Det säger jag ingenting om eftersom det handlar om att vinna. Men jag kunde förvägrat honom det nöjet genom att placera mina servar och servereturer lite bättre. Efter första set brann det ganska fint och jag skriker tämligen högt:
"Stuka en till fot då din jävla idiot"
Vidare mumlade jag ett flertal kommentarer om att:
- det inte kunde gå sämre om jag spelade i rullstol
- min mormor skulle prestera bättre
- det var lika bra att hugga av foten så jag slipper den här skitsporten
Min lagkamrat Jesper tar sällan till skrik och svordomar. Istället slår han sönder racketar och i onsdags rök ytterligare ett. Han mjukade upp det under sin första match genom att kasta det samt upprepade gånger slå det lite löst mot väggen. I andra matchen gjorde han slut på det med en klinisk rallarsving mot väggen. Han sa någonting om att det var åttonde racketet han haft sönder. RESPEKT! Ibland ska prylarna i bitar och så är det med det.
Totalt i serien har inte mindre än 4 lag av 10 samma poäng och delar alltså serieledningen. Vårt lag heter "Grattis" och det är väl en anspelning på att vi i förväg gratulerar våra motståndare till vinsten. Förhandsgratulationer är en stor del i ett lyckat idrottande :) Med tanke på namnet lär det väl inte bli tal om någon serieseger.
Det har varit dödstyst på den här fronten i några dagar nu. Anledningen stavas Australian Open och en stor del av mina vakna timmar har tillbringats med det.
Min tejpade fot höll alldeles utmärkt i onsdags och jag är lite småstolt att lyckas bra med tejpningen första gången jag provar. Inga skavsår eller andra problem. Själva spelet gick väl sådär. Vågar ännu inte trycka ifrån ordentligt så jag blir klart handikappad i alla slag-rallyn. Vann totalt 4 set och förlorade 2 och efter omständigheterna är det väl svårt att vara missnöjd.
Jag kan bli väldigt frustrerad när jag spelar. I första matchen förlorade jag de 2 första seten och min listiga motståndare gick uteslutande på stoppbollar när han såg att jag inte rörde mig fullt ut. Det säger jag ingenting om eftersom det handlar om att vinna. Men jag kunde förvägrat honom det nöjet genom att placera mina servar och servereturer lite bättre. Efter första set brann det ganska fint och jag skriker tämligen högt:
"Stuka en till fot då din jävla idiot"
Vidare mumlade jag ett flertal kommentarer om att:
- det inte kunde gå sämre om jag spelade i rullstol
- min mormor skulle prestera bättre
- det var lika bra att hugga av foten så jag slipper den här skitsporten
Min lagkamrat Jesper tar sällan till skrik och svordomar. Istället slår han sönder racketar och i onsdags rök ytterligare ett. Han mjukade upp det under sin första match genom att kasta det samt upprepade gånger slå det lite löst mot väggen. I andra matchen gjorde han slut på det med en klinisk rallarsving mot väggen. Han sa någonting om att det var åttonde racketet han haft sönder. RESPEKT! Ibland ska prylarna i bitar och så är det med det.
Totalt i serien har inte mindre än 4 lag av 10 samma poäng och delar alltså serieledningen. Vårt lag heter "Grattis" och det är väl en anspelning på att vi i förväg gratulerar våra motståndare till vinsten. Förhandsgratulationer är en stor del i ett lyckat idrottande :) Med tanke på namnet lär det väl inte bli tal om någon serieseger.
onsdag 21 januari 2009
86kr tejp o man har lyckan gjord
Det här ska möjliggöra squashspel ikväll. Metodisk som jag är har det laddats ner 4 filmer kring hur man tejpar foten på bästa vis. Det enda gemensamma tipset är att inte lämna några mellanrum, för då är det skavsårs-garanti. Tejpningen kommer bli en cirkus av stora mått. Darrhänt, osäker samt allmänt opraktisk kan aldrig sluta i dur.
tisdag 20 januari 2009
Nätdejting
...
Jag läste just en blogg där det tipsades om hur tjejer ska kunna göra effektivare presentationer på nätdejtingsidor. Nämligen genom att använda sin mens som konkurrensmedel. Eller snarare hur lång mens man har. Ju kortare den varar, desto mer attraktiv är man för killarna. Det här låter väl någorlunda vettigt.
Men det toppar inte tricket en jag känner använde på en nätdejting-sida. Nu har inte hans knep så mycket att göra med att försöka möta sin framtida livspartner. Det handlar om att sälja cigg. Han använde sökfunktionen och filtrerade fram rökare i Västernorrland. Tjejer som killar. Sedan skrev han ett personligt meddelande och undrade ifall dom ville köpa en limpa Marlboro för 250kr. Hans idoga arbete gav genast resultat. 2 spekulanter. Det blev "affär" med en kärring i Granlo samt med en blomkruka på Bergsgatan. Snacka om entreprenörs-anda.
Jag läste just en blogg där det tipsades om hur tjejer ska kunna göra effektivare presentationer på nätdejtingsidor. Nämligen genom att använda sin mens som konkurrensmedel. Eller snarare hur lång mens man har. Ju kortare den varar, desto mer attraktiv är man för killarna. Det här låter väl någorlunda vettigt.
Men det toppar inte tricket en jag känner använde på en nätdejting-sida. Nu har inte hans knep så mycket att göra med att försöka möta sin framtida livspartner. Det handlar om att sälja cigg. Han använde sökfunktionen och filtrerade fram rökare i Västernorrland. Tjejer som killar. Sedan skrev han ett personligt meddelande och undrade ifall dom ville köpa en limpa Marlboro för 250kr. Hans idoga arbete gav genast resultat. 2 spekulanter. Det blev "affär" med en kärring i Granlo samt med en blomkruka på Bergsgatan. Snacka om entreprenörs-anda.
måndag 19 januari 2009
Björne Rehnquist
...
Man förstår att det är svårt att för första gången kliva in på centre-courten i en Grand Slam och möta en av världens bästa. Björn Rehnquist har stora problem mot Andy Roddick. Just nu står det 0-6, 1-4. Han vinner alltså knappt poäng i sin egen serve.
Samtidigt står den svenska klacken och fylle-skanderar:
"Björne Rehnquist är den bästa, Björne Rehnquist är den bästa"
Det är humor, det är humor.
Någonting som inte är humor är att jag använt mitt VISA-kort 3 ggr för att betala för live-sändningar. Först $20 på Betfair och det funkar inte. Sedan $29,95 på Australian Opens egen hemsida, bara för att minuter senare upptäcka att om man är från Europa kommer man inte åt LIVE-innehållet. Nähä, vad i helvete betalade jag isåfall för? Vore lämpligt att upplysa om det innan pengarna drogs.
Slutligen petade jag i desperation in 49 kr på Eurosports hemsida och nu har jag alla fall matchen igång. Även om bildkvalitén inte är den bästa. Men hur skulle den kunna vara det. Det är ju Björne Rehnquist som är den bästa :)
Man förstår att det är svårt att för första gången kliva in på centre-courten i en Grand Slam och möta en av världens bästa. Björn Rehnquist har stora problem mot Andy Roddick. Just nu står det 0-6, 1-4. Han vinner alltså knappt poäng i sin egen serve.
Samtidigt står den svenska klacken och fylle-skanderar:
"Björne Rehnquist är den bästa, Björne Rehnquist är den bästa"
Det är humor, det är humor.
Någonting som inte är humor är att jag använt mitt VISA-kort 3 ggr för att betala för live-sändningar. Först $20 på Betfair och det funkar inte. Sedan $29,95 på Australian Opens egen hemsida, bara för att minuter senare upptäcka att om man är från Europa kommer man inte åt LIVE-innehållet. Nähä, vad i helvete betalade jag isåfall för? Vore lämpligt att upplysa om det innan pengarna drogs.
Slutligen petade jag i desperation in 49 kr på Eurosports hemsida och nu har jag alla fall matchen igång. Även om bildkvalitén inte är den bästa. Men hur skulle den kunna vara det. Det är ju Björne Rehnquist som är den bästa :)
söndag 18 januari 2009
Aggressiv marknadsföring av Unibet
...
Jag låg precis på soffan och tupplurade och hade en sån sjuk liten dröm.
Jag hade för en stund sedan landat i USA och satt på en 1,5 timmes tågresa vidare mot Atlanta. Vad jag skulle göra där har jag ingen aning om. Fast det förtäljer inte historien.
Det kliver på 2 personer, en tjej och en kille, som går runt och delar ut flygblad. Tjejen, som är skandinaviska, håller en liten föreläsning och berättar att hon ursprungligen är född i USA. Företaget dom representerar är Unibet och vad dom vill ha är våra pengar. Det pratas om någon fantastisk insättningsbonus.
Vid det här laget börjar jag ganska tydligt höra deras röster. Hennes manliga kollega tar över den orala presentationen. Trots att han representerar ett spelbolag börjar han med en utläggning om The declaration of Independence. Att det finns en kod på den som skulle förklara en hel massa saker.
What the fuck. Hur kan det här hänga ihop? Jag slår upp ögonen och ser Nicolas Cage stå och förklara precis samma sak på tv4 i filmen "National Treasure". Vilket sammanträffande. Han nämnde ingenting om Unibet konstigt nog. Den kopplingen har min väldigt sjuka hjärna helt själv snickrat ihop.
Nu måste jag snabbt som ögat somna om. Björn Rehnquist ska om några timmar få den alldeles otroliga äran att bli sönderservad i första rundan av årets Australian Open...
Later...
Jag låg precis på soffan och tupplurade och hade en sån sjuk liten dröm.
Jag hade för en stund sedan landat i USA och satt på en 1,5 timmes tågresa vidare mot Atlanta. Vad jag skulle göra där har jag ingen aning om. Fast det förtäljer inte historien.
Det kliver på 2 personer, en tjej och en kille, som går runt och delar ut flygblad. Tjejen, som är skandinaviska, håller en liten föreläsning och berättar att hon ursprungligen är född i USA. Företaget dom representerar är Unibet och vad dom vill ha är våra pengar. Det pratas om någon fantastisk insättningsbonus.
Vid det här laget börjar jag ganska tydligt höra deras röster. Hennes manliga kollega tar över den orala presentationen. Trots att han representerar ett spelbolag börjar han med en utläggning om The declaration of Independence. Att det finns en kod på den som skulle förklara en hel massa saker.
What the fuck. Hur kan det här hänga ihop? Jag slår upp ögonen och ser Nicolas Cage stå och förklara precis samma sak på tv4 i filmen "National Treasure". Vilket sammanträffande. Han nämnde ingenting om Unibet konstigt nog. Den kopplingen har min väldigt sjuka hjärna helt själv snickrat ihop.
Nu måste jag snabbt som ögat somna om. Björn Rehnquist ska om några timmar få den alldeles otroliga äran att bli sönderservad i första rundan av årets Australian Open...
Later...
The curious case of Benjamin Button
...
Just nu är det mycket prat om filmer i min blogg. Men eftersom det är vad jag ägnat mig åt senaste dagarna måste jag väl ha rättigheten att skriva om det.
Kom precis hem från biografen. Var med Macke och såg The curious case of Benjamin Button.
Som jag tidigare nämnt har jag sett fram emot att få se den här filmen ända sedan jag hörde talas om den under våren 2008. Ofta brukar filmer kunna bli besvikelser när man skruvat upp förväntningarna för högt. Det här var en film som riskerade att hamna i den fallgropen. Dock är det inte lika troligt när man själv skapat förväntningarna. Är det en kompis som tjatar non-stop vill man ju nästan att filmen ska vara dålig. Så därför kanske jag genom mitt tjat förstört den här filmen för några av er. Isåfall ber jag om ursäkt för att ha ruinerat en fantastisk upplevelse.
Jag vet inte vart jag ska börja. Tror jag inleder med att nämna att filmen var nästan 3 timmar lång. Under filmens sista hälft tog jag nästan inte ett normalt andetag utan satt tårögd och var helt betagen. Samtidigt som jag var superglad över att få bevittna den här fantastiska historien. En historia som handlar om livet och som får en att tänka till över sin egen situation. Hur man tar vara på sitt eget liv. Det är så sorgligt att se honom gå igenom de flesta av livets faser ensam, och när han väl hittar tvåsamhet kan den bara bestå under en begränsad tid eftersom han åldras baklänges.
För min egen del kommer jag aldrig glömma den här filmen. Den har allt. Mycket sorg, glädje, hopp, humor och kärlek. Det enda som känns bittert är att jag aldrig kommer få se den för första gången igen. Hela historien är som klippt och skuren för att passa mig. Jag gillar tex berättar-röster, gråtmilda dramafilmer samt speglingar av livsöden. Så i mitt vardagsrum ligger den här filmen på översta hyllan. Tillsammans med ett fåtal andra stora filmer. Jag behöver få lite relation till den men jag tror att det här kan vara den bästa film jag någonsin sett. Stora ord med tanke på vilka filmer man sett genom åren. Men allting förändras och jag KAN tycka att någonting av idag är bättre än något nostalgiskt av igår.
Jag tänker inte skriva någonting mer om handlingen utan jag hoppas att ni själva går och ser filmen och bildar er en egen uppfattning. Tänkte skriva att den bör ses när man inte har massa annat att tänka på. Men det är onödiga ord. Filmen är så gripande att man helt uppslukas av den och ens andra bekymmer får ta ledigt i 3 timmar.
Om jag får barn någon gång tänker jag spara en lista med filmer som borde ses. I vuxen ålder och i en situation när vederbörande kan ta till sig handlingen. Man får nämligen bara en chans per film. Det kan räcka med ett störande telefonsamtal så dör en liten del av upplevelsen. Det är väl ett arv fint som något. En lista med upplevelser att ha med sig på livets resa. Nu kanske den där listan blir som när man själv var liten och fick tips om att läsa böcker av Vilhelm Moberg och Trotskij. Förhoppningsvis håller man sig ungdomlig och inte mossar igen på det viset.
Just nu är det mycket prat om filmer i min blogg. Men eftersom det är vad jag ägnat mig åt senaste dagarna måste jag väl ha rättigheten att skriva om det.
Kom precis hem från biografen. Var med Macke och såg The curious case of Benjamin Button.
Som jag tidigare nämnt har jag sett fram emot att få se den här filmen ända sedan jag hörde talas om den under våren 2008. Ofta brukar filmer kunna bli besvikelser när man skruvat upp förväntningarna för högt. Det här var en film som riskerade att hamna i den fallgropen. Dock är det inte lika troligt när man själv skapat förväntningarna. Är det en kompis som tjatar non-stop vill man ju nästan att filmen ska vara dålig. Så därför kanske jag genom mitt tjat förstört den här filmen för några av er. Isåfall ber jag om ursäkt för att ha ruinerat en fantastisk upplevelse.
Jag vet inte vart jag ska börja. Tror jag inleder med att nämna att filmen var nästan 3 timmar lång. Under filmens sista hälft tog jag nästan inte ett normalt andetag utan satt tårögd och var helt betagen. Samtidigt som jag var superglad över att få bevittna den här fantastiska historien. En historia som handlar om livet och som får en att tänka till över sin egen situation. Hur man tar vara på sitt eget liv. Det är så sorgligt att se honom gå igenom de flesta av livets faser ensam, och när han väl hittar tvåsamhet kan den bara bestå under en begränsad tid eftersom han åldras baklänges.
För min egen del kommer jag aldrig glömma den här filmen. Den har allt. Mycket sorg, glädje, hopp, humor och kärlek. Det enda som känns bittert är att jag aldrig kommer få se den för första gången igen. Hela historien är som klippt och skuren för att passa mig. Jag gillar tex berättar-röster, gråtmilda dramafilmer samt speglingar av livsöden. Så i mitt vardagsrum ligger den här filmen på översta hyllan. Tillsammans med ett fåtal andra stora filmer. Jag behöver få lite relation till den men jag tror att det här kan vara den bästa film jag någonsin sett. Stora ord med tanke på vilka filmer man sett genom åren. Men allting förändras och jag KAN tycka att någonting av idag är bättre än något nostalgiskt av igår.
Jag tänker inte skriva någonting mer om handlingen utan jag hoppas att ni själva går och ser filmen och bildar er en egen uppfattning. Tänkte skriva att den bör ses när man inte har massa annat att tänka på. Men det är onödiga ord. Filmen är så gripande att man helt uppslukas av den och ens andra bekymmer får ta ledigt i 3 timmar.
Om jag får barn någon gång tänker jag spara en lista med filmer som borde ses. I vuxen ålder och i en situation när vederbörande kan ta till sig handlingen. Man får nämligen bara en chans per film. Det kan räcka med ett störande telefonsamtal så dör en liten del av upplevelsen. Det är väl ett arv fint som något. En lista med upplevelser att ha med sig på livets resa. Nu kanske den där listan blir som när man själv var liten och fick tips om att läsa böcker av Vilhelm Moberg och Trotskij. Förhoppningsvis håller man sig ungdomlig och inte mossar igen på det viset.
lördag 17 januari 2009
Filmtipset
...
Sedan igår kväll har jag sett 3 filmer. Igår såg jag "Slumdog Millionaire" och "Vicky Cristina Barcelona".
Bägge var väldigt bra. Den första är indisk och handlar om en gatupojke som på något märkligt vis kommer med i "Vem vill bli miljonär". Trots en uppväxt i slummen utan utbildning tycks han klara frågorna galant. Filmen hoppar fram och tillbaka i tiden och slumpmässiga händelser från hans uppväxt förklarar hur han kan svaret på frågorna. Lägg därtill en förälskelse i en tjej från hans barndom vilken han genom tv-programmet försöker återfå kontakt med. Slutresultatet är ett fantastiskt manus och en mycket sevärd, annorlunda film.
Vicky Cristina Barcelona var även den riktigt bra. En intressant historia om 2 tjejkompisar som spenderar en sommar i Barcelona. Trots att dom är varandras motsatser blir dom förälskade i samma kille. En spansk målare som vänder upp och ner på deras tillvaro. En väldigt stämningsfull film. Det är svårt att sätta fingret på exakt vad det är, men vissa filmers tempo och puls faller man in i helt naturligt. Det här är en sån film. Scarlett Johansson, Rebecca Hall, Penélope Cruz och Javier Bardem är alla fantastiska i sina roller.
Den bästa filmen sparar jag till sist och presenterar med en flådig bild. Ta-da....!!!!!! (ridå upp)
In Bruges
En helt fantastisk historia om två lönnmördare från London som, efter ett misslyckat jobb, blir beordrade av sin chef att åka till Brügge och hålla en låg profil. Dom är helt olika som personer. Ken (Brendan Gleeson) är den perfekte turisten som vill gå i kyrkor och kolla museum, medan Ray (Colin Farrell) hatar staden och och enbart är intresserad av att komma därifrån. Personkemin dom emellan är riktigt härlig. Kompisar men med det där vardagliga ondandet på varandra. Lysande....
Colin Farrell är helt fenomenal i sin roll. Hatet mot det medeltida och tråkiga Brügge tar sig uttyck i hysteriskt roliga och dråpliga scener. Samtidigt finns där tankfullheten och viljan att bli en bättre människa efter det som hände i London.
Han som skrivit filmen är något typ av geni. Dialogen är rakt igenom briljant. Den låga profilen, som aldrig blir av, är väldigt motsägelsefull gentemot det vackra och lugna Brügge. Jag avslutar med en rolig konversation om dvärgar mellan Ray och Chloe, en väldigt söt fransk tjej med glimten i ögat man gärna ser mer av.
Ray: A lot of midgets tend to kill themselves. The disproportionate, I meant. Herv Villechaize offed on Fantasy Island. I think somebody offed on Time Bandits. I suppose they must get really sad about like being really little and that people looking at them, laughing at them, calling them names. You know, short arse. There's another famous midget. I miss him but I can't remember. It's not the R2D2 man; no, he's still going. I hope your midget doesn't kill himself. Your dream sequence will be fucked.
Chlo: He doesn't like being called a midget. He prefers dwarf.
Ray: This is exactly my point! People going around calling you a midget when you want to be called a dwarf. Of course you're going to blow your head off.
Se den och njut. Ni kan tacka mig sen......!!!!!!!
Sedan igår kväll har jag sett 3 filmer. Igår såg jag "Slumdog Millionaire" och "Vicky Cristina Barcelona".
Bägge var väldigt bra. Den första är indisk och handlar om en gatupojke som på något märkligt vis kommer med i "Vem vill bli miljonär". Trots en uppväxt i slummen utan utbildning tycks han klara frågorna galant. Filmen hoppar fram och tillbaka i tiden och slumpmässiga händelser från hans uppväxt förklarar hur han kan svaret på frågorna. Lägg därtill en förälskelse i en tjej från hans barndom vilken han genom tv-programmet försöker återfå kontakt med. Slutresultatet är ett fantastiskt manus och en mycket sevärd, annorlunda film.
Vicky Cristina Barcelona var även den riktigt bra. En intressant historia om 2 tjejkompisar som spenderar en sommar i Barcelona. Trots att dom är varandras motsatser blir dom förälskade i samma kille. En spansk målare som vänder upp och ner på deras tillvaro. En väldigt stämningsfull film. Det är svårt att sätta fingret på exakt vad det är, men vissa filmers tempo och puls faller man in i helt naturligt. Det här är en sån film. Scarlett Johansson, Rebecca Hall, Penélope Cruz och Javier Bardem är alla fantastiska i sina roller.
Den bästa filmen sparar jag till sist och presenterar med en flådig bild. Ta-da....!!!!!! (ridå upp)
In Bruges
En helt fantastisk historia om två lönnmördare från London som, efter ett misslyckat jobb, blir beordrade av sin chef att åka till Brügge och hålla en låg profil. Dom är helt olika som personer. Ken (Brendan Gleeson) är den perfekte turisten som vill gå i kyrkor och kolla museum, medan Ray (Colin Farrell) hatar staden och och enbart är intresserad av att komma därifrån. Personkemin dom emellan är riktigt härlig. Kompisar men med det där vardagliga ondandet på varandra. Lysande....
Colin Farrell är helt fenomenal i sin roll. Hatet mot det medeltida och tråkiga Brügge tar sig uttyck i hysteriskt roliga och dråpliga scener. Samtidigt finns där tankfullheten och viljan att bli en bättre människa efter det som hände i London.
Han som skrivit filmen är något typ av geni. Dialogen är rakt igenom briljant. Den låga profilen, som aldrig blir av, är väldigt motsägelsefull gentemot det vackra och lugna Brügge. Jag avslutar med en rolig konversation om dvärgar mellan Ray och Chloe, en väldigt söt fransk tjej med glimten i ögat man gärna ser mer av.
Ray: A lot of midgets tend to kill themselves. The disproportionate, I meant. Herv Villechaize offed on Fantasy Island. I think somebody offed on Time Bandits. I suppose they must get really sad about like being really little and that people looking at them, laughing at them, calling them names. You know, short arse. There's another famous midget. I miss him but I can't remember. It's not the R2D2 man; no, he's still going. I hope your midget doesn't kill himself. Your dream sequence will be fucked.
Chlo: He doesn't like being called a midget. He prefers dwarf.
Ray: This is exactly my point! People going around calling you a midget when you want to be called a dwarf. Of course you're going to blow your head off.
Se den och njut. Ni kan tacka mig sen......!!!!!!!
Hur är man nykter som
...
Kvällen har spenderats med familjemiddag hos pappa och U-M. Min käre far ska nämligen fly till fjällen och blir borta fram till slutet av april. Dagen till ära bjöds det på champagne, sniglar och älgfilé. Efter maten blev det tv-umgänge framför På Spåret. Frågorna var mycket knepiga och jag kände mig halvt efterbliven åt att ha rekordliten koll på svaren.
Efter att jag tackade för mig tog jag en tripp ner till biljarden för att slå ihjäl någon timme. Innan jag hann börja spela ringde Macke. Vet att han normalt på en fredagkväll brukar vara i glaset så jag svarade med avsikten att fråga ifall han var på drickning. Förstod direkt att så inte var fallet. Han lät ynkligare än en tonårstjej med kärleksbekymmer. Stora funderingar kring hur man ska kunna spendera en enda helg nykter framlades. Det fanns ingenting att göra. Vidare uttryckte han ett enormt missnöje över hur typiskt det är att det är super-roligt att dricka, men att man samtidigt mår så dåligt efteråt att det är förknippat med stor ångest. Vilket jag såklart höll med om.
När jag är nykter har jag inga problem att hitta alternativa sysselsättningar. Ända sedan jag var tonåring har tristess för mig varit lika med att vara hemma. Det här kommer från min uppväxt på biljarden. Eftersom det alltid hände något där var det förknippat med full ångest att inte vara där. Man visste inte vad man kunde missa. Vara hemma var alltså förknippat med ångest och högljudda protester. Ni kan ju själv räkna ut hur mycket läxläsning det vart. Tur mina föräldrar begåvade mig med en hyfsad intelligens. Annars hade mina betyg inte varit någon vacker läsning. Fortfarande tror jag inte det finns någon i Sverige som tagit en magisterexamen i ekonomi och haft färre studietimmar än mig. Det här är ingenting jag är stolt över, utan bara ett krasst konstaterande.
Idag har jag mer harmoni att vara hemma och stundtals tycker jag att det är underbart. Men jag har fortfarande mina ungdomsdrag kvar. Har jag tråkigt en kväll åker jag hellre ner på biljarden och har precis lika tråkigt därnere. Det känns mer naturligt och dämpar min tristess en smula.
Därför har svårigheten kring att vara nykter ingenting att göra med att jag har tråkigt. Snarare orolighet att missa en oförglömlig kväll. Men åratal av springande på krogen har gjort mig till en realist. Man har sällan så roligt att man dagen efter tyckte det var värt att gå ut. Det är även anledningen till att jag skulle vilja gå på krogen mer sparsamt. Man skulle vara mer laddad och verkligen se till att ha riktigt roligt. Tiden mellan dom sparsamma besöken kan ägnas åt träning och själavård så man har psyket i ordning.
Jag och Macke bestämde att eventuellt gå på bio imorgon. Även om jag gillar att gå själv är det inte utan att man känner sig totalt efterbliven när man får tycka-synd-om-blickar av resten av församlingen. Så lite sällskap kan väl inte skada. Plus att han oxå gillar lite seriösare filmer. Hoppas Benjamin Button filmen är lika bra som jag förväntar mig. Oavsett om den är det eller inte kommer jag inte skriva en enda negativ rad om den. Är den usel kommer jag aldrig nämna filmens namn igen och istället ta ut ilskan genom att knäcka vindrutetorkarna på alla bilar på OKQ8-parkeringen.
Goder afton....
Kvällen har spenderats med familjemiddag hos pappa och U-M. Min käre far ska nämligen fly till fjällen och blir borta fram till slutet av april. Dagen till ära bjöds det på champagne, sniglar och älgfilé. Efter maten blev det tv-umgänge framför På Spåret. Frågorna var mycket knepiga och jag kände mig halvt efterbliven åt att ha rekordliten koll på svaren.
Efter att jag tackade för mig tog jag en tripp ner till biljarden för att slå ihjäl någon timme. Innan jag hann börja spela ringde Macke. Vet att han normalt på en fredagkväll brukar vara i glaset så jag svarade med avsikten att fråga ifall han var på drickning. Förstod direkt att så inte var fallet. Han lät ynkligare än en tonårstjej med kärleksbekymmer. Stora funderingar kring hur man ska kunna spendera en enda helg nykter framlades. Det fanns ingenting att göra. Vidare uttryckte han ett enormt missnöje över hur typiskt det är att det är super-roligt att dricka, men att man samtidigt mår så dåligt efteråt att det är förknippat med stor ångest. Vilket jag såklart höll med om.
När jag är nykter har jag inga problem att hitta alternativa sysselsättningar. Ända sedan jag var tonåring har tristess för mig varit lika med att vara hemma. Det här kommer från min uppväxt på biljarden. Eftersom det alltid hände något där var det förknippat med full ångest att inte vara där. Man visste inte vad man kunde missa. Vara hemma var alltså förknippat med ångest och högljudda protester. Ni kan ju själv räkna ut hur mycket läxläsning det vart. Tur mina föräldrar begåvade mig med en hyfsad intelligens. Annars hade mina betyg inte varit någon vacker läsning. Fortfarande tror jag inte det finns någon i Sverige som tagit en magisterexamen i ekonomi och haft färre studietimmar än mig. Det här är ingenting jag är stolt över, utan bara ett krasst konstaterande.
Idag har jag mer harmoni att vara hemma och stundtals tycker jag att det är underbart. Men jag har fortfarande mina ungdomsdrag kvar. Har jag tråkigt en kväll åker jag hellre ner på biljarden och har precis lika tråkigt därnere. Det känns mer naturligt och dämpar min tristess en smula.
Därför har svårigheten kring att vara nykter ingenting att göra med att jag har tråkigt. Snarare orolighet att missa en oförglömlig kväll. Men åratal av springande på krogen har gjort mig till en realist. Man har sällan så roligt att man dagen efter tyckte det var värt att gå ut. Det är även anledningen till att jag skulle vilja gå på krogen mer sparsamt. Man skulle vara mer laddad och verkligen se till att ha riktigt roligt. Tiden mellan dom sparsamma besöken kan ägnas åt träning och själavård så man har psyket i ordning.
Jag och Macke bestämde att eventuellt gå på bio imorgon. Även om jag gillar att gå själv är det inte utan att man känner sig totalt efterbliven när man får tycka-synd-om-blickar av resten av församlingen. Så lite sällskap kan väl inte skada. Plus att han oxå gillar lite seriösare filmer. Hoppas Benjamin Button filmen är lika bra som jag förväntar mig. Oavsett om den är det eller inte kommer jag inte skriva en enda negativ rad om den. Är den usel kommer jag aldrig nämna filmens namn igen och istället ta ut ilskan genom att knäcka vindrutetorkarna på alla bilar på OKQ8-parkeringen.
Goder afton....
Replik på kommentarer
...
Mitt senaste inlägg om flyg har renderat ett flertal kommentarer jag skrattat länge åt. Tänker dra upp 2 av dom.
Han som myntade kaviar-tuben skrev:
"Äntligen är 200g Kalles med samstämmigt vingsläpp på pränt..."
Formuleringen samstämmigt vingsläpp kan bli min livsgnista i flera veckor
Öronvax skrev:
"Flyga cigarr är segelflygarens mardröm...."
Jag skrattar så tårarna rinner åt uttrycket att flyga cigarr.
Mitt senaste inlägg om flyg har renderat ett flertal kommentarer jag skrattat länge åt. Tänker dra upp 2 av dom.
Han som myntade kaviar-tuben skrev:
"Äntligen är 200g Kalles med samstämmigt vingsläpp på pränt..."
Formuleringen samstämmigt vingsläpp kan bli min livsgnista i flera veckor
Öronvax skrev:
"Flyga cigarr är segelflygarens mardröm...."
Jag skrattar så tårarna rinner åt uttrycket att flyga cigarr.
torsdag 15 januari 2009
Vi kommer att landa en liten bit utanför New York...
...
Stora nyheter ikväll.
Ett flygplan från U.S Airways har tvingats nödlanda på Hudson River i krokarna av Manhattan. 148 passagerare ombord och samtliga överlevde efter det att flygplanet träffat vattenytan i flack vinkel. När räddningsbåtarna kom stod passagerarna på vingarna och väntade. Precis som om ingenting hänt. Slog igång mobilerna och kollade ifall dom fått några sms under dom 4,5 minuterna som dom var i luften.
Ända sedan jag såg Cast Away har jag varit övertygad om att det är ridå ner ifall man måste nödlanda på vatten. Ni vet när rutorna sprängs och planet genast tar in vatten. Samtidigt som all last ger sig iväg och åker runt som projektiler. Man hade gissat att överlevnadsprocenten är strax mindre än noll, och frågan är snarare på vilket sätt man kommer att dö. Resväska i huvudet, drunkning eller att alla organ krossas av smällen när man tar i vatten.
Men efter dagens nyhet verkar det inte vara så. Ett flygplan som tar 148 st är en relativt stor maskin. Tillräckligt stor för att ett plan som tar 300 st borde bete sig likadant i en liknande situation. För oss katastrofmänniskor är det plötsligt mycket mer intressant att ge oss upp i det blå. Ifall nödlandning är nödvändig är chansen överhängande att det kommer att ske över vatten. För sakens skulle antar jag även att det inte var Röde Baronen som flög just det här planet. Utan samma typ av överbetalda och levnadströtta pilot-skrälle som ockuperar kaptens-sätet i planen man själv flyger i.
Nu brukar jag projicera fler katastrof-scenarion när jag flyger. Bland annat att vingarna lossnar. Dagens ljusglimt borde inte påverka en sådan situation. Då är nog goda råd fortfarande dyra. Svante, som var med till Tallinn tidigare i höst, liknade situationen vid att man släpper en kaviartub rakt ner på golvet. Kraftig lampsläckning isåfall. Det är anledningen till att jag vill sitta långt fram när jag flyger. Så jag slipper se vingarna och alla skarvar och skruvar som ser ut som dom ska lossna. Men eftersom jag är fattig som en lus blir det till att sitta där bak med allmogen. För att citera Jerry Seinfeld, "if you only worked a little bit harder".
Stora nyheter ikväll.
Ett flygplan från U.S Airways har tvingats nödlanda på Hudson River i krokarna av Manhattan. 148 passagerare ombord och samtliga överlevde efter det att flygplanet träffat vattenytan i flack vinkel. När räddningsbåtarna kom stod passagerarna på vingarna och väntade. Precis som om ingenting hänt. Slog igång mobilerna och kollade ifall dom fått några sms under dom 4,5 minuterna som dom var i luften.
Ända sedan jag såg Cast Away har jag varit övertygad om att det är ridå ner ifall man måste nödlanda på vatten. Ni vet när rutorna sprängs och planet genast tar in vatten. Samtidigt som all last ger sig iväg och åker runt som projektiler. Man hade gissat att överlevnadsprocenten är strax mindre än noll, och frågan är snarare på vilket sätt man kommer att dö. Resväska i huvudet, drunkning eller att alla organ krossas av smällen när man tar i vatten.
Men efter dagens nyhet verkar det inte vara så. Ett flygplan som tar 148 st är en relativt stor maskin. Tillräckligt stor för att ett plan som tar 300 st borde bete sig likadant i en liknande situation. För oss katastrofmänniskor är det plötsligt mycket mer intressant att ge oss upp i det blå. Ifall nödlandning är nödvändig är chansen överhängande att det kommer att ske över vatten. För sakens skulle antar jag även att det inte var Röde Baronen som flög just det här planet. Utan samma typ av överbetalda och levnadströtta pilot-skrälle som ockuperar kaptens-sätet i planen man själv flyger i.
Nu brukar jag projicera fler katastrof-scenarion när jag flyger. Bland annat att vingarna lossnar. Dagens ljusglimt borde inte påverka en sådan situation. Då är nog goda råd fortfarande dyra. Svante, som var med till Tallinn tidigare i höst, liknade situationen vid att man släpper en kaviartub rakt ner på golvet. Kraftig lampsläckning isåfall. Det är anledningen till att jag vill sitta långt fram när jag flyger. Så jag slipper se vingarna och alla skarvar och skruvar som ser ut som dom ska lossna. Men eftersom jag är fattig som en lus blir det till att sitta där bak med allmogen. För att citera Jerry Seinfeld, "if you only worked a little bit harder".
5 av 6... Hade det varit trav det gällde hade jag haft vinst att hämta ut
...
Dagens squash gick både bra och dåligt.
Bra såtillvida att jag inte bröt eller stukade foten. Dåligt på det viset att min fot fortfarande är för dålig för att stödja ordentligt på. Vilket jag smärtsamt fick erfara tre bollar från matchens slut när jag rusade på en stoppboll. Som tur var förvärrades inte skadan.
Det är bara att börja göra övningar för att stärka fotleden. Varje dag ska det tränas. Tåhävningar samt balansövningar på ett ben.
Totalt spelade jag 6 set varav jag vann 5 st. Om jag får säga det själv spelade jag fenomenalt listigt för att ha begränsad rörlighet. Tyvärr dök min lagkamrat inte upp så hans matcher blev w.o. Matchen slutade 6-9 och nu är det jämnt i tabelltoppen. Måtte foten vara i ordning till nästa onsdag.
Dagens squash gick både bra och dåligt.
Bra såtillvida att jag inte bröt eller stukade foten. Dåligt på det viset att min fot fortfarande är för dålig för att stödja ordentligt på. Vilket jag smärtsamt fick erfara tre bollar från matchens slut när jag rusade på en stoppboll. Som tur var förvärrades inte skadan.
Det är bara att börja göra övningar för att stärka fotleden. Varje dag ska det tränas. Tåhävningar samt balansövningar på ett ben.
Totalt spelade jag 6 set varav jag vann 5 st. Om jag får säga det själv spelade jag fenomenalt listigt för att ha begränsad rörlighet. Tyvärr dök min lagkamrat inte upp så hans matcher blev w.o. Matchen slutade 6-9 och nu är det jämnt i tabelltoppen. Måtte foten vara i ordning till nästa onsdag.
Omelett
...
Jag satt precis och tänkte tillbaka till mina dagar på högskolan. En fantastisk tid i mitt liv. Även om skolan ibland sög var det ändå en stor frihet och roliga, varierande dagar omgiven av bra vänner. Hur ska man kunna toppa det i ett vuxen-samhälle där alla ska falla in i en norm och kväva sin spontana och impulsiva sida.
En sak som verkligen grämer mig är att jag inte har några bilder från den tiden. Vet att jag har papperskopior på mina foton från vår studietid i Australien. Men korten är riktigt usla. Dåliga motiv och trista poser. Usch. Jag är världens sämsta fotograf.
Om man drar det ännu längre har jag knappt några bilder alls från det att jag är tonåring (innan det tog föräldrarna kort) tills idag. De senaste åren har vissa saker dokumenterats. Men nästan bara situationer där det dricks alkohol. Vilket är lite märkligt. Så fort man fått i sig ett par glas, ja då åker kameran fram.
Det ska bli ett av mina mål framöver. Knäppa mer vardags-kort. Det här kan jag redan nu säga är ett löfte som inte kommer att efterlevas.
Jag satt precis och tänkte tillbaka till mina dagar på högskolan. En fantastisk tid i mitt liv. Även om skolan ibland sög var det ändå en stor frihet och roliga, varierande dagar omgiven av bra vänner. Hur ska man kunna toppa det i ett vuxen-samhälle där alla ska falla in i en norm och kväva sin spontana och impulsiva sida.
En sak som verkligen grämer mig är att jag inte har några bilder från den tiden. Vet att jag har papperskopior på mina foton från vår studietid i Australien. Men korten är riktigt usla. Dåliga motiv och trista poser. Usch. Jag är världens sämsta fotograf.
Om man drar det ännu längre har jag knappt några bilder alls från det att jag är tonåring (innan det tog föräldrarna kort) tills idag. De senaste åren har vissa saker dokumenterats. Men nästan bara situationer där det dricks alkohol. Vilket är lite märkligt. Så fort man fått i sig ett par glas, ja då åker kameran fram.
Det ska bli ett av mina mål framöver. Knäppa mer vardags-kort. Det här kan jag redan nu säga är ett löfte som inte kommer att efterlevas.
Welcome to my simple place, Scarlett. Leave your shoes on
...
Här har vi henne.
Den ljuvliga Scarlett Johansson. Flickan som alla vettiga pojkar vill ha till flickvän. Dessutom med det svensk-klingande efternamnet Johansson. Undra om mina odds skulle öka ifall jag döper om mig till Humphrey Sjöberg. Hur ska man inte kunna dras till det?
Jag såg nämligen ett gammalt Saturday Night Live där hon var host häromdagen. Alla människar i showbiz, och då menar jag alla, verkar njuta något oerhört av att få göra ett gästinhopp i SNL. Det är precis som att atmosfären är helt annorlunda. Mindre stress och friare tyglar. Det syns verkligen att glödjen spirar i det programmet. Se gärna några avsnitt av "30 Rock", en tv-serie med TIna Fey och Alec Baldwin som ska spegla hur det kan se ut bakom kulisserna.
Tillbaka till Scarlett. Hon har varit med i två av mina favoritfilmer. Lost in Translation och A love song for Bobby Long. I lost in translation pratar hon inte mycket alls. Ända är det något med henne. En mystiskt aura som gör att hon framstår som helt underbar. Tillräckligt cool och annorlunda att väcka Bill Murrays intresse. Fantastisk film. Måste ses snart igen.
Vicky Cristina Barcelona har jag inte hunnit se än. Jag är inget fan av Woody Allen men jag har höga förhoppningar om den filmen.
På tal om höga förhoppningar. Den 16 januari smäller det. Filmen som alla väntat på har premiär.
The curious case of Benjamin Button med Brad Pitt och Cate Blanchett i huvudrollen. Som ni såklart vet handlar den om Benjamin Button som åldras baklänges. Han föds alltså gammal och blir yngre och yngre för var dag. Filmen är regisserad av David Fincher. Han har tidigare bla regisserat Seven, Fight Club och The Game.
Jag tror inte jag haft så här höga förväntningar på en film sedan jag väntade in The assasination of Jesse James förra året. Jag vädrar guldstatyetter. För att fira denna stora händelse ska filmen avnjutas på biograf. Antagligen ensam. Med prassel-fritt tilltugg, avstängd telefon och nyputsade glasögon.
Här har vi henne.
Den ljuvliga Scarlett Johansson. Flickan som alla vettiga pojkar vill ha till flickvän. Dessutom med det svensk-klingande efternamnet Johansson. Undra om mina odds skulle öka ifall jag döper om mig till Humphrey Sjöberg. Hur ska man inte kunna dras till det?Jag såg nämligen ett gammalt Saturday Night Live där hon var host häromdagen. Alla människar i showbiz, och då menar jag alla, verkar njuta något oerhört av att få göra ett gästinhopp i SNL. Det är precis som att atmosfären är helt annorlunda. Mindre stress och friare tyglar. Det syns verkligen att glödjen spirar i det programmet. Se gärna några avsnitt av "30 Rock", en tv-serie med TIna Fey och Alec Baldwin som ska spegla hur det kan se ut bakom kulisserna.
Tillbaka till Scarlett. Hon har varit med i två av mina favoritfilmer. Lost in Translation och A love song for Bobby Long. I lost in translation pratar hon inte mycket alls. Ända är det något med henne. En mystiskt aura som gör att hon framstår som helt underbar. Tillräckligt cool och annorlunda att väcka Bill Murrays intresse. Fantastisk film. Måste ses snart igen.
Vicky Cristina Barcelona har jag inte hunnit se än. Jag är inget fan av Woody Allen men jag har höga förhoppningar om den filmen.
På tal om höga förhoppningar. Den 16 januari smäller det. Filmen som alla väntat på har premiär.
The curious case of Benjamin Button med Brad Pitt och Cate Blanchett i huvudrollen. Som ni såklart vet handlar den om Benjamin Button som åldras baklänges. Han föds alltså gammal och blir yngre och yngre för var dag. Filmen är regisserad av David Fincher. Han har tidigare bla regisserat Seven, Fight Club och The Game.
Jag tror inte jag haft så här höga förväntningar på en film sedan jag väntade in The assasination of Jesse James förra året. Jag vädrar guldstatyetter. För att fira denna stora händelse ska filmen avnjutas på biograf. Antagligen ensam. Med prassel-fritt tilltugg, avstängd telefon och nyputsade glasögon.
onsdag 14 januari 2009
Squash-premiär
...
I förrgår var jag till en sjukgymnast med min onda högerfot. Jag hade 3 frågor när jag kom dit. I den här ordningen
1) Kan jag spela squash på onsdag?
2) Är någonting brutet?
3) Finns det några övningar jag kan göra som är bra?
Han började med att klämma och vrida på foten fram och tillbaka utan att hitta minsta tillstymmelse till smärta. Detta pågick en stund ända till han kom på den geniala idén att knacka på fotknölen. Himmelsk smärta.
"Ajaj, ja där gör det ont så in i helvete"
Vet inte om han hade öronproppar inne för han fortsatte knacka en bra stund.
"jo.... ajajaj... nu vet vi att det är lite trasigt runt fotknölen"
Han fortsatte knacka ytterligare en stund innan han bad mig vänta och försvann ut genom dörren. Han blev borta närmare 15 minuter och jag höll på förgås av tristess. Hade en egen teori om att han var och googlade mina symptom.
Hursomhelst kom han tillbaka och avrådde mig att spela squash på onsdag (idag). Om jag har en spricka någonstans i foten ska det ta cirka 6 veckor att läka och då är det onödigt att riskera nu när jag vilat snart 5 veckor. Ledbanden tar 12 veckor att läka men det kan kompenseras med att man tränar upp musklerna runtomkring.
Han ansåg att jag skulle vila ett par veckor till. Ifall det inte blivit bättre måste foten röntgas. Han var mycket trevlig och förklarade sakligt hur foten är uppbyggd och vilken funktion ledband o annat har. Om jag måste besöka en sjukgymnast igen skulle jag gärna gå tillbaka. Upplevde honom som kompetent.
Hans viloplan lät vettig och var aktuell ända till någon gång i natt. Nu är den ändrad.För nu skiter jag i allt. Hittade ett sånt djuriskt nerslag på pokern att om han däruppe vill straffa mig så ska han som bonus få min högra fot oxå. Grattis! Hoppas du skrattar gott åt min arma själ. Man är en hovnarr till gud och hans lakejer. Det är bara att acceptera sitt öde och försöka att inte svika sin publik.
Så önska mig lycka till....
I förrgår var jag till en sjukgymnast med min onda högerfot. Jag hade 3 frågor när jag kom dit. I den här ordningen
1) Kan jag spela squash på onsdag?
2) Är någonting brutet?
3) Finns det några övningar jag kan göra som är bra?
Han började med att klämma och vrida på foten fram och tillbaka utan att hitta minsta tillstymmelse till smärta. Detta pågick en stund ända till han kom på den geniala idén att knacka på fotknölen. Himmelsk smärta.
"Ajaj, ja där gör det ont så in i helvete"
Vet inte om han hade öronproppar inne för han fortsatte knacka en bra stund.
"jo.... ajajaj... nu vet vi att det är lite trasigt runt fotknölen"
Han fortsatte knacka ytterligare en stund innan han bad mig vänta och försvann ut genom dörren. Han blev borta närmare 15 minuter och jag höll på förgås av tristess. Hade en egen teori om att han var och googlade mina symptom.
Hursomhelst kom han tillbaka och avrådde mig att spela squash på onsdag (idag). Om jag har en spricka någonstans i foten ska det ta cirka 6 veckor att läka och då är det onödigt att riskera nu när jag vilat snart 5 veckor. Ledbanden tar 12 veckor att läka men det kan kompenseras med att man tränar upp musklerna runtomkring.
Han ansåg att jag skulle vila ett par veckor till. Ifall det inte blivit bättre måste foten röntgas. Han var mycket trevlig och förklarade sakligt hur foten är uppbyggd och vilken funktion ledband o annat har. Om jag måste besöka en sjukgymnast igen skulle jag gärna gå tillbaka. Upplevde honom som kompetent.
Hans viloplan lät vettig och var aktuell ända till någon gång i natt. Nu är den ändrad.För nu skiter jag i allt. Hittade ett sånt djuriskt nerslag på pokern att om han däruppe vill straffa mig så ska han som bonus få min högra fot oxå. Grattis! Hoppas du skrattar gott åt min arma själ. Man är en hovnarr till gud och hans lakejer. Det är bara att acceptera sitt öde och försöka att inte svika sin publik.
Så önska mig lycka till....
Diablo....
...
Vilken uppfriskande själavård jag precis ägnat mig åt. Jag har spelat dataspel. Diablo II för att vara mer exakt.
Det här är ingenting jag brukar nämna men strunt samma. När jag lärde känna Rille visade det sig att vi bägge varit hooked på Diablo II. Så vad göra än att börja spela igen. Sedan den dagen har jag med jämna mellanrum haft mina Diablo-pass. Oftast sker det när Rille är här så vi kan spela sida vid sida. Han är ledaren och jag springer strax bakom och ställer dumma frågor.
Vart är vi? Vart är vi på väg? Vilken boss ska vi möta? Är han resistent mot cold?
Nu låter det som jag gör lika mycket nytta som en stor ryggsäck med tegelsten. Men sanningen är den att Rille också har sina brister. Han är tex mycket stressad. Så ibland när den rätta taktiken är att smyga och locka ut fienden en efter en sticker Rille in näbben och startar en berserkargång som oftast slutar i döden. Osså måste vi börja om.
Vi har oxå våra namn. Rille heter tex m_sjoberg78 och det tar jag som inget annat än en hyllning till min underbara person. Själv heter jag Stefphen och det är en hyllning till en annan underbar person. En brillsnok från kasinot som säkert vunnit ett par miljoner av mig totalt.
Jag är egentligen ingen dataspelsnörd. Vilket bevisades för 6 månader sedan då Heders skulle lura in mig i WoW-träsket. Jag provade spelet, tyckte det var sådär roligt och slutade efter en dryg månad. Gurra brukar säga till Rille att han är den bättre ledaren av dom två. Fast det tycker inte jag. När Gurra skulle leda mig i WoW brukade han bland annat sno fina vapen framför näsan på mig. När vi skulle åka någonstans åkte han oftast först själv och började sedan med våra gemensamma uppdrag ensam i väntan på att jag skulle komma fram. Plus att han ideligen ville fightas heads up, trots att han vann varje gång eftersom hans tama gris var framme och högg efter mig och gjorde så att mina besvärjelser landade på honom istället för på Gurra. Så Rille är enligt mig den bättre ledaren. Sorry kompis :)))))))
Det är bara att konstatera att man tillhör fel generation. Dessutom är WoW alldeles för populärt och på tok för tidskrävande.
Däremot längtar jag till den dag Diablo III har premiär. Att det ska släppas är redan klart och på Blizzards hemsida kan man se video-trailers. Något release-datum är inte klart men både jag och Rille hoppas att det sker innan man blir pensionär. Vilket man i pokerbranschen blir i 35års-åldern.
Vilken uppfriskande själavård jag precis ägnat mig åt. Jag har spelat dataspel. Diablo II för att vara mer exakt.
Det här är ingenting jag brukar nämna men strunt samma. När jag lärde känna Rille visade det sig att vi bägge varit hooked på Diablo II. Så vad göra än att börja spela igen. Sedan den dagen har jag med jämna mellanrum haft mina Diablo-pass. Oftast sker det när Rille är här så vi kan spela sida vid sida. Han är ledaren och jag springer strax bakom och ställer dumma frågor.
Vart är vi? Vart är vi på väg? Vilken boss ska vi möta? Är han resistent mot cold?
Nu låter det som jag gör lika mycket nytta som en stor ryggsäck med tegelsten. Men sanningen är den att Rille också har sina brister. Han är tex mycket stressad. Så ibland när den rätta taktiken är att smyga och locka ut fienden en efter en sticker Rille in näbben och startar en berserkargång som oftast slutar i döden. Osså måste vi börja om.
Vi har oxå våra namn. Rille heter tex m_sjoberg78 och det tar jag som inget annat än en hyllning till min underbara person. Själv heter jag Stefphen och det är en hyllning till en annan underbar person. En brillsnok från kasinot som säkert vunnit ett par miljoner av mig totalt.
Jag är egentligen ingen dataspelsnörd. Vilket bevisades för 6 månader sedan då Heders skulle lura in mig i WoW-träsket. Jag provade spelet, tyckte det var sådär roligt och slutade efter en dryg månad. Gurra brukar säga till Rille att han är den bättre ledaren av dom två. Fast det tycker inte jag. När Gurra skulle leda mig i WoW brukade han bland annat sno fina vapen framför näsan på mig. När vi skulle åka någonstans åkte han oftast först själv och började sedan med våra gemensamma uppdrag ensam i väntan på att jag skulle komma fram. Plus att han ideligen ville fightas heads up, trots att han vann varje gång eftersom hans tama gris var framme och högg efter mig och gjorde så att mina besvärjelser landade på honom istället för på Gurra. Så Rille är enligt mig den bättre ledaren. Sorry kompis :)))))))
Det är bara att konstatera att man tillhör fel generation. Dessutom är WoW alldeles för populärt och på tok för tidskrävande.
Däremot längtar jag till den dag Diablo III har premiär. Att det ska släppas är redan klart och på Blizzards hemsida kan man se video-trailers. Något release-datum är inte klart men både jag och Rille hoppas att det sker innan man blir pensionär. Vilket man i pokerbranschen blir i 35års-åldern.
måndag 12 januari 2009
Letterman
...
Ett av mina favoritprogram är Letterman. Hans humor matchar min och jag gillar beteendet att upprepa roligheter in absurdum. Tyvärr har programmet börjat sändas på tv400 och därmed kan jag inte se det längre. Vissa program har genom åren uppnått legend-status. Tex när han vid flera tillfällen blivit ovän med Madonna, fått Oprah till studion efter åratal av hån eller när han har barn i studion.
Under en period för några år sedan fanns inslaget där det lästes upp manuskript från Oprah. Uppläsningen stod 2 killar för, varav den ene skulle föreställa Oprah och den andre hennes gäst. En av killarna stod med en tänd cigg i mungipan och tonläget var sådär härligt drygt och oengagerat. Stor humor.
Även Top Ten list, som normalt inte brukar vara tok-roligt, har haft sina stora stunder.
Ämnet var 10 saker som Mike Tyson ska göra för att komma på fötter ekonomiskt.
Nr 1: He ought to get himself a grill
Referens till kollegans grill. Den med det korta namnet George Foreman's Lean Mean Fat Reducing Grilling Machine
En annan lustig var "Top Ten Signs You're Not Going To Win A Pulitzer Prize" som hade följande alternativ:
"Last book signing was held at Jiffy Lube"
Ett av mina favoritprogram är Letterman. Hans humor matchar min och jag gillar beteendet att upprepa roligheter in absurdum. Tyvärr har programmet börjat sändas på tv400 och därmed kan jag inte se det längre. Vissa program har genom åren uppnått legend-status. Tex när han vid flera tillfällen blivit ovän med Madonna, fått Oprah till studion efter åratal av hån eller när han har barn i studion.
Under en period för några år sedan fanns inslaget där det lästes upp manuskript från Oprah. Uppläsningen stod 2 killar för, varav den ene skulle föreställa Oprah och den andre hennes gäst. En av killarna stod med en tänd cigg i mungipan och tonläget var sådär härligt drygt och oengagerat. Stor humor.
Även Top Ten list, som normalt inte brukar vara tok-roligt, har haft sina stora stunder.
Ämnet var 10 saker som Mike Tyson ska göra för att komma på fötter ekonomiskt.
Nr 1: He ought to get himself a grill
Referens till kollegans grill. Den med det korta namnet George Foreman's Lean Mean Fat Reducing Grilling Machine
En annan lustig var "Top Ten Signs You're Not Going To Win A Pulitzer Prize" som hade följande alternativ:
"Last book signing was held at Jiffy Lube"
söndag 11 januari 2009
Another saturday night
...
Vara lång-nykter är fantastiskt på så många olika plan att jag knappast ännu förstår djupen och vidden av det hela. Tror jag ska grunda en religion på temat. Guden som tillbedjes heter Krökspolaren och jag blir sektledare för ett gäng icke-drickare som en gång i veckan luftar sina fickor på var tionde krona. Eller vilken valuta dom nu vill ruinera sig i. Leendet, när man blickar ut över lokalen och ser folk nästan slåss om att få komma först till kollektbössan, kommer vara så stort att Heath Ledger's Jokern framstår som småkäftad.
"Tömmo edra fickor och krökspolaren bringar frälselse" ska eka i min kyrka....
Kvällen har tillbringats i pokerlokalen där jag och Tony har suttit och spelat lite Omaha. Resultatet blev helt okej och vi har haft mycket roligt åt att studera vissa trassliga spelare och titta på hur deras spelstil ändras i takt med att resultatet ändras.
Särskilt en spelare från England spelar, när han inte är back, rätt försiktigt och okej. Inga alltför stora utsvävningar PreF och han vårdar poletterna någorlunda PostF. Men när han ligger back ändras allting. Varje hand raisas och oftast oxå genom att kryssa i "autobet pot" knappen, vilket innebär att om någon före honom raisar så re-raisar han automatiskt. Det här medför att en del potter blir rätt stora innan flop. Idag hade han det trassligt. Stackaren blödde inköp på flera bord samtidigt och när vi efter några timmar klev av hade han fortfarande bara små stackar på de bord han satt på.
Många fina chat-kommentarer har oxå skådats. I en flervägspott hade vi floppat topp två plus stegdrag och hamnade all-in mot en sydeuropeisk shortstack. Han hade KKQJ vilket inte var mycket att hänga i granen på 943 flop. Men när turn och river kommer T o J så får han till slut nötstege. Sin fina utdragning till ära skriver han följande i chatten:
- Fuck you preflop fishes....... Tack tack kompis
En annan spelare skrev, efter att ha gått tom, något i stil med "wp" eller "nh". Jag blir alltid förånad över att någon är vänlig efter att ha förlorat sina pengar. Nästan så man tycker lite synd om personen i fråga. Fast det är ofta en onödig tanke. Blott några sekunder senare kommer någon spansk eller italiensk harang som man kan gissa inte betyder att man tillönskas ett fortsatt framgångsrikt liv. I den här typen av meddelanden känner man ofta igen något enstaka ord, tex det spanska ordet för hora; puta. Eller det franska ordet för skit, merde
Nu ska det nog sovas och vilas inför morgondagens nystart. Blir rätt mycket spel den närmaste veckan och förhoppningsvis finns där en kruka med guld vid regnbågens slut. Eller snarare flera riktigt feta kittlar för nu ser det mycket trassligt ut.
Avslutningsvis vill jag bara berätta att jag för tillfället lyssnar en del på Cat Stevens. Han har gjort många fina glädjebringande melodier. Here comes my baby, Another saturday night, Can't keep it in, The wind, Father and son för att nämna några
Vara lång-nykter är fantastiskt på så många olika plan att jag knappast ännu förstår djupen och vidden av det hela. Tror jag ska grunda en religion på temat. Guden som tillbedjes heter Krökspolaren och jag blir sektledare för ett gäng icke-drickare som en gång i veckan luftar sina fickor på var tionde krona. Eller vilken valuta dom nu vill ruinera sig i. Leendet, när man blickar ut över lokalen och ser folk nästan slåss om att få komma först till kollektbössan, kommer vara så stort att Heath Ledger's Jokern framstår som småkäftad.
"Tömmo edra fickor och krökspolaren bringar frälselse" ska eka i min kyrka....
Kvällen har tillbringats i pokerlokalen där jag och Tony har suttit och spelat lite Omaha. Resultatet blev helt okej och vi har haft mycket roligt åt att studera vissa trassliga spelare och titta på hur deras spelstil ändras i takt med att resultatet ändras.
Särskilt en spelare från England spelar, när han inte är back, rätt försiktigt och okej. Inga alltför stora utsvävningar PreF och han vårdar poletterna någorlunda PostF. Men när han ligger back ändras allting. Varje hand raisas och oftast oxå genom att kryssa i "autobet pot" knappen, vilket innebär att om någon före honom raisar så re-raisar han automatiskt. Det här medför att en del potter blir rätt stora innan flop. Idag hade han det trassligt. Stackaren blödde inköp på flera bord samtidigt och när vi efter några timmar klev av hade han fortfarande bara små stackar på de bord han satt på.
Många fina chat-kommentarer har oxå skådats. I en flervägspott hade vi floppat topp två plus stegdrag och hamnade all-in mot en sydeuropeisk shortstack. Han hade KKQJ vilket inte var mycket att hänga i granen på 943 flop. Men när turn och river kommer T o J så får han till slut nötstege. Sin fina utdragning till ära skriver han följande i chatten:
- Fuck you preflop fishes....... Tack tack kompis
En annan spelare skrev, efter att ha gått tom, något i stil med "wp" eller "nh". Jag blir alltid förånad över att någon är vänlig efter att ha förlorat sina pengar. Nästan så man tycker lite synd om personen i fråga. Fast det är ofta en onödig tanke. Blott några sekunder senare kommer någon spansk eller italiensk harang som man kan gissa inte betyder att man tillönskas ett fortsatt framgångsrikt liv. I den här typen av meddelanden känner man ofta igen något enstaka ord, tex det spanska ordet för hora; puta. Eller det franska ordet för skit, merde
Nu ska det nog sovas och vilas inför morgondagens nystart. Blir rätt mycket spel den närmaste veckan och förhoppningsvis finns där en kruka med guld vid regnbågens slut. Eller snarare flera riktigt feta kittlar för nu ser det mycket trassligt ut.
Avslutningsvis vill jag bara berätta att jag för tillfället lyssnar en del på Cat Stevens. Han har gjort många fina glädjebringande melodier. Here comes my baby, Another saturday night, Can't keep it in, The wind, Father and son för att nämna några
lördag 10 januari 2009
Kärl för blommor
...
Fick just höra ett nytt smeknamn för det fördomsladdade ordet "homosexuell".
Pratade med en kompis på telefon och uppmanade honom att zappa över till "Stjärnorna på slottet". Intresset var svalt. Jag berättade då om konceptet att varje person får bestämma aktiviteter varsin dag, och att det idag var Jonas Gardells tur.
Fick då höra en utläggning om hur mycket han ogillade honom som avlutades med följande:
- Och att jag tycker illa honom har ingenting att göra med att han är blomkruka.
Blomkruka ja... :)
Fick just höra ett nytt smeknamn för det fördomsladdade ordet "homosexuell".
Pratade med en kompis på telefon och uppmanade honom att zappa över till "Stjärnorna på slottet". Intresset var svalt. Jag berättade då om konceptet att varje person får bestämma aktiviteter varsin dag, och att det idag var Jonas Gardells tur.
Fick då höra en utläggning om hur mycket han ogillade honom som avlutades med följande:
- Och att jag tycker illa honom har ingenting att göra med att han är blomkruka.
Blomkruka ja... :)
Inga strån till stacken
...
Hallå i vårdanstalterna!
Jag har äntligen lite "ledigt" efter att ha spelat poker närmare 7 dagar i rad. Jag spelar racet tillsammans med Myhre o Tony och vi tog ett gemensamt halt/vila beslut. Varför? Jo vi ligger så dåligt till på det penningstinna veckoracet att det ändå inte gör någon skillnad om vi tjänar/tappar 10 platser. Det blir kaffepengar ändå.
Istället väntar vi in nästa veckorace som har ett upplägg mer i vår smak. Det är viktigt att vara laddad inför sånt här. Annars blir man totalt knäckt av att spela så många timmar. Så en dag ledigt kommer göra oss alla gott. Hörde att både Myhre o Tony firade ledigheten med att tillbringa aftonen med sina magsjuka föräldrar. Imorgon när vi ska återsamlas åker det gamla SARS-kitet fram. Från den dag oron över fågelinfluensan försvann har jag väntat på ett lämpligt tillfälle att plocka fram utrustningen, och nu är den alltså här.
Jag är inte van att vara sjuk och bara för att jag blivit 30 tänker jag inte bli det. Lagom frekvens att vara sängliggande är en gång vartannat år. Max. Annars hinner man inte ut i världen och trassla till det tillräckligt.
Individuellt är jag den som gått sämst efter att ha haft 2 sittningar med rejält back. Det känns väl inte så roligt men med en fortsatt positiv inställning vore det väl f-n om man inte skulle ta dom nästa vecka. Man vill ju dra sitt strå till stacken. Inte komma till stacken med en skottkärra och börja transportera strån därifrån. Tack och lov har dom andra gått okej så slutresultatet är inte så illa.
Vidare är det dubbeltrav på Bergsåker den här helgen. Hörde att Vinnarhålet satte sitt andelssystem för 8800 kr per andel. Grattis till dom lyckliga innehavarna. Micke som gör systemen därnere är hetare än wasabi. Undra om han kan vara het nog att få in ett system som jag har köpt in mig i. Ska faktiskt skona butiken genom att inte köpa in mig. Det finns ingen anledning att på pin kiv döda deras lilla rush.
Sängen kallar inom kort. Imorgon förmiddag ska jag nämligen träffa Zeke för lite arbete med firman. Mail ska skrivas och ändringar ska göras på hemsidan.
Hallå i vårdanstalterna!
Jag har äntligen lite "ledigt" efter att ha spelat poker närmare 7 dagar i rad. Jag spelar racet tillsammans med Myhre o Tony och vi tog ett gemensamt halt/vila beslut. Varför? Jo vi ligger så dåligt till på det penningstinna veckoracet att det ändå inte gör någon skillnad om vi tjänar/tappar 10 platser. Det blir kaffepengar ändå.
Istället väntar vi in nästa veckorace som har ett upplägg mer i vår smak. Det är viktigt att vara laddad inför sånt här. Annars blir man totalt knäckt av att spela så många timmar. Så en dag ledigt kommer göra oss alla gott. Hörde att både Myhre o Tony firade ledigheten med att tillbringa aftonen med sina magsjuka föräldrar. Imorgon när vi ska återsamlas åker det gamla SARS-kitet fram. Från den dag oron över fågelinfluensan försvann har jag väntat på ett lämpligt tillfälle att plocka fram utrustningen, och nu är den alltså här.
Jag är inte van att vara sjuk och bara för att jag blivit 30 tänker jag inte bli det. Lagom frekvens att vara sängliggande är en gång vartannat år. Max. Annars hinner man inte ut i världen och trassla till det tillräckligt.
Individuellt är jag den som gått sämst efter att ha haft 2 sittningar med rejält back. Det känns väl inte så roligt men med en fortsatt positiv inställning vore det väl f-n om man inte skulle ta dom nästa vecka. Man vill ju dra sitt strå till stacken. Inte komma till stacken med en skottkärra och börja transportera strån därifrån. Tack och lov har dom andra gått okej så slutresultatet är inte så illa.
Vidare är det dubbeltrav på Bergsåker den här helgen. Hörde att Vinnarhålet satte sitt andelssystem för 8800 kr per andel. Grattis till dom lyckliga innehavarna. Micke som gör systemen därnere är hetare än wasabi. Undra om han kan vara het nog att få in ett system som jag har köpt in mig i. Ska faktiskt skona butiken genom att inte köpa in mig. Det finns ingen anledning att på pin kiv döda deras lilla rush.
Sängen kallar inom kort. Imorgon förmiddag ska jag nämligen träffa Zeke för lite arbete med firman. Mail ska skrivas och ändringar ska göras på hemsidan.
torsdag 8 januari 2009
Hogan.... fast inte Hulk
...
Det här rakeracet gör att man blir lite disorienterad när det kommer till annat än just det.
Mitt spelpass tidigare idag gick katastrofalt dåligt och jag vann inte många händer under 6 timmar. Kollade igenom händerna i Pokertracker och känner mig relativt säker på att det mesta av nerslaget helt enkelt är vanlig varians.
Några väldigt ofördelaktiga lägen. Tex mellan-set mot topp-set eller låg wrap plus flushdrag mot högre wrap o samma flushdrag. Detta i kombination med rejäl otur skapar inga vidare vinnar-toner. Det första som hände var i princip att jag torskade en riktigt stor pott där jag, när pengarna gick in på flop, var 93% favorit.
Precis som alltid efter ett nerslag gäller det att hitta tillbaka. Börja tänka positivt istället för negativt samt att fokusera på en hand i taget. Dollar efter dollar ska pengarna spelas tillbaka.
En annan lite halvkokningsframkallande sak är att jag tidigare ikväll blev blåst av Myhre. Han zappade runt på tv:n och när han gått igenom kanalerna frågade jag ifall det var grammis-galan på svt. Han mumlade bara någonting tillbaka om att det var reklam för galan.
Inte för att det var livsviktigt att se den. Men jag gillar galor. Plus att man i efterhand läste om en lustig Dellert, en syrlig Hellström samt en kokandes Kleerup. Bra kryddor som garanterat skulle gjort spektaklet sevärt.
Fast vi fick istället se Jakt&Fiske. Ett förjävla fint program som just den här gången tog oss med på älgjakt. Där man fick följa diverse lönnfeta tråktyper som, i brist på andra skalper i livet, fick se lite sådär lagomt halvnöjda ut av att ha lyckats skjuta ihjäl en försvarslös älg. Grattis Hogan. Den ene kallades nämligen just precis för det.
Jakt är något som väldigt många svenskar sysslar med. För mig är det helt obegripligt. Av flera anledningar. Att tillbringa ändlösa timmar sittandes på pass i väntan på att något ska hända är inget för mig. I synnerhet inte de dagar det ligger regn och kyla i luften. Plus att jag inte skulle palla att skjuta ihjäl djur. Det skulle kännas konstigt tror jag.
Det enda med jakt som verkar logiskt är den säkert trevliga gemenskapen efter avslutat pass. Jag kan tänka mig att sitta i en jaktstuga, ta ett par stänkare, och jämra mig över att det enda levande jag hade i kikaren idag var Hogans blekfeta ändalykt.
Nu ska jag försöka jaga tillbaka några dollar....
Det här rakeracet gör att man blir lite disorienterad när det kommer till annat än just det.
Mitt spelpass tidigare idag gick katastrofalt dåligt och jag vann inte många händer under 6 timmar. Kollade igenom händerna i Pokertracker och känner mig relativt säker på att det mesta av nerslaget helt enkelt är vanlig varians.
Några väldigt ofördelaktiga lägen. Tex mellan-set mot topp-set eller låg wrap plus flushdrag mot högre wrap o samma flushdrag. Detta i kombination med rejäl otur skapar inga vidare vinnar-toner. Det första som hände var i princip att jag torskade en riktigt stor pott där jag, när pengarna gick in på flop, var 93% favorit.
Precis som alltid efter ett nerslag gäller det att hitta tillbaka. Börja tänka positivt istället för negativt samt att fokusera på en hand i taget. Dollar efter dollar ska pengarna spelas tillbaka.
En annan lite halvkokningsframkallande sak är att jag tidigare ikväll blev blåst av Myhre. Han zappade runt på tv:n och när han gått igenom kanalerna frågade jag ifall det var grammis-galan på svt. Han mumlade bara någonting tillbaka om att det var reklam för galan.
Inte för att det var livsviktigt att se den. Men jag gillar galor. Plus att man i efterhand läste om en lustig Dellert, en syrlig Hellström samt en kokandes Kleerup. Bra kryddor som garanterat skulle gjort spektaklet sevärt.
Fast vi fick istället se Jakt&Fiske. Ett förjävla fint program som just den här gången tog oss med på älgjakt. Där man fick följa diverse lönnfeta tråktyper som, i brist på andra skalper i livet, fick se lite sådär lagomt halvnöjda ut av att ha lyckats skjuta ihjäl en försvarslös älg. Grattis Hogan. Den ene kallades nämligen just precis för det.
Jakt är något som väldigt många svenskar sysslar med. För mig är det helt obegripligt. Av flera anledningar. Att tillbringa ändlösa timmar sittandes på pass i väntan på att något ska hända är inget för mig. I synnerhet inte de dagar det ligger regn och kyla i luften. Plus att jag inte skulle palla att skjuta ihjäl djur. Det skulle kännas konstigt tror jag.
Det enda med jakt som verkar logiskt är den säkert trevliga gemenskapen efter avslutat pass. Jag kan tänka mig att sitta i en jaktstuga, ta ett par stänkare, och jämra mig över att det enda levande jag hade i kikaren idag var Hogans blekfeta ändalykt.
Nu ska jag försöka jaga tillbaka några dollar....
tisdag 6 januari 2009
Årets..........
...
Här kommer en lista över årets......
Till mitt stora förtret har Tjompen skrivit ett liknande inlägg och det kommer därför se ut som jag plagierat idén. Nu är ju inte konceptet helt unikt för honom. Men bara för att förtydliga så har det här inlägget legat som utkast sedan 24 december då jag började fila så smått.
ÅRETS:
Julklapp: Enligt Hedersgurra att vinna mot honom i vetgirig.nu's "Det är tomt-liga"
Söndagshak: Skepparn med kapten Lindkvist i spetsen.
Blogg: Min va?
Livsfara: Båttur från småbåtshamnen till stan utan flytväst med samme kapten Lindkvist
Fylla: Otvivelaktigt Annelis pojkvän efter Oscar... Se här
Glöm bort snarast: Min tolkning av "Born in the U.S.A". Må den aldrig se dagens ljus
Dryck: Glögg såklart
Rejk: HedersGurra som tog emot 200 kr till 5,5 ggr pengarna och när hästen vann betalade ut 100kr. Alltså halva insatsen tillbaka....
Mustasch: There can be only one....
Här kommer en lista över årets......
Till mitt stora förtret har Tjompen skrivit ett liknande inlägg och det kommer därför se ut som jag plagierat idén. Nu är ju inte konceptet helt unikt för honom. Men bara för att förtydliga så har det här inlägget legat som utkast sedan 24 december då jag började fila så smått.
ÅRETS:
Julklapp: Enligt Hedersgurra att vinna mot honom i vetgirig.nu's "Det är tomt-liga"
Söndagshak: Skepparn med kapten Lindkvist i spetsen.
Blogg: Min va?
Livsfara: Båttur från småbåtshamnen till stan utan flytväst med samme kapten Lindkvist
Fylla: Otvivelaktigt Annelis pojkvän efter Oscar... Se här
Glöm bort snarast: Min tolkning av "Born in the U.S.A". Må den aldrig se dagens ljus
Dryck: Glögg såklart
Rejk: HedersGurra som tog emot 200 kr till 5,5 ggr pengarna och när hästen vann betalade ut 100kr. Alltså halva insatsen tillbaka....
Mustasch: There can be only one....
Efterfest: Den hos Gurra efter jättefesten på Skepparn. Stackars grannar.
Skåning: I brist på andra deltagare, Rille!
Låt: Delat mellan "About you know" med Timo Räisinen och "Geraldine" med Glasvegas. Hedersutmärkelse till Annika Norlin och hennes alias Hello Saferide
Festsällskap: 83 snedruckna finnar som under biljardturneringen i Tallin söp i dagarna 4 utan att sova
Citat: Här sitter man med blockers till ingen nytta eftersom idiotajäveln redan är all-in. Från HedersGurra
Idrottsolycka: Min ledbandssträckning under luciacupen i squash. En epok går i graven
Sjukgymnast: Förhoppningsvis karljäveln jag ska träffa på torsdag angående min demolerade fot-krake
30-åring: Ja, inte är det jag alla fall. Större tragedi till människa får man leta efter :
Svenska TV-program: På Spåret. Det blir aldrig dåligt. Björn Hellberg kan vara den största minnesbank man sett. Vore kul att se honom rycka i tutan på 10 poängs nivån även fast resan går till andra galaxer
Utländska TV-serie: Dexter. Bättre än nånsin. Man vill nästan börja ha ner folk i plastkassar själv :)
Energikick: Springsteen-spelningen i Götet. Ingen bjuder på samma blandning av total eufori och finkänslighet som honom. Flera gånger stod jag med tårar i ögonen och flera gånger var det som om man tagit ectacy. Det märks även att han har fötterna på jorden.
Film: Things we lost in the fire (egentligen -07 men den gick upp i Europa -08)
Cigarettmärke: Marlboro Light Menthol har väl sopat banan med konkurrenterna såvitt jag förstår. Däremot kommer ni inte se mig feströka längre. Kroppen har faxat in ett önskemål om att sluta med både sprit och tobak.
The race is on.....
...
Senaste 3 dagarna har tillbringats mestadels framför pokerborden. Kontot har varit igång cirka 18 timmar per dygn och förhoppningen var att komma riktigt högt på racet. Det var svårt att veta sin exakta position eftersom nätverket inte publicerat någon leaderboard. Fram till för en stund sedan då listan kom.
Trots mitt idoga spelande låg jag runt 80:e plats. Vilket verkar helt sinnessjukt. Jag har varit runt poker tillräckligt länge för att direkt kunna räkna ut att ingen rejkar €6,500 på 48 timmar. Skrev ett osande mail om saken. Reaktionen lät inte vänta på sig. Listan gick offline och jag hoppas den kommer tillbaka med ett mer realistiskt utseende.
Förutom glädjen att få spela väldigt mycket (IRONI) har jag skaffat mig en rejäl ovän i Polen. En mycket otrevlig herre som, efter att ha vunnit en pott mot mig, började håna mig. Dåliga förlorare kan jag hantera men dåliga vinnare är det värsta jag vet. Det säger verkligen en del om personligheten. Så jag kontrar med det enda jag kan.
Nämligen att sakligen förklara att folk från tidigare kommunist-länder inte har något hyfs. Om att det verkar ligga i deras blod. Om att så blir resultatet när ens folkslag blivit pippade i generationer bakåt och all stolthet är borttagen. Han gillade inte mitt upptåg och firade kommentarerna med att slå bort närmare €300 på de 2 efterföljande händerna.
Den här slutsatsen kommer inte bara från honom. Den grundläggande empiriska studien gjordes under en resa till Prag. Var med Chamat på en eurotour i biljard. Maken till otrevligt folk har jag aldrig träffat. Och då ska ändå Prag vara en stad som i stor utsträckning lever på turism. Vi delade rum med en till kille och vi blev alla varje dag behandlad som radioaktivt avfall. Hotellet hade 1100 rum och hade totalt 3 strykjärn för utlåning. Det fanns inte heller någon kölista utan man var tvungen att ringa tillbaka o kolla med jämna mellanrum.
Mika ringde efter en stund till receptionen och la fram sitt missnöje sakligt.
"Maybe you can talk to the management about buying a few more irons. Three irons for 1100 rooms might not be enough"
En annan som ventilerade sitt missnöje var Chamat. Ständigt blev man mer eller mindre tvingad att ta hotellets egen taxi som var cirka 10-20 ggr så dyr som en vanlig taxi. Efter hemfärd sista kvällen skulle chauffören i vanlig ordning ha över 500 kr för tio minuters bilkörning. Missnöjet las inte fram lika sakligt.
"Fuck you. I'm not paying"
Senaste 3 dagarna har tillbringats mestadels framför pokerborden. Kontot har varit igång cirka 18 timmar per dygn och förhoppningen var att komma riktigt högt på racet. Det var svårt att veta sin exakta position eftersom nätverket inte publicerat någon leaderboard. Fram till för en stund sedan då listan kom.
Trots mitt idoga spelande låg jag runt 80:e plats. Vilket verkar helt sinnessjukt. Jag har varit runt poker tillräckligt länge för att direkt kunna räkna ut att ingen rejkar €6,500 på 48 timmar. Skrev ett osande mail om saken. Reaktionen lät inte vänta på sig. Listan gick offline och jag hoppas den kommer tillbaka med ett mer realistiskt utseende.
Förutom glädjen att få spela väldigt mycket (IRONI) har jag skaffat mig en rejäl ovän i Polen. En mycket otrevlig herre som, efter att ha vunnit en pott mot mig, började håna mig. Dåliga förlorare kan jag hantera men dåliga vinnare är det värsta jag vet. Det säger verkligen en del om personligheten. Så jag kontrar med det enda jag kan.
Nämligen att sakligen förklara att folk från tidigare kommunist-länder inte har något hyfs. Om att det verkar ligga i deras blod. Om att så blir resultatet när ens folkslag blivit pippade i generationer bakåt och all stolthet är borttagen. Han gillade inte mitt upptåg och firade kommentarerna med att slå bort närmare €300 på de 2 efterföljande händerna.
Den här slutsatsen kommer inte bara från honom. Den grundläggande empiriska studien gjordes under en resa till Prag. Var med Chamat på en eurotour i biljard. Maken till otrevligt folk har jag aldrig träffat. Och då ska ändå Prag vara en stad som i stor utsträckning lever på turism. Vi delade rum med en till kille och vi blev alla varje dag behandlad som radioaktivt avfall. Hotellet hade 1100 rum och hade totalt 3 strykjärn för utlåning. Det fanns inte heller någon kölista utan man var tvungen att ringa tillbaka o kolla med jämna mellanrum.
Mika ringde efter en stund till receptionen och la fram sitt missnöje sakligt.
"Maybe you can talk to the management about buying a few more irons. Three irons for 1100 rooms might not be enough"
En annan som ventilerade sitt missnöje var Chamat. Ständigt blev man mer eller mindre tvingad att ta hotellets egen taxi som var cirka 10-20 ggr så dyr som en vanlig taxi. Efter hemfärd sista kvällen skulle chauffören i vanlig ordning ha över 500 kr för tio minuters bilkörning. Missnöjet las inte fram lika sakligt.
"Fuck you. I'm not paying"
måndag 5 januari 2009
Nytt år, nya möjligheter
...
Hej och välkommen till 2009.
Förhoppningsvis kommer det här att bli ett underbart år. För mig kan det inte bli sämre alla fall. Såvida jag inte dör, blir förlamad eller tappar synen. Som många av er känner till har 2008 varit ett grymt trassligt år för mig. Åtminstone på planet ekonomi/karriär.
Egentligen borde man ta sig tid att på ett djupare plan reflektera över det gångna året. Vad som gått snett och vilka positiva saker man tar med sig till nästa år. Istället är man naiv som ett litet barn och hoppas att saker ska förändras av sig själv. Det kan såklart hända även om inte oddsen talar för det. Man skapar sin egen lycka här i livet trots att det många gånger känns annorlunda.
Något som känns väldigt orättvist är min fotskada. Jag kan acceptera käftsmällar av livet. Det är inget nytt. Men jag tycker det är så fantastiskt orättvist att råka ut för denna skada. Sqush är 2008 års ljuspunkt och jag kan inte begripa varför det ska tas ifrån mig. Nu kanske ett utsträckt ledband går att komma tillbaka från även om det känns motigt just nu. Plus att det kommer vara mycket större chans till nya stukningar for life. Djuptragiskt.
Några förändringar jag planerar att göra:
- Effektivare med pengar. Inte i samma grad slösa bort poletter på onödigheter som utemat vareviga dag
- Vilket går hand i hand med målsättningen att äta nyttigare. Mer fisk istället för kött. Drömmen vore att bli vegetarian, men det är ljusår bort för tillfället
- Pokerspelare söker fru?
- Försöka behandla människor runt omkring mig så bra jag kan
- Läsa mer böcker
- Arbeta mer med affiliateverksamheten och försöka utveckla en stabil, passiv inkomst
En sak som varit positivt med 2008 är min blogg. Dels har det varit ganska roligt att skriva och dels har jag fått en hel del läsare plus mängder med positiv respons. Därför tänker jag väl fortsätta med den ända till jag lessnar eller tills det blir omodernt. Om kvalitén sjunker får ni gärna hojta till när det är läge för mig att kliva ur etern för gott.
På nyårsafton hade jag planerat att vara nykter, men Jonas bjöd in mig på middag med sin flickväns och hennes kompis. Och hur kan man tacka nej till det. Vi åt lite god mat och drack lite goda drycker. Vid tolvslaget vandrade vi ner till hamnen för inspektion av fyrverkerierna. Grymt snygg uppvisning. Det smällde nog bort bättre delen av 100.000 skulle jag tippa.
Idag är det den 5 januari och jag har precis börjat spela ett rakerace på nätet. Själva spelet har inte börjat så bra även om jag tycker att pengarna har gått in i bra lägen. Hursomhelst är det ganska bra prispengar och fortsätter jag volymspela på det här viset kommer det nog att sluta bra. Vi får väl se. Det behövs förändringar just nu och i brist på lediga jobb får man göra det bästa av situationen.
Omaha har verkligen inneburit ett lyft för mitt svalnande pokerintresse. Det har gjort att jag tycker det är roligt att spela igen. Plus att spelet som sådant är relativt oexploaterat. Man ser folk göra samma fatala misstag som det gjordes på Texas under guldåldern. Mina första 50.000 händer har gått klart under förväntad vinst så jag hoppas jag springer lite bättre framöver.
Vi hörs text-ledes framöver.
Hej och välkommen till 2009.
Förhoppningsvis kommer det här att bli ett underbart år. För mig kan det inte bli sämre alla fall. Såvida jag inte dör, blir förlamad eller tappar synen. Som många av er känner till har 2008 varit ett grymt trassligt år för mig. Åtminstone på planet ekonomi/karriär.
Egentligen borde man ta sig tid att på ett djupare plan reflektera över det gångna året. Vad som gått snett och vilka positiva saker man tar med sig till nästa år. Istället är man naiv som ett litet barn och hoppas att saker ska förändras av sig själv. Det kan såklart hända även om inte oddsen talar för det. Man skapar sin egen lycka här i livet trots att det många gånger känns annorlunda.
Något som känns väldigt orättvist är min fotskada. Jag kan acceptera käftsmällar av livet. Det är inget nytt. Men jag tycker det är så fantastiskt orättvist att råka ut för denna skada. Sqush är 2008 års ljuspunkt och jag kan inte begripa varför det ska tas ifrån mig. Nu kanske ett utsträckt ledband går att komma tillbaka från även om det känns motigt just nu. Plus att det kommer vara mycket större chans till nya stukningar for life. Djuptragiskt.
Några förändringar jag planerar att göra:
- Effektivare med pengar. Inte i samma grad slösa bort poletter på onödigheter som utemat vareviga dag
- Vilket går hand i hand med målsättningen att äta nyttigare. Mer fisk istället för kött. Drömmen vore att bli vegetarian, men det är ljusår bort för tillfället
- Pokerspelare söker fru?
- Försöka behandla människor runt omkring mig så bra jag kan
- Läsa mer böcker
- Arbeta mer med affiliateverksamheten och försöka utveckla en stabil, passiv inkomst
En sak som varit positivt med 2008 är min blogg. Dels har det varit ganska roligt att skriva och dels har jag fått en hel del läsare plus mängder med positiv respons. Därför tänker jag väl fortsätta med den ända till jag lessnar eller tills det blir omodernt. Om kvalitén sjunker får ni gärna hojta till när det är läge för mig att kliva ur etern för gott.
På nyårsafton hade jag planerat att vara nykter, men Jonas bjöd in mig på middag med sin flickväns och hennes kompis. Och hur kan man tacka nej till det. Vi åt lite god mat och drack lite goda drycker. Vid tolvslaget vandrade vi ner till hamnen för inspektion av fyrverkerierna. Grymt snygg uppvisning. Det smällde nog bort bättre delen av 100.000 skulle jag tippa.
Idag är det den 5 januari och jag har precis börjat spela ett rakerace på nätet. Själva spelet har inte börjat så bra även om jag tycker att pengarna har gått in i bra lägen. Hursomhelst är det ganska bra prispengar och fortsätter jag volymspela på det här viset kommer det nog att sluta bra. Vi får väl se. Det behövs förändringar just nu och i brist på lediga jobb får man göra det bästa av situationen.
Omaha har verkligen inneburit ett lyft för mitt svalnande pokerintresse. Det har gjort att jag tycker det är roligt att spela igen. Plus att spelet som sådant är relativt oexploaterat. Man ser folk göra samma fatala misstag som det gjordes på Texas under guldåldern. Mina första 50.000 händer har gått klart under förväntad vinst så jag hoppas jag springer lite bättre framöver.
Vi hörs text-ledes framöver.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)